Bli kvitt din talarskräck

Pulsen rusar. Rösten sviker. Halsen flammar röd. Massor av människor lider av talrädsla. Men den går att hantera, vilket faktiskt är ett måste för många chefer.

Som chef har du strålkastarljuset på dig och det krävs att du måste prata inför grupp. Det kan vara medarbetare, dina egna chefer eller för dig helt okända människor. Och det förväntas att du gör det tydligt och övertygande.

Känner du dig obekväm i den rollen är du inte ensam. En femtedel av alla chefer tycker att det är så svårt att tala inför en grupp att de inte vågar ta ett nytt kliv i chefskarriären. Och en del kan inte tänka sig att bli chef över huvud taget på grund av sin talrädsla, enligt hjärnforskaren Jan Marcusson.

– Synd, för det är faktiskt lätt att lära sig, hävdar han, men tillägger att det är svårt att bli helt immun mot talrädsla och scenskräck.

– Du kanske är duktig på att presentera organisationens resultat eller mål, men får hjärtklappning av att hålla ett tal till en medarbetare som går i pension. Men det går att jobba på att minska rädslan, säger Jan Marcusson, som har jobbat med många chefer med talrädsla.

Men varifrån kommer rädslan att prata inför publik?

– Det är en överlevnadsreflex från långt tillbaka i tiden, som ligger helt utanför den intellektuella kontrollen. Människor är flockdjur och beroende av sin flock. Om man inte blir bekräftad av den finns risk att bli utesluten. Och när vi talar inför grupp blir vi ju skärskådade och vet inte om vi gör rätt. Skammen att göra fel är starkare än dödsskräck.

Rädslan att tala beror också ofta på automatiska ”tokiga” tankar.

– Utmana dem och fråga dig vad du är rädd för. Det är ofta en ballong som är lätt att sticka hål på.

Jan Marcusson tycker visserligen att många chefer är duktiga talare, men ibland enbart för att de har gjort det ofta.

– En del levererar till ett för högt pris av dem själva och blir trötta mentalt inför och efter. De har lärt sig att bita ihop är det bästa. Men om du ska stå på scenen och må bra måste du jobba på de psykologiska bitarna (se faktaruta).

En som möter eventuellt blivande chefer är Claus Jochheim, kurator vid Studenthälsan, Umeå universitet. Han tar emot studenter på individuella samtal, ordnar kurser och föreläser om att tala inför grupp.

– De allra flesta blir nervösa att prata inför andra, stora som små grupper. Enligt en enkät till våra studenter är mellan 30 och 40 procent så nervösa att de känner ångest inför det. Och det finns studenter som har så svår talängslan att de avbryter sina studier på grund av det.

När Claus Jochheim har frågat studenter med talängslan har de samma förväntningar på sig själva som på professionella talare, trots att de är ovana och kanske har dåliga erfarenheter.

– Jämförelsen och kraven är orimliga. När de märker att de inte lever upp till kraven ökar självkritiken, de bli ännu oroligare och katastroftankarna kommer. Det blir en ond cirkel.

För att minska kraven på sig själv, föreslår Claus Jochheim att öva i små, små steg.

– Börja i en liten grupp. Eller hemma. Prata högt för partnern, katten eller blommorna. Sedan ökar du gruppens storlek efter hand.

En farhåga många har, enligt Claus Jochheim, är att tappa tråden.

– Det kan hända alla. Därför kan man tänka att det är mänskligt, och det är okej att komma av sig. Det är okej.

Att förbereda sig praktiskt är självklart för de flesta, och väl så viktigt. Strukturera upp vad du vill säga och ha bra anteckningar.

– Det finns en föreställning om att man ska prata utan anteckningar, men det ska passa en själv. En del behöver bara stödord, medan andra behöver hela meningar nedskrivna för att känna sig säkrare.

En annan del i förberedelserna är att få feedback, så att man kan få svar på frågor som ”hördes det att min röst darrade?” Och oftast hörs det inte. Många lyssnar så mycket inåt och på sina kroppsreaktioner i stället för att fokusera på det man tänkt säga. Om du vet att det ändå inte hörs när det känns som att rösten darrar, så kan du lättare fokusera på det du vill säga.

Finns det hopplösa fall?

– Nej. Alla kan lära sig. Men de med stark ångest kan behöva hjälp av psykoterapi.