Lön och villkor

Lön för ekonomer – hela listan

25 januari 2024

Vad tjänar en ekonom? Lönen för en ekonom är 45 255 kronor i månaden i snitt. Det visar Tidningen Visions kartläggning av lönerna i alla kommuner och regioner.

Tidningen Vision har sammanställt löner för ekonomer i alla Sveriges kommuner och regioner 2023.   

Jobbar du som ekonom, ekonomicontroller, controller, redovisningsekonom, förvaltningsekonom, ekonomisekreterare eller budgethandläggare? Då kan du jämföra din lön med andras inom samma yrke i vår lista.

Högst lön har ekonomerna i Sjöbo kommun. De har en lön på 59 500 kronor i snitt. 

Lönen för ekonomer är 45 255 kronor i snitt i riket. Det är en ökning med 3,5 procent från 2022.

Lista: Lön för ekonomer i kommuner och regioner

I listan nedan hittar du lönestatistik för utrednings-, planerings- eller utvärderingsarbete inom ekonomiområdet i frågor som rör budget, bokslut, redovisning och finansiering. Exempel på titlar är ekonom, ekonomicontroller, controller, redovisningsekonom, förvaltningsekonom, ekonomisekreterare och budgethandläggare.

 

Fler lönetabeller:

→ Jämför lönen för ekonomer i olika branscher

→ Lön handläggare upphandling/upphandlare

→ Lön it-handläggare

→ Lön personalhandläggare

Chefslöner i vårt ledarskapsmagasin Chefen i fokus:

→ Lön för chefer

Mer statistik:

 På Vision.se hittar du lönestatistik för alla Visions 4 000 yrken

Så gick undersökningen till

  • Arbetsidentifikation kommuner och regioner (aid) är ett system för att gruppera arbetsuppgifter som ligger till grund för den partsgemensamma lönestatistiken. Alla anställda placeras på en aid-kod efter innehållet i arbetet.
  • Tidningen Vision har begärt in uppgifter om medellöner i 44 yrken/aid-koder från kommunerna och regionerna. Medellönerna baseras på lönestatistik från den 30 november 2023.
  • Snittlönerna för riket i yrkena är beräknade på alla löner i landet men i tabellerna presenteras bara de kommuner och regioner där antalet anställda i yrket är minst fyra.
  • Sättet att föra statistik kan göra att skillnader ser större eller mindre ut än de egentligen är eftersom det inte säkert att alla kommuner och regioner sorterar på exakt samma sätt.