• Johanna Hedberg Hecktor, Pernilla Brag och Anna Eriksson satsar på hälsofrämjande ledarskap.

Ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap i fokus

19 september 2022

Kan fysisk aktivitet få brukarna inom socialpsykiatrin att må bättre? Det ville cheferna i Trollhättan testa. Men då krävdes förebilder. Det blev medarbetarna och cheferna själva.

Det doftar kaffe ända ut i trappuppgången på Drottninggatans psykiatriboende i Trollhättan. Vi möter en man i dörren som ska gå ut på sin dagliga promenad, och inne i det gemensamma tv-rummet väntar Elsebeth Damm på att ”Hemmagympa med Sofia” ska köra igång.

Den ryska invasionen i Ukraina har dock gjort att dagens gympa utgått ur tv-tablån, men personalen letar snabbt fram ett gammalt avsnitt som funkar lika bra. Elsebeth Damm har stenhårt fokus på Sofias rörelser i tv-rutan och är andfådd när de 20 minuterna är över:

– Det känns varmt och skönt i kroppen när man tränar, och jag försöker vara med så ofta jag kan. Det kan vara svårt med vissa rörelser när man är lite stel på morgonen, men det är ändå roligt, säger hon.Alt-textElsebeth Damm kör dagens gympapass tillsammans med Petra Hagel.

Inspiration från sommarprat

Hälsoresan inom Trollhättans socialpsykiatri började med psykiatern Anders Hansens sommarprat i radion för några år sedan om varför motion, sömn och sociala relationer är så avgörande för vårt mående.

– Det var vår chef som ville att vi skulle lyssna på programmet, så det gjorde vi. Anders pratade om hur vi människor är gjorda för rörelse och fysisk aktivitet, och hur det påverkar även vår psykiska hälsa, säger Pernilla Brag, enhetschef för socialpsykiatrins boenden.

För att kunna inspirera brukarna, måste vi börja med personalens hälsokompetens.

Anna Eriksson, enhetschef

Hon och chefskollegerna Anna Eriksson och Johanna Hedberg Hecktor började fundera över hur man skulle kunna arbeta mer med detta ute i verksamheterna. Många av socialpsykiatrins brukare medicinerar mot ångest och depression, men varför inte också komplettera med fysisk aktivitet och fokusera på det positiva och friska?

– Samtidigt insåg vi att för att kunna inspirera och motivera brukarna, måste vi börja med personalens egen hälsokompetens, säger Anna Eriksson som även hon är enhetschef för socialpsykiatrins boenden.

Smärta och sömnbesvär

Trots att socialpsykiatrin är ett ganska tungt arbetsområde, har personalen ändå bland de lägsta sjuktalen i kommunen. I tidigare medarbetarenkäter framkom dock att många upplevde problem med den egna hälsan i form av exempelvis värk och dålig sömn.

– Vi bestämde att ha som personalmål att öka frisknärvaron och skapa arbetsglädje både på individ- och gruppnivå, berättar Anna Eriksson.

För att kunna dra igång hälsosatsningen samlade de alla pedagoger och hälsovägledare till en träff där de spånade kring aktiviteter som kunde göra skillnad.

Tillsammans med hälsokonsulterna på idrotts- och friskvårdsanläggningen Arena Älvhögsborg tog de sedan fram en hälsoplan där det ingick att mäta mentala, sociala och fysiska resurser utifrån frågor om livsglädje, återhämtning, relationer, balans mellan arbete och fritid, drömmar och liknande. All personal, inklusive cheferna, fick svara på en webbenkät om upplevd hälsa och livsstil och göra ett konditionstest.

– Deltagarna fick en direkt återkoppling utifrån sina personliga resultat, medan hela organisationen fick ta del av gruppresultatet för varje enhet. Det blev sedan ett jättebra underlag för det fortsatta hälsoarbetet, säger Johanna Hedberg Hecktor som är enhetschef för boendestöd och sysselsättning.

Positiv respons

Medarbetarna har nu fått ett eget hälsokonto där ett program ger tips på insatser beroende på svaren i webbenkäten för just den medarbetaren. Individuella hälsomål ingår numera också i medarbetarsamtalen.

Läs mer: Fem steg för ett hälsofrämjande ledarskap

Responsen från de cirka 90 medarbetarna har enbart varit positiv och nu pratar man hälsa på ett helt annat sätt, enligt Pernilla Brag.

– Friskvårdsfrågor tas ofta upp som en punkt på personalmöten, och rörelse har blivit en mer naturlig del både på arbetet och fritiden. Många tar promenader på lunchen, andra har börjat träna och några som aldrig tidigare sprungit har köpt sina första löparskor. En hälsovägledare har sökt pengar för pilatesbollar att sitta på vid skrivbordet.

– Det är precis så vi ska jobba. Fysisk aktivitet ska vara ett arbetssätt, precis som exempelvis dokumentation är, slår Johanna Hedberg Hecktor fast.

Socialpsykiatrins hälsoresa

  • Hälsoscreening. Samtliga medarbetare fyllde i en webbenkät med frågor om livsstil, hälsa och motivation.
  • Konditionstest. 2 000 meter löpning/gång på tid som ger ett värde på konditionen beräknat utifrån ålder och kön, ett så kallat Coopertest.
  • Föreläsningar. Teman var kondition som resurs, förhållandet mellan stress och vila samt hjärna och hjärta i balans.

I våras inleddes arbetet med att inkludera brukarna i hälsoplanen. Eftersom de generellt upplever mycket psykisk ohälsa, är det viktigt att ha realistiska och rimliga mål. Det kan handla om att minska rökningen med två cigaretter om dagen, gå en promenad eller ringa sin familj lite oftare.

Inom socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet har man bland annat börjat laga nyttig mat tillsammans, spela innebandy och använda en app som kombinerar rörelse med frågesport. Boendet har sedan några månader inrett ett gym i husets källare, som används av både brukare och personal.

Full fart på aktiviteter

Boendestödjare Petra Hagel är en av dem som tränar på gymmet och också promenerar en hel del, antingen på lunchen eller veckans friskvårdstimme. Hälsosatsningen har gett mycket inspiration tycker hon, både på ett personligt plan men också för hur de arbetar med brukarna.

– En av våra boende går till Spikön varje dag för att mata fåglarna, en annan har börjat träna Taekwando och en tredje promenerar runt i kvarteret med kamera. Det är roligt att se, och om det dessutom innebär att någon kan minska på sina mediciner är det ju jättebra.

I höst ska hela verksamheten göra ett nytt konditionstest och ännu en webbenkät. Det blir sedan en grund för uppföljning och utvärdering av hälsoresan, där man bland annat ska ta reda på hur medarbetarna upplevt satsningen och huruvida den bidragit till deras hälsa men också arbetsglädje.

– Vi blir ju ständigt matade med en bild av fysisk aktivitet som något som ska ge oss snyggare kropp eller vem som klarar mest, när det i stället handlar om att vi ska må bra, trivas och orka med våra liv – både på jobbet och fritiden, säger Pernilla Brag.