Vinn på att våga förlora

Att kunna skilja mellan att förlora och att misslyckas är nyckeln till utveckling och framgång som ledare. Det menar Igor Ardoris, mental tränare och pedagogisk ­konsult som tränar ledare i konsten att förlora.

”Du kan göra ditt allra bästa och ändå inte få det resultat du tänkt dig. Då har du förlorat men inte misslyckats. Du har gjort allt du förutsatt dig och det kan du vara nöjd med”, säger Igor Ardoris.

Men om du i stället tolkar varje förlust som ett misslyckande ökar stressen varje gång du ska fatta ett beslut. Risken är att du börjar skjuta fram vissa beslut för att inte riskera att misslyckas. Du blir en chef som gömmer dig för ditt uppdrag.

– Att vara chef är att fatta beslut. Och som chef behöver du också fatta tuffa beslut.

– Det är en ständig social och emotionell press för chefer och en stor påfrestning för empatiska chefer som bryr sig om sina anställda. Man vill ju vara empatisk men då är det bra att lära sig skilja mellan förlust och misslyckande.

Ofta gör man tankefelet att jämföra en situation med en tävling; vi tänker att spelar vi bra vinner vi, spelar vi dåligt förlorar vi.

– Men livet är inte så enkelt. Vad du får för resultat beror på fler faktorer än din egen insats.

Själv har han sin bakgrund inom japanska kampsporter, och utifrån dem har han skapat ett träningsprogram i att förlora, han kallar det SAKE, som det japanska brännvinet. Nyckeln är att ha koll på sig själv och sina känslor.

– Om jag samtidigt som jag spelar en match tänker på hur det ska gå så är jag inte observant på det som händer på planen. Samma sak om du sitter i ett medarbetarsamtal och tänker på vad personen i sitt inre egentligen tycker om dig. Då får du svårt att lyssna. Samma sak när det gäller beslut, om du är rädd för utfallet, som du ändå inte kan kontrollera, är risken stor att rädslan styr dig.

Vägen till ett bra beslut handlar mycket om att vara närvarande. Det är vad S:et står för i SAKE, att samordna kropp och sinne, det vill säga ha koll på vad du känner och se till att känslor och tankar inte drar iväg med dig. Och att, när känslorna kommer, acceptera dem. Det är det som är A:et.

Känslorna finns där men ska inte stå i förgrunden och skymma sikten. Då är risken stor att du fattar beslut utifrån rädslor i stället för sakliga skäl. Så, du behöver skipa fred med situationen, exempelvis känslan av att en medarbetare inte gillar dig.

Så varför acceptera en massa jobbiga känslor? Jo, för risken när du fastnar i de jobbiga känslorna är att du lägger din energi på fel saker, på det du inte kan kontrollera. Det är som två dörrar till verkligheten, spontant fastnar alltid sinnet i den dörr du inte kan kontrollera, förklarar Igor Ardoris.

– Då upplever vi en hjälplöshet och tenderar att bli mer passiva.

I stället för att lägga energi på det vi faktiskt kan göra något åt står vi och rycker i dörrhandtaget – det vi inte kan kontrollera som exempelvis en för stram budget eller orimliga förväntningar från en högre chef. 

– I stället behöver vi skanna av varje situation som vi går in i, sätta på oss ett kognitivt filter där vi frågar oss vad i detta jag kan, respektive inte kan, kontrollera. Då vet vi också att vi kan göra det bästa av varje situation.

Att bli medveten om vad vi kan kontrollera för att sedan kunna lägga all vår kraft på just det är K:et i SAKE. En annan fördel med att påminna sig själv om vad vi kan och inte kan kontrollera är ödmjukhet. När vi inser hur mycket som står utanför vår kontroll blir vi mer ödmjuka. Till en början kan insikten kanske skapa uppgivenhet, men efter ett tag kan det kännas befriande.

– Insikten kan göra oss mer modiga. Vi kan bara göra vårt bästa och hoppas att det räcker men det är inte säkert. Då kan det hända att vi förlorar men vi misslyckas inte, för vi kan ändå gå hem efter dagens slut, se oss själva i spegeln och veta att vi gjorde vårt bästa.

För att kunna hålla huvudet kallt behöver vi träna upp vår förmåga att vara närvarande, och träningen ska vara enkel, det står E i SAKE för. Tjugo minuters meditation varje dag ökar chansen att du, även i skarpa lägen, har koll på känslorna och kan skilja på vad du kan och inte kan kontrollera.

– När vi blir medvetna om hur mycket vi inte kan kontrollera sänks stressen. Vi lovar inte mer än vad vi faktiskt kan hålla.