Stress

Rusta mot stress och stärk dina medarbetare

3 maj 2021

Långvarig stress utan återhämtning är farligt för hälsan, det är inget nytt. Men det går att öka motståndskraften, eller resiliensen, mot stressen. Så här kan du stärka dina medarbetare.

Resiliens handlar, kort sagt, om förmågan att stå pall för yttre påfrestningar. Ett resilient träd böjer sig i den starka blåsten men rätar upp sig igen när vinden mojnar. Med lägre resiliens skulle trädet riskera att knäckas och kanske aldrig återhämta sig.

På samma sätt spelar människans resiliens en viktig roll i hur vi påverkas av stress. Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa som hjärt- och kärlsjukdomar, depression och utmattningssyndrom. Enligt Folkhälsomyndigheten står stressrelaterad ohälsa för hälften av alla påbörjade sjukfall inom de psykiatriska diagnoserna. Stress är därmed en aspekt i arbetsmiljön som bör tas på allvar, och det är viktigt att sätta in insatser tidigt.

Bozana Johansson är legitimerad psykolog, psykoterapeut och forskare vid Karolinska institutet. Tillsammans med tre av sina kolleger är hon aktuell med boken Problemlösning i arbetslivet – samtal för bättre psykisk hälsa, som handlar om hur en metod för problemlösning kan användas vid stress och psykisk ohälsa. Att satsa på förebyggandet av stress är något som hon själv ser som avgörande.

– När det har gått så långt som till sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa är det för sent, då kan vägen tillbaka vara både lång och plågsam för individen och kostsam för företaget och samhället.

Ohälsan minska

Att ta bort stress helt från en arbetsplats är varken möjligt eller eftersträvansvärt – positiv stress bidrar till stimulans och utmaning, vilket många behöver för att trivas med sitt arbete. Men den stressrelaterade ohälsan kan minskas genom att öka de anställdas resiliens mot negativ stress, ungefär som att stärka ett immunförsvar mot angrepp utifrån. För att göra det finns det ett flertal faktorer att tänka på.

– En faktor som det forskats mycket om på sistone är det så kallade psykosociala säkerhetsklimatet. Det speglar de anställdas uppfattning om huruvida ledningen är mån om deras psykiska hälsa och om den stödjer olika stressförebyggande åtgärder. Ett bättre säkerhetsklimat ger lägre stressnivåer.

– Sen har vi andra viktiga faktorer som att ha ett tydligt ledarskap, inflytande över sin arbetssituation, att uppleva sig rättvist behandlad och ha ett gott socialt stöd på arbetsplatsen.

Svårt att påverka

Hur mycket man påverkas av stress handlar dels om de externa stressorerna, det vill säga sådant som stressar oss utanför oss själva, som arbetsbelastning, tidspress, monotona arbetsuppgifter, förväntningar från kolleger eller ledning, oljud och distraktioner på arbetsplatsen. Dels handlar det om det interna – känslor, tankesätt, perspektiv och beteenden, som i sin tur influeras av gener, uppväxt och ens livssituation i allmänhet. Det kan vara svårt att påverka.

– Det är alltid samspelet mellan generna och miljön som skapar slutresultatet. Generna kan vi än så länge inte göra så mycket åt och kanske inte ska göra något åt heller.

Det finns dessutom risker med att som chef fokusera för mycket på individuella förutsättningar, menar Bozana Johansson.

– Att lägga för stor vikt vid gener och personlighet kan leda till stigmatisering av enskilda personer. I stället bör man se vad som kan förändras i miljön för att möjliggöra förändring i beteenden eller, om förändring inte är möjligt, begränsa vissa beteenden.

Kärnuppgifterna i fokus

Om en hög arbetsbelastning orsakar stress på arbetsplatsen är en möjlig miljöförändring att på allvar se över den administrativa bördan, vilket även inkluderar mängden möten, och ta bort det som inte är nödvändigt för att ge mer utrymme åt kärnuppgifterna.

Det är också viktigt att se över vilka signaler man som chef sänder ut, påpekar Bozana Johansson. Om chefen är stressad är det lätt att det skapar otrygghet och stress även hos de anställda. Detta gäller även chefens beteenden i allmänhet.

– Du som chef behöver tänka på att du är en viktig modell för de anställda. Det du gör har en stor påverkan och behöver därför vara genomtänkt, inte impulsivt eller reaktivt.

Så ökar du motståndskraften

  1. Lyssna på vad de anställda har att säga och validera deras upplevelser. Det är viktigt att bekräfta att den andre har rätt till sin upplevelse och att den upplevelsen går att begripa, även när du tycker annorlunda.
  2. Normalisera misstag och tillkortakommanden som en del av livet. Det är bra att sträva efter att minimera misstag men människor ska inte leva i rädsla för att göra misstag, det påverkar både prestationen, kreativiteten och måendet negativt. 
  3. Stärk den anställdes självförmåga, den har stor betydelse för motståndskraften mot stress. Den kan stärkas genom upplevelsen av kontroll över arbetet, och genom att ge de anställda rätt förutsättningar, stöd och resurser för att lyckas med sina uppgifter.
  4. Erbjud om möjligt träning i ­mindfulness-baserad stressminskning, men se då till att det kommer från seriösa aktörer med gedigen utbildning.
  5. Ge tät feedback och i anslutning till beteenden som du vill se mer av. Förstärk det som fungerar och forma utifrån det rimliga steg mot ytterligare förbättring tillsammans med den anställda.