Chefslöner ökade mer än priserna förra året

Den reala lönenivån för första linjens chefer har sjunkit med uppemot 15 procent sedan inflationen slog till. Men förra året steg köpkraften för de flesta av Visions enhetschefstitlar.

Det var våren 2021 som inflationen började stiga markant och innebar slutet för en lång rad av år med stigande reallöneökningar.

Chefen i fokus har granskat hur lönenivån har förändrats för tio enhetschefsgrupper i landets kommuner sedan dess och fram till 2024. I jämförelsen ingår lönerna för både chefsmedlemmar i Vision och chefer som inte är med i förbundet, likaså förändringar vid sidan av lönerevisionerna, till exempel när chefer som gått i pension eller sagt upp sig har ersatts av nya som fått en annan lön än sina föregångare.

→Här är chefslönerna i alla kommuner och regioner

Eftersom det inte är exakt samma individer som jämförs över åren visar jämförelsen på tendenser.

Under de fyra åren från 2021 till 2024 ökade lönenivån med detta sätt att räkna med mellan 6 och 12 procent beroende på titel – mest för kökscefer och minst för första linjens chefer i tandvården.

Men eftersom inflationen, mätt som konsumentprisindex (KPI), var 21 procent under perioden sjönk köpkraften i själva verket för samtliga chefstitlar.

Förra året hände dock något. Helårsinflationen blev ”bara” 2,8 procent vilket gjorde att reallönerna och köpkraften ökade jämfört med 2023 för många chefer.

Är detta ett trendbrott, Oskar Pettersson, biträdande förhandlingschef på Vision?

– Det är svårt att sia om omvärldshändelser men om Riksbanken håller inflationen runt 2-procentsmålet finns det goda förutsättningar för reallöneökningar även framåt. Och då kan vi ta igen det vi tappat under krisen inom en inte alltför lång framtid.