• Repor är den vanligaste skadan på landstingets bilar. Allt måste rapporteras till försäkringsbolaget.

  • Landstinget har en elbil som personal kan låna gratis i tjänsten för att testa.

  • Teodor Moberg har alla uppgifter om landstingets 232 bilar i sin dator. Här passerar 2 000 fakturor om året.

Arbetsmiljö

Med koll på 232 bilar

31 oktober 2018

Landstingen jobbar hårt för att minska utsläpp från sina bilar och bussar. Sörmland har målet att alla transporter ska ske med förnybara drivmedel 2023. Men det är en bit kvar dit konstaterar ­fordonsadministratören Teodor Moberg.

78 Skoda, 66 Toyota, 17 Kia, 16 Mercedes, 11 Volvo och några till av lite blandade fabrikat. Exceldokumentet med landstingets bilar ringlar lång på Teodor Mobergs dubbla dataskärmar. Här, från kontoret i ett höghus intill Nyköpings lasarett, har han både en storslagen utsikt över staden och koll på de 232 bilar som landstingets personal använder.

– Jag har alltid gillat bilar och motorer och hänger med i branschen. Det är en klar fördel när verksamheterna kommer med sina krav på vad de behöver.

Landstinget leasar alla bilar på tre- till femårsavtal, allt från små personbilar till tunga lastbilar. Teodor Moberg sköter all administration, betalar skatt, försäkring, drivmedel, däck, service och leasingavgifter och debiterar verksamheterna för kostnaderna. Omkring 2 000 fakturor passerar hans dator varje år.

Det roligaste med jobbet är upphandlingar samt all kontakt med människor. Att fungera som support i allt som rör bilarna tycker han är stimulerande.
Att svara på frågor som hur man servar ett alkolås eller hjälpa till att fylla i en skaderapport när olyckan har varit framme.

– Det vanligaste är repor och dörruppslag, men även feltankning, att man tankar diesel i en bensinbil eller tvärt om förekommer, säger han.

Den märkligaste skadan inträffade på väg 230 söder om Eskilstuna.

– En person körde in i en ko som hade rymt upp på landsvägen. Bilen körde i 80 och blev helt förstörd.

Personen som körde klarade sig lyckligtvis utan allvarligare skador, hur det gick för kon förtäljer inte historien.

Kan man bli ersättningsskyldig om man skadar bilen?

– Nej, men vissa verkar tro det och för att slippa betala skriver man ingen skaderapport. Det kan leda till problem när vi ska lämna tillbaka bilen till ­leverantören, säger Teodor Moberg.

De flesta bilarna har leverantören åtagit att ta tillbaka efter tre år. Men i vissa fall, om restvärdet är satt för lågt kan Teodor Moberg få i uppdrag att sälja den. Kan man få ut mer än restvärdet blir det klirr i landstingskassan, ibland på upp till 20 000 kronor.

– Just nu säljer jag en Audi A6 och en Volvo XC60 som har gått som förmånsbilar. Jag gör först en värdering och en kontroll vad vi skulle kunna få betalt för bilen om vi skulle auktionera den. Oftast slutar det med att jag åker runt till några bilhandlare som får lägga bud – vilket har visat sig vara bra affärer för både landstinget och bilhandlarna. Den som betalar mest får köpa bilen, säger Teodor Moberg.

Förmånsbilar är bilar som de högsta cheferna i landstinget har som löneförmån och som de får använda även privat. Just nu finns 18 stycken men de är på väg att fasas ut.

– Landstingsdirektören har satt stopp. Det beror bland annat på att det inte går att köpa en miljömässigt bra bil för 375 000 kronor som den får kosta enligt vår policy. Urvalet av laddhybrider och elbilar som dessutom ska tilltala en anställd är inte så stort i dagsläget. Dessutom ser det väl inte bra ut att de högsta cheferna har förmånsbilar, säger Teodor Moberg.

Den offentliga sektorn står för en stor del av utsläppen från transporter och har därför en viktig roll i omställningen mot mer hållbara lösningar. Att de är politiskt styrda ger dem också en möjlighet att påverka både sina egna och medborgarnas vanor genom saker som förbättrad kollektivtrafik, cykelbanor och bättre infrastruktur för förnybara drivmedel.

Nya arbetssätt som digitala möten kan också minska bilåkande.

Just genomgår Teodor Mobergs arbete en stor förändring som han själv varit djupt inblandad i under två och ett halvt år. I stället för att leasa bilarna kommer landstinget att hyra dem på långtidskontrakt. Det kommer att bli lite dyrare men landstinget får större möjligheter att snabbt öka och minska antalet bilar, till exempel under semestrarna.

– Vi blir mycket mer flexibla. Och leverantörerna tar hand om service, däckbyten, städning, skatt och försäkringar. Framöver kommer vi bara att få en faktura från leverantören.

Övergången till att långtidshyra bilarna kommer också att innebära att landstinget får bättre koll på användandet av bilarna och hur mycket de egentligen påverkar miljön.

– I dag vet vi inte så mycket om hur de används. Verksamheterna ska rapportera in mätarställningarna men det fungerar sådär. I de nya hyrbilarna finns modern teknik som visar exakt hur de kör och hur de påverkar klimatet och miljön. Miljönyttan är det viktigaste, inte att övervaka de anställda. Vi kommer inte ha tillgång till mer kördata än vad som är nödvändigt för att räkna ut miljöpåverkan för resorna.

Nere på gården utanför huset där Teodor Moberg jobbar står en vit Volkswagen eGolf på laddning vid en elstolpe. Den kan anställda få låna gratis i tjänsten för att testa hur det är att köra en elbil.

I dag drivs över hälften av leasingbilarna med diesel. Är det inte dags att byta ut dem mot el och gas? Så lätt är det inte enligt Teodor Moberg. Det kräver både politiska beslut och investeringar för bli fossilfritt till 2023.

–Vi måste se till att det går att ladda elbilarna. Är det möjligt att bygga så många laddstationer och vem ska betala? Gas finns bara på tre ställen i hela Sörmland. Det har blivit en del sura kommentarer när stressad personal måste köra en halvtimmes omväg för att tanka, säger Teodor Moberg.

HÄLFTEN DRIVS MED DIESEL

  • Alla personbilar landstinget leasar ska följa miljöbilsdefinitionen som ger skattebefrielse i fem år.
  • Så drivs bilarna: diesel 155 stycken, elhybrid 6 stycken, el (100 procent) 4 stycken, Gas 4 stycken och en ladd­hybrid.

Relaterade artiklar