Oklart kring IS-återvändare

När kommuner rustar för IS-återvändare kan social­sekreterare få riktlinjer som känns juridiskt eller etiskt tveksamma. Ta stöd från kolleger är Denise Benjaros råd.

Tidigare i år beslutade den politiska ledningen i Staffanstorp att personer som haft samröre med IS ska nekas försörjningsstöd. Det har man inte gjort i Stockholms stad, däremot måste socialsekreterare där polisanmäla eventuella misstankar om terror- och krigsbrott.

Denise Benjaro är socialsekreterare i Hässelby-Vällingby i Stockholm. Hon menar att riktlinjerna klargör det som redan gäller.  

– Det är aldrig roligt att anmäla, vem eller vad det än gäller, men det är inget nytt. Vi ska alltid vända oss till polis när vi misstänker brott som kan ge ett års fängelse.

Att föra vidare misstanke om brott som kan ge minst ett års fängelse är fullt lagligt. Men det är inget krav och olika kommuner gör på olika sätt. Sara Roxell är socialpolitisk strateg på Vision och menar att det inte är fel att utfärda direktiv om hur anställda bör agera.

– Fördelen är att det blir lika för alla, risken att uppgifter lämnas till polisen beror inte på vilken socialsekreterare man träffar.

Men frågan är inte lätt, Sara Roxell ser också problem.

– Det kan leda till att personer undviker att ta kontakt med socialtjänsten om man hör att man kan bli anmäld till polis. Det kan till exempel leda till att barn inte får stöd då föräldrar inte söker hjälp.

Denise Benjaro håller med Sara Roxell, men menar att det finns en stor skillnad mellan polisens och socialsekreterarens roll.   

– Eventuella brott är absolut inte fokus. Vi hjälper inte till att samla bevis eller utreda. Vi brinner för att hjälpa barn till ett bättre liv. Förhoppningsvis kan vi stötta personer som begått brott och bryta utvecklingen.

Det kan också vara svårt att bedöma när en misstanke är så stor att man ska anmäla. Denise Benjaro menar att liknande dilemman är socialsekreterarens vardag.

– Absolut, det är svårt, vi har inte full kompetens att bedöma det. Men vi har stöd från chefer och kan rådfråga polis. Ibland finns en tanke om att vi ska kunna hantera vad som helst, men så är det inte. Vi tar stöd av ledningen när svåra saker uppstår, så att det blir så bra som möjligt för dem vi hjälper.  

När det gäller beslutet i Staffanstorp, att neka någon försörjningsstöd på grund av en koppling till IS, är de flesta jurister ense om att det strider mot Förvaltningslagen och att alla ska behandlas lika. Caroline Bleichner, jurist på Vision, menar att beslutet riskerar att sätta tjänstemän i en rävsax.

– Som socialsekreterare kan man i skarpt läge ställas till svars för tjänstefel. Samtidigt kan man anklagas för arbetsvägran, vilket kan leda till uppsägning, om man inte gör det man är ålagd.

Vad ska man göra om man hamnar i rävsaxen?

– Man har en skyldighet att följa lagen i sitt arbete. Hamnar man i kläm mellan sin skyldighet att följa socialtjänstlagen och skyldigheten att följa arbetsgivarens instruktioner får man ta kontakt med facket för råd och stöd, säger Caroline Bleichner.

Sara Roxell håller med.

– Man ska inte behöva ställas inför att antingen bryta mot lagen eller mot arbetsgivarens riktlinjer. Socialtjänstens medarbetare ska naturligtvis följa lagen och göra professionella bedömningar av den enskildes behov.

Hon fortsätter:

– Att behöva ta beslut om att lämna uppgifter till polis kan också öka risken för hot och våld vilket arbetsgivaren måste ha klara rutiner för att förebygga och hantera.