Sänkte sjuktal med självledarskap

Sedan enhetschefen Sarah Dunér började med självledarskap har sjuktalet minskat drastiskt. Dessutom är övertiden i princip obefintlig och budgeten går ihop.

"Jag ringer upp dig så fort jag kan”.

Sarah Dunér, enhetschef för funktionsstöd socialpsykiatri Mölndals stad, knappar snabbt med tummen innan hon åter lägger mobilen framför sig på mötesbordet. Att svara på ett sms från en medarbetare på ett av hennes tre stödboenden, mitt under en arbetsplatsträff är en självklarhet. Om det är något hon har lärt sig av de senaste åren med självledarskap, vilket innebär att medarbetarna leder sig själva i större utsträckning, är det att vara tillgänglig och ge snabb feedback.

– För mig är det en form av avkoppling att veta att alla mår bra.

Personalen på stödboendet i Kikås har på morgonen tillsammans kommit fram till några konkreta punkter hur de ytterligare kan förbättra miljön för de åtta brukarna med psykisk ohälsa som bor här. Gräsmattan runt de rödmålade envåningshusen är nyklippt och regnet hänger i luften på den typiska ­Göteborgshimlen, med grå tunga moln samtidigt som solen tittar fram bakom vita slöjor.

Inomhus skapar den dova inredningen ett lugn. Sarah Dunér slår sig ner i soffan i sällskapsrummet. På bordet framför henne står ett fat med gröna tomater som de boende har planterat ute i trädgården tillsammans med trädgårdsterapeuten.

Så kläcktes idén

Hon berättar att idén med självledarskap kläcktes av den tidigare stadsdirektören i Mölndal för två år sedan. Förvaltningsforskaren Louise Bringselius bok ”Tillit”, som handlar om att lita på sina medarbetares förmågor och kompetens, delades sedan ut till alla chefer i kommunen.

– Jag tyckte att det lät bra. Jag sätter upp ramarna tillsammans med personalen, men det som händer inom ramarna lägger jag mig inte i – så länge jag får resultat, säger hon med skarp blick.

Faktum är att självledarskap var något av en förutsättning för Sarah Dunér själv för att hon skulle ta jobbet som enhetschef för tre år sedan.

– Jag sa: ”Bara så du vet – jag har småbarn. Vill du ha någon som är på plats mellan 8-16.30 varje dag så är inte jag rätt person”. Min chef svarade att han är extremt ointresserad av mina arbetstider så länge jag sköter mitt jobb.

Tre dagar i veckan är hon ute på sina boenden och ”far och flänger”, resten av tiden jobbar hon numera hemifrån köksbordet i Kullavik på grund av corona, annars är hon oftast på kontoret. Men det finns såklart vissa förutsättningar för att självledarskapet ska fungera optimalt. Att bara lita på sina medarbetare skulle inte hjälpa någon, anser Sarah Dunér. Tydlighet och struktur har i stället blivit viktigare än någonsin.

– Ska personalen ha det här stora utrymmet måste de ha tydlighet i sitt uppdrag, annars famlar de.

Därför har de på central nivå filat på personalens uppdragsbeskrivningar, personalavdelningen har specificerat kravprofilen inför nyanställningar, och Sarah Dunér håller numera diskussionen levande. Vad ingår egentligen i jobbet som stödassistent? Vilka befogenheter och skyldigheter har de? Och hur når kunskapen ut till samtliga medarbetare?

Påverkar självkänslan

Sandra Pour, som har jobbat som stödassistent i två år, kände redan vid anställningsintervjun att hon skulle få en chef som trodde på henne. På tidigare boenden har hon känt sig styrd på detaljnivå.

– Sarah var väldigt tydlig och specifik vad hon var ute efter. Att få ta mer ansvar utan att någon säger till mig vad jag ska göra påverkar ens självkänsla. Och nästan alla problem som jag har tagit upp med Sarah har åtgärdats på något sätt.

Förväntningarna på Sandra Pours roll är tydliga. Regelbundet gör hon och Sarah Dunér uppföljning om vad som ingår i hennes arbetsuppgifter. Det behövs distinkta ramar, för jobbet kan vara tidvis utmanande. Ibland måste någon av brukarna in till akuten och ibland uppstår hotfulla situationer.

– Då är det viktigt att känna till vad jag har mandat att göra och ha en chef som ger mig feedback på om jag har hanterat händelsen bra eller om jag behöver tänka på något till nästa gång, säger Sandra Pour.

Förutom mer frekventa teamträffar har Sarah Dunér infört mer frihet under ansvar för personalen, som numera i princip själva bestämmer sina arbetstider. Alla ska jobba två helger i månaden och ett visst antal kvällar. Men exakt hur och när man gör sina pass får medarbetarna själva göra upp om.

– Det brukar nästan aldrig vara några problem att ha rätt bemanning på plats. Om det ändå händer att alla vill vara lediga samma helg, går vi genom schemat tillsammans om någon kan tänka sig ta julafton exempelvis. Om inte så är det rättviseprincipen som gäller. Vem jobbade jul och nyår förra året?

Ingen övertid

Kanske är det också anledningen till att övertiden numera ligger på noll och att Sarah Dunér, trots coronakrisen, inte varit tvungen att beordra någon att komma in och jobba extra.

– Jag har medarbetare som tidigare inte har vågat svara i telefon på sina lediga dagar, av rädsla att bli beordrad att jobba. Så ska vi inte ha det. 
Det svåraste med att jobba med självledarskap har varit att släppa kontrollen, tycker Sarah Dunér.

– Jag tror att de flesta chefer har någon form av kontrollbehov, även jag. Tidigare, om jag delegerade en arbetsuppgift ville jag genast dubbelkolla om det var gjort, säger hon och ler.

Stödpedagogen Jessica Andersson har sett hur Sarah Dunér har förändrats i sitt ledarskap. Hon önskar att hon hade filmat sin chef så hon själv kunde se utvecklingen.

– Tidigare hade Sarah ett väldigt stort kontrollbehov, där hon var delaktig i alla beslut, små som stora. Men nu litar hon mer på vår kompetens och frågar oss också vad vi tycker om olika frågor i större utsträckning.

Genom att Sarah Dunér håller samtalet om syfte och uppdrag levande blir det också lättare att jobba mot samma mål, tycker Jessica Andersson.

– Vi har pratat mycket om vad anledningen är till att vi är här. För våra brukare så klart. Därför blir det nu lättare att både ge och få kritik – för vi vill ju alla samma sak, säger Jessica Andersson.