Tung start för ung chef

Många unga chefer har det mycket tufft på jobbet visar en ny ­undersökning från Chefen i fokus. Hälften har funderat på att byta jobb på grund av sin arbetssituation.

Joakim Hackström Larsson var 20 år när han började vikariera som enhetschef på hemtjänsten i Gällivare kommun. Ett och ett halvt år senare blev han fast anställd.

– Då var jag den enhetschef inom hemtjänsten som hade längst verksamhetserfarenhet. Alla kolleger som varit där längre var föräldralediga, berättar han.

Introduktionen var bristfällig och det saknades administrativt stöd. Det fanns visserligen en central administration men den låg långt ifrån verksamheten. Joakim Hackström Larssons chefskarriär blev kort och frustrerande.

– Jag kände att mitt uppdrag var otydligt och jag fick ingen feedback. Som vikarie accepterade jag det, men när jag blev fast anställd ville jag arbeta långsiktigt och utveckla verksamheten.

Joakim Hackström Larssons historia är tyvärr inte unik. Chefen i fokus undersökning visar att många unga chefer har liknande erfarenheter. Fyra av tio har en dålig eller mycket dålig arbetsmiljö på grund av stress och fler än hälften funderar på att byta jobb på grund av sin arbetssituation.

– Tyvärr bekräftar det här känslan vi har. De allra flesta vet att det tar lång tid att bli en bra chef. Men man kan fråga sig om tålamodet finns i organisationerna i dag, säger Jonas Karlsson, nationellt ansvarig för chef- och ledaskapsfrågor på Vision.

Kommentarerna från de unga cheferna i undersökningen talar sitt tydliga språk: ”Alldeles för mycket att göra”, ”får oerhört mycket kritik från brukare och anhöriga”, ”jobbar 70 timmar i veckan” och ”känner mig sviken och utnyttjad av arbetsgivaren” är några av rösterna från de 300 som svarat i undersökningen.

Arbetsmarknaden är just nu inne i en generationsväxling. Bristen på erfarna chefer väntas bli mycket stor framöver. Bara i kommunerna går 12 000 chefer i pension de kommande tio åren och redan i dag har många rutinerade chefer slutat och ersatts av unga oerfarna kolleger. Inom den sociala sektorn handlar det ofta om nyutbildade socionomer som saknar teoretisk ledarskapsutbildning.

En fråga Vision har drivit de senaste åren är att nya chefer måste få en bra introduktion. Men så ser det inte alltid ut i verkligheten. Över hälften svarar att de fått en dålig eller ingen introduktion alls.

– Skippar man introduktionen tar det givetvis ännu längre tid innan man blir en bra chef. Ett galet sätt att hantera situationen på. Risken är att vi tappar många som har potentialen att bli bra chefer och driver unga människor till sjukskrivning.

Jonas Karlsson säger att fack och arbetsgivare är överens om att det är viktigt med en bra introduktion. Men han konstaterar att det är de anorektiska organisationerna på många håll i landet som är boven.

– Jag skulle vilja se att HR ges mer utrymme och att introduktionen av chefer prioriteras. Det påverkar så mycket i en organisation. Det är inte bara cheferna som blir lidande om de har dåliga förutsättningar, det påverkar också hur alla deras medarbetare har det på jobbet.

Vision har även satt upp som mål att ingen chef ska ha fler än 25 direkt underställda. Trots att de som svarat på undersökningen är relativt unga och nya som chefer har majoriteten betydligt fler. Var femte har över 40 medarbetare.

Linda Persson Melin, som arbetar med ledarskapsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är inte så pigg på att sätta en fast gräns för hur många medarbetare chefer ska ha ansvar för.

–Nej vi vill inte ge en sådan rekommendation av flera skäl, det finns så många parametrar. Det kan till exempel vara svårt att vara chef för färre än 25 också om de är utspridda på flera arbetsplatser.

Vad tycker du om att 53 procent inte fått någon introduktion eller är missnöjda?

– Jag är förvånad, mitt intryck är att alla förstår att det här är jätteviktigt och jag har sett många bra exempel. Framför allt tycker jag att det är bra med chefsaspirantprogram som många kommuner jobbar med. Där får personer testa om chefsjobb är något för dem. En hel del kommer faktiskt fram till att de inte passar att vara chef.

Vad tycker du att arbetsgivarna borde bli bättre på?

– Jag tror ofta det handlar om hela ledningssystemet, hur man styr verksamheten. Första linjens chefer ska ha en bra dialog med cheferna på mellannivå och de i sin tur med de högsta cheferna. Man måste verkligen vara lyhörd för vilka förutsättningar första linjens chefer har och komma ihåg att det är i mötet mellan medarbetarna och brukare eller elever som det verkliga värdet av våra verksamheter skapas.

Linda Persson Melin nämner särskilt ett sätt att introducera nya chefer som innebär att chefen i närvaro av medarbetarna öppet diskuterar sitt uppdrag med sin överordnade chef. Medarbetarna har därefter möjlighet att ställa frågor eller lämna synpunkter. Det blir ett sätt att tydliggöra för alla vilket uppdrag den nya chefen fått. 

– Det är ett bra sätt att involvera en ny chef. Det är viktigt för alla chefer, men kanske särskilt att de som är nya regelbundet får avstämningar med sin chef om hur det går, vart verksamheten är på väg och vilka utmaningar som väntar. Det bör ske flera gånger om året, säger Linda Persson Melin.

I dag jobbar Joakim Hackström Larsson i Gällivare som socialsekreterare i kommunen och trivs mycket bra. Men han skulle kunna tänka sig att jobba som chef igen i framtiden.

– Absolut, om jag fick tillräckligt administrativt stöd för att kunna lägga fokus på långsiktigt arbete med verksamheten, säger han.