Får chefen kramas?

På de arbetsplatser Anna-Lisa varit på har kramar varit ett självklart inslag. Men nu har en ny medarbetare fått henne att fundera på om hon ska sluta helt med kramandet.

Att krama medarbetare och chefskolleger som man har ett nära samarbete med när man inte setts på länge, exempelvis när någon kommer tillbaka från semestern, har alltid känts naturligt för Anna-Lisa.

Hon är känd för att vara en chef med varm utstrålning som bryr sig om sina medarbetare och har stenkoll på hur de mår – både på jobbet och hemma.

→ 4 bästa ledaregenskaperna

Under corona kom kramandet av sig förstås (och ersattes av armbågspuffandet). Men nu är allt som vanligt igen.

När Anna-Lisa önskar sina medarbetare trevlig helg händer det ofta att hon passar på att krama om dem. Hon tycker att det bidrar till en trevlig stämning på jobbet och till att stärka relationen mellan henne och medarbetarna.

Men nyligen har en ny medarbetare anställts. En yngre kvinna, Alva, som är mycket duktig på sitt jobb och som Anna-Lisa är glad över att ha kunnat rekrytera.

I fredags, när Anna-Lisa som vanligt tittade förbi och skulle önska trevlig helg och passade på att krama alla, kände hon hur Alva stelnade till och liksom förvandlades till en isglasspinne i hennes famn.

Och i måndags när hon som hastigast träffade Alva och försökte prata lite med henne tittade hon bara ner i marken och verkade uppenbart besvärad.

Hur ska Anna-Lisa göra?
Bör hon fråga Alva hur hon känner inför kramandet? Eller bara låta saken bero?
Ska hon fortsätta att krama alla sina andra medarbetare som verkar tycka att det är trevligt, men inte Alva?
Eller kommer Alva tro att hon inte tycker om henne då?
Tänk om Alva tog verkligt illa upp, borde hon be om ursäkt?
Eller är hela kram-grejen helt fel för en chef, ska hon sluta med den?

TRE SVARAR

Lovisa Dahlström, driftchef lokalvård Bärkehus AB, SmedjebackenLovisa Dahlström

”Ta upp kramandet med Alva och fråga om hon ogillar det”

– Jag tycker att Anna-Lisa ska ta upp det här med kramandet med sin medarbetare Alva och fråga henne om hon ogillar det. Om det är så att hon gör det och hon inte vill att Alva ska känna sig utanför när hon kramar alla andra, kanske de kan komma överens om någon gest, till exempel en vink med lillfingret eller något liknande, som för dem betyder ”kram”.

– Jag tycker också att Anna-­Lisa borde börja med att fråga sina medarbetare om de är okej med att hon kramar dem. Hon har inte märkt att någon reagerat – förrän nyanställda Alva gjorde det, men det kan ju vara fler som inte gillar det utan att hon förstått det.

– Fysisk kontakt mellan medarbetare och chef kan generellt sett leda till problem och missförstånd, därför är mitt tips att helt avstå från det. Själv skulle jag aldrig krama en medarbetare. Undantaget är om någon är ledsen. Då brukar jag fråga om hen vill ha en kram.

 

Johan Rindevall, chef Matmissionen, ­Stockholms stadsmissionJohan Rindevall

”Det är tråkigt men det bästa är att låta bli att kramas.”

– Det kanske låter tråkigt, men det bästa är att låta bli att krama sina anställda. Det blir ofta komplicerat.

– På min arbetsplats finns medarbetare som är där på mycket olika premisser: anställda, personer som har en placering för till exempel arbetsträning och volontärer. En del – även anställda – kan ha goda skäl att vilja undvika fysisk kontakt. Det kan exempelvis vara någon som utsatts för ett brott eller har en diagnos. För att alla ska känna att de är lika betydelsefulla försöker jag att inte göra skillnad på folk och behandla alla så lika som möjligt. Om jag då skulle krama några och inte andra skulle det bli konstigt.

– Jag tycker att man kan skapa en varm stämning på arbetsplatsen på andra sätt. Till exempel genom att våga visa att man själv inte är perfekt eller dela med sig av något som är lite jobbigt för en privat.

 

Petra Höglund, verksamhetschef Riddarstensgården, Humana Petra HöglundOmsorg

”Hon behöver ta ett samtal med Alva och be om ursäkt.”

– Jag tror att hon behöver ta ett samtal med Alva och be om ursäkt. Hon kan säga: ”Jag uppfattade det som att det inte var helt bekvämt för dig att när jag kramade dig senast. Det är jag ledsen för, det var inte meningen”. Då har Alva chansen att berätta hur hon känner inför kramandet.

– Själv har jag inget emot att kramas, men som chef är det viktigt att vara lyhörd inför medarbetarnas kroppsspråk. Om någon till exempel kommer emot mig med öppna armar när jag just har delat ut en julklapp ger jag dem så klart en kram. Men generellt tycker jag att man som chef inte ska ta initiativ till att kramas. Om man följer den tumregeln är det lättare att låta bli att göra fel.

– Undantaget är om någon är väldigt ledsen och verkar behöva en kram. Då brukar jag fråga om de vill ha en.