Psykologen Fredrik Sandin ser en ny typ av ledarskap få fäste i Sverige, där känslor får stå i centrum.
Därför ska du be om ursäkt – tidigt
9 januari 2025
En genuin ursäkt är aldrig fel, hur svårt det än kan kännas. Dessutom kan den stoppa en konflikt från att urarta.
”Det skulle kännas varmt i hjärtat. Jag skulle känna att jag har mitt människovärde kvar.”
Så beskrev 84-åriga Elsa, som våldtogs i sitt hem av en hemtjänstanställd, för UNT vilken betydelse en ursäkt från Uppsala kommuns chefer hade haft för henne.
Fallet väckte stor uppmärksamhet efter att Elsa gick ut offentligt och berättade om våldtäkten hon utsattes för i april 2024.
Hur ledningen för Uppsala kommun valde att hantera fallet fick hård kritik, bland annat för att en ursäkt till Elsa kom först över ett halvår senare.
I efterhand har avdelningschefen för äldreomsorgen i kommunen medgivit att de kunde ha agerat på ett bättre sätt.
→ Så förbereder du dig för intervju med medier
Psykolog: Tidig ursäkt hade dämpat kritik
Frågan är om en del i det hade varit att en ursäkt kommit tidigare och därmed dämpat kritiken mot Uppsala. Det tror psykologen Fredrik Sandin, som arbetar med ledare och betonar vikten av att våga visa känslor.
– När samhället medvetet eller omedvetet försöker hitta syndabock kan en genuin ursäkt på ett psykologiskt plan stoppa den negativa spiralen där kritiken bara växer och växer, säger han.
Fredrik Sandin säger att det finns flera skäl till att en ursäkt för en chef kan sitta djupt inne.
– Jag tänker att många är rädda för att be om ursäkt eftersom de upplever att de tappar auktoriteten. Man är rädd för att ett erkännande av ett misstag gör att hela ens ledarskap rämnar, så man håller inne en ursäkt in i det sista.
Därför kräver ursäkter en trygghet i ledarskapet, både individuellt och på arbetsplatsen.
7 steg för att be om ursäkt
- Erkänn:
Erkänn att du gjort fel eller misstag och acceptera att det kommer bli konsekvenser för dig.
- Reflektera:
Reflektera över hur andra ser på felet eller misstaget och hur du hade kunnat göra annorlunda.
- Välj plats:
Var omsorgsfull när du väljer var, när och hur du ska leverera ursäkten. Det ska vara en plats där båda parter känner sig bekväma, där ni inte riskerar att bli störda.
- Var genuin:
Var ärlig och genuin med din ursäkt. De känslor som du faktiskt känner blir sällan fel att visa och ge uttryck för.
- Reflektera:
Visa att du har förstått och insett att andra har påverkats negativt av ditt misstag eller sätt att vara på.
- Nästa steg:
Om ditt misstag eller fel går att kompensera på något sätt, föreslå en lösning.
- Acceptans:
Acceptera att din ursäkt inte tas emot direkt. Kanske måste den sjunka in innan förlåtelse kan ges. Var även förberedd på att din ursäkt aldrig tas emot.
– Man måste ha en buffert i sitt ledarskap för misstag, så att ett erkännande inte känns som om man sågas vid fotknölarna. Många gånger saknar de som är nya i en organisation den där bufferten.
→ Äldreomsorgschef: Jämför din lön
”Kultur i väggarna”
Och för att se om tryggheten att kunna erkänna sina misstag finns på arbetsplatsen måste man se vilken kultur som sitter i väggarna.
– I en auktoritär organisation kan du ses som svag om du är för öppen med dina misstag. Hur har tidigare ledare betett sig? Har de som har gjort misstag fått vara kvar? Är det inte så kommer framtida chefer vara mindre benägna att be om ursäkt, säger Fredrik Sandin.
För den som har råkat illa ut på grund av brister i ett ledarskap kan en ursäkt vara ett sätt att komma vidare i sin hantering av händelsen.
– Skam är en av människans grundkänslor och om någon visar skuld eller skam är det en del av förlåtelseprocessen. Avståndet mellan den som känner sig utsatt och den har gjort fel blir mindre och man kommer närmare varandra. Att som utsatt få en ursäkt skapar ett förtroende och visar på ödmjukhet, säger Fredrik Sandin.
Han har arbetat med chefer som har blivit hårt utsatta i medier. Precis som i fallet i Uppsala kan den initiala känslan vara att man vill gå under jord.
– Om man är utsatt för kritik vill man oftast hoppa ner i närmaste hål och gömma sig. Men när folk far illa och man som chef har gjort ett uppenbart fel som skapar lidande, då är det viktigt att be om ursäkt. Jag tror att man vinner på att vara generös med sina ursäkter.
Transformativt ledarskap med fokus på känslor
Han ser att en ny typ av ledarskap håller på att få fäste i Sverige, där känslor får stå i centrum.
– På senare år har det blivit alltmer fokus på känslofokuserade terapier. Man tittar mer på känslor, eftersom det är de som sätter krokben för oss, gör att vi inte kan uttrycka oss och håller oss tillbaka från vår fulla potential. Om vi kan identifiera och hantera våra känslor blir vi både mer effektiva, mår bättre och är bättre ledare.
Det gamla sättet att se på ledarskap är därmed på väg bort.
– Den gamla skolans chefer skulle inte vara känslodrivna. Men i och med att många arbetsplatser blev mindre hierarkiska fick det transformativa ledarskapet ett stort genomslag i Sverige. Nu ställs det andra krav på chefer, där man ska kunna använda känslor för att bygga förtroende och ödmjukhet.
Att det i Uppsalas fall tog en lång tid innan ledningen för kommunen framförde en offentlig ursäkt till Elsa betyder inte att en sen ursäkt ändå inte ska ges.
– Men jag tänker att även en sen ursäkt oftast landar bra. Det blir åtminstone sällan värre även om en ursäkt kommer sent.
