Upptäck mikrouttrycken hos dina medarbetare

Lär dig tolka medarbetarnas mikrouttryck, och du blir bättre på att plocka upp vad som händer i arbetsgruppen. Eva Hyllstam är ledarskapsutvecklare samt utbildare i mikrouttryck.

I samma stund som den nästan omärkliga minen drar över någons ansikte har Eva Hyllstam tolkat den. Det går automatiskt. Ibland får människor känslan att hon är tankeläsare.

– Kunskap om mikrouttryck öppnar en helt ny värld. Man förstår så mycket mer av vad som händer i relationer och samspel. Men jag kan bara se att ”något” finns där. Jag kan inte veta vad det handlar om, säger hon.

Under mer än tjugo år har Eva Hyllstam coachat ledare över stora delar av världen, och hon är sedan 13 år tillbaka licensierad utbildare i konsten att förstå hur våra känslor syns utanpå. Licensen utfärdas av Paul Ekman International, som har formulerat teorin om mikrouttrycken. Enligt honom uttrycker våra ansikten känslor på samma sätt var på jorden vi än finns, oavsett om det är i Papua Nya Guinea eller kommunförvaltningen i Eskilstuna.

Paul Ekman är professor i psykologi och ­”deception detection expert”. Som sådan har han bland annat anlitats av FBI. Den som har sett den prisbelönta tv-serien ”Lie to me” roas kanske av att få veta att förebilden för den levande lögndetektorn i huvudrollen är Paul Ekman själv.

– Att tolka mikrouttryck har mest förknippats med att avslöja lögnare. Lögnen attraherar, den är spännande. Men kunskapen om mikrouttryck är också en stor beståndsdel i emotionell intelligens, säger Eva Hyllstam.

Mikrouttryck en superkraft

Hon har själv föreläst mycket om hur lögnare avslöjas, det elementet finns alltid med. Men när en ledare lär sig se mikrouttryck rullas röda mattan ut i en helt annan riktning: det är en superkraft som kan användas för den svåra uppgiften att bygga tillit.

– Jag förstår medarbetarnas reaktioner på vad jag säger. Jag förstår mer av hur de upplever situationen och jag får större möjlighet att visa att jag bryr mig om dem. Allt detta är jätteviktigt.

För att läsa och förstå medarbetares ansikten, måste chefen också förstå sig själv i sammanhanget. Det finns ingen quick fix. Men med det sagt är det lätt att peka på situationer i arbetslivet då förmågan att läsa mikrouttryck kan vara avgörande för framgång som ledare.

– Säg att du vid en rekrytering frågar om förra arbetsplatsen. Personen berättar om något trevligt, men du ser ett mikrouttryck av ilska. Då kan det vara bra att ta upp det: Jag får en känsla av att du är arg, finns det fog för det?

Användbart vid utvecklingssamtal

I det vardagliga ledarskapet avslöjar mikrouttryck hur beslut och förslag landar. Och vid utvecklingssamtalet är de ett skarpt verktyg för att lirka fram väsentligheter som kan vara svåra för medarbetaren att ta upp: plötsligt ser du kanske ilska, förakt eller rädsla i samband med att en annan medarbetare omnämns.

– Det gäller att tolka försiktigt. Men vi kan alltid fråga mer och vara mer uppmärksamma.

Att mikrouttrycken alls finns beror på att vi censurerar våra känslor. Vi hinner inte ens tänka ”den här känslan får jag inte visa”. Vår kultur och situationen vi befinner oss i påverkar oss att hålla tillbaka den. Olika personer är olika bra på detta – den introverte kan vara mer svårläst än den extroverte. Men när de rebelliska musklerna väl avslöjar oss ser känslorna som nämnts likadana ut världen över.

I sin forskning har Paul Ekman funnit att sju emotionella uttryck är universella: överraskning, rädsla, avsky, förakt, ilska, sorgsenhet och glädje. Också den som från födseln är blind visar samma uttryck.

De flesta känslor uttrycks i ett komplext samspel av ansiktsmuskler, men vi hinner inte uppfatta det mer subtila. Uttrycken beskrivs mycket rakt på.

– Förakt och avsky är intressant, man kan tycka att de ligger nära. Men föraktet innebär att man känner sig vara bättre än någon. Det uttrycks som ett snett leende, ena mungipan åker upp. Vid avsky rynkar man näsan och drar upp överläppen.

Och så kan det vara bra att inte alltid bara leta efter det fördolda, påpekar Eva Hyllstam.

– När känslouttrycket stannar kvar längre, så beror det på att en känsla uppfattas som okej att uttrycka. Även det har något att säga om vad som pågår i gruppen.