Här tjänar enhetschefer bäst – och sämst

Samma titel, men tiotusentals kronor i löneskillnad. Så ser verkligheten ut för enhetschefer i kommunerna. Medan somliga är nöjda med sina löner funderar andra på att lämna sina tjänster.

Över 30 000 kronor. Så stor är skillnaden i snittlön mellan en teknisk chef i Nacka och en enhetschef inom LSS i Filipstad. Det visar Chefen i fokus kartläggning av inhämtade löneuppgifter för år 2021 från samtliga kommuner för tio olika enhetschefsyrken.

För enhetschefer inom LSS ligger snittlönen i landet på nästan 45 600 kronor i månaden, medan LSS-cheferna i Filipstad ligger långt under med en snittlön på runt 35 300 kronor.

"Inte värt det längre"

Susanne Persson och Susanne Werner, som båda är enhetschefer inom funktionsstöd, LSS, och har jobbat som chefer i tio år i kommunen, tjänar med sina 34 750 respektive 34 350 kronor alltså mindre än snittet i Filipstad.

– Det är skamligt. Jag har personalansvar, budgetansvar och verksamhetsansvar. Ändå sitter jag här och har inte ens 35 000, säger Susanne Persson.

”Skamligt”, säger Susanne Persson (till höger) om att hon och hennes kollega Susanne Werner som är chefer inom LSS i Filipstads Kommun, tjänar mindre än 35 000 kronor i månaden.

Att hon dessutom lär upp nya chefer som tjänar mer ser hon som ett slag i ansiktet.

– Gränsen är nådd. Det är inte är värt det längre, säger hon.

Susanne Persson håller därför på att utbilda sig till ekonomi- och redovisningsassistent. Ett yrke där hon räknar med att få en något lägre lön än vad hon har nu.

– Jag vill ha lön för det jag gör. Lönen kommer vara ungefär densamma men det är mycket mindre ansvar, säger hon.

Arbetsgivaren: "Följer lönestruktur i kommunen"

Kollegan Susanne Werner, som är 60 år och medveten om att pensionen närmar sig, tänker i samma banor.

– Trots att jag älskar mitt jobb överväger jag allvarligt att hitta ett annat på grund av löneläget. Jag tycker att jag gör ett bra jobb och vill ha betalt för det och det ansvar jag har. Det har jag inte i dag. I vissa fall får mina medarbetare ut mer i lön tillsammans med OB-tillägget.

Socialförvaltningschefen i Filipstad, Åsa Andersson, väljer att svara skriftligt på kritik från enhetschefer inom LSS om att de ligger lägst i landet.

”Vi följer den lönestruktur som finns i vår kommun. Det finns fler tjänster där vi ligger lågt i jämförelse med andra kommuner. Det är något som vi vet om och har med oss i de diskussioner som förs runt våra löner.”

Oavsett förvaltning är Nacka en av de kommuner där enhetschefer tjänar bäst i landet. Mats Wester är biträdande enhetschef och gruppchef på enheten för bygg och anläggning. Han har anställdes 1982, då för att arbeta med anläggning, och har haft en god löneutveckling.

– Den har gått etappvis, men generellt har min löneutveckling varit väldigt bra.

Offentlig och privat sektor konkurrerar

Rikssnittet för enhetschefer inom teknik ligger runt 53 000 kronor. De högsta lönerna för teknikchefer finns just i Stockholmstrakten, där Nacka kommun med en snittlön på över 68 500 kronor toppar listan strax efter Stockholm stad. 

Även om Mats Wester är nöjd med sin lön har den inte varit avgörande för att han stannat kvar på sin arbetsplats.

– Många av kommunerna som expanderar, som till exempel Nacka, konkurrerar inte främst med varandra, utan med den privata sektorn. Där ligger lönerna på kanske 10 000 kronor mer per månad för teknikchefer, säger Mats Wester.

Även om han under åren har sneglat på jobb hos andra arbetsgivare har lönen inte varit det som har drivit honom.

– För mig har det handlat om att få något nytt till mig, men jag har inte hittat något som varit tillräckligt intressant för att vilja byta jobb.

Förvaltning avgörande för lön

Chefslönerna i landet beror inte bara på vilken kommun man är anställd i, utan även vilken förvaltning man jobbar på. Även om chefer inom kultur och fritid tjänar bäst i landet i Nacka, är det många tusenlappar som skiljer dessa chefer från teknikcheferna i samma kommun.

Samma förhållanden finns i Södertälje. Det är något som Eduardo Morris, chef och konstnärligt ledare för Södertälje stadsscen vänder sig

 mot.

– Att jämföra löner är komplext, men strukturellt och traditionellt har chefer inom kultursektorn legat långt efter andra förvaltningar. Jag har själv drivit lönefrågan fackligt och tycker inte att lönen ska baseras på vilken förvaltning man arbetar i. Generellt ser vi ett mönster där kultur anses vara mjukt till sitt innehåll och då blir också lönen mjukare och lägre, säger han.

"Stolt över min arbetsgivare"

Samtidigt som Eduardo Morris är kritisk till de stora skillnaderna mellan förvaltningarna, är han glad över att det är just i Södertälje som snittlönerna för chefer inom kultur och fritid ligger högst i landet, näst Nacka.

Eduardo Morris ser strukturskillnader i chefslöner.

– Det är oerhört glädjande och är frukten av idogt arbete i kommunen, där fackliga parter och arbetsgivare varit lyhörda för chefsgruppen jag tillhör. Jag tycker det är fantastiskt roligt och blir stolt över min arbetsgivare.

Snittlönen i landet för enhetschefer inom kultur och fritid ligger på närmare 47 200 kronor, vilket Eduardo Morris tycker är för lågt.

– Det handlar oftast om chefer med lång akademisk utbildning och lång erfarenhet i komplexa organisationer.

En kommun som delvis har lyckats med att på ett strukturellt plan höja en lönemässigt eftersatt enhetschefsgrupp är Österåker. Här ligger snittlönen för enhetschefslöner inom socialtjänst på nästan 60 200 kronor, vilket är över 10 000 kronor högre än rikssnittet.

– Jag har haft en löneutveckling som känts rimlig, säger Susanne Fäldt, enhetschef inom socialförvaltningen i Österåker, som har personalansvar för 14 personer och även budget- och verksamhetsansvar.

"Fortbildning också betydelsefullt"

Hon har jobbat i kommunen i 15 år och är nöjd med sin lön, men påpekar att den är långt ifrån det enda som är viktigt.

– Det finns andra faktorer som också är betydelsefulla, exempelvis fortbildning och att jag har tillgång till stöd och hjälp om jag sitter med en svår situation. Det är också värdefullt för att orka med jobbet på sikt, säger Susanne Fäldt.

Bakgrunden till att lönerna i Österåker ligger bland de högsta i landet inom socialtjänsten är att det för nästan tio år sedan var mycket svårt att rekrytera socialsekreterare, och än svårare att få dem att stanna. Då infördes en så kallad lönetrappa där socialsekreterarna fick ett fast antal tusenlappar i extra löneökning efter ett antal år.

Lönar sig med nöjd personal

Österåker har jobbat medvetet med chefslöner, berättar Susanna Kiesel.

Detta ledde till att även chefslönerna inom socialtjänsten steg. Och lönetrappan fick avsedd effekt: personalomsättningen avstannade. Trappan har nu tagits bort, eftersom både fack och arbetsgivare är överens om att den spelat ut sin roll när lönerna justerats upp.

Susanna Kiesel, socialdirektör i Österåker, är stolt över att kommunen är en av dem som ligger högst inom yrkesgruppen.

– Att ha personal som är nöjd med sin lön och sin situation lönar sig i längden. Det kostar jättemycket med personalomsättning. Dessutom får man ett mycket bättre och mer kvalitativt arbete med kontinuitet bland personalen, konstaterar hon.