Mejlboxen fylld av kroppsvätskor – så fick Sara sin klient dömd

Socialsekreteraren Sara Rydgrens klient hotade med kiss och spott – och önskade att hon skulle utrotas. Vi följde med när de möttes i tingsrätten.

Sara Rydgren tittar sig över axeln när hon promenerar bort från kontoret för att köpa lunch. Kommer hennes klient att dyka upp? Han bor ju bara några hundra meter därifrån.

I hennes inbox ligger ett 20-tal brev som dryper av frustration och avsky och toppas med hatiska emojis. Hon kallas för hora, psykopat och rasist.

Att läsa mejlen är som att drunkna i kroppsvätskor.

”Var jag än hittar dig kommer jag dränka ditt smutsiga ansikte i spott.”
”Jävel Sara, jag har nu kissat på dig.”
”Jag föredrog att kissa på dig, ditt avskyvärda djur.”
”Morgonspott, i morse spottade jag på ditt fula orena ansikte.”

Sara Rydgren, på väg in i Malmö tingsrätt – för andra gången.

Lång väntan på rättegång

Sedan mejlen skickades har det gått ett och ett halvt år. Väntan har varit lång, men nu är rättegångsdagen här. Förhoppningsvis kommer den inte att skjutas upp en gång till.

Sara Rydgren lägger in en snus och småpratar med sin trygga trio utanför förhandlingssalen inne på Malmö tingsrätt: Hennes bror, en kompis och en chef från hennes före detta arbetsplats på Malmö stads enhet för ekonomiskt bistånd finns med som stöd.

– Lite nervös blev jag nu, när jag ska prata, säger hon.

– Det kommer att lösa sig, säger chefen.

Snart ska hon stå ansikte mot ansikte med sin före detta klient, som är åtalad för brottet förgripelse mot tjänsteman.

Chefen Edin Limani är på plats för att stötta Sara Rydgren under förhandlingen.

Nekades bistånd

Sara Rydgren hade varit mannens handläggare i ungefär ett halvår när en slumpmässig koll visade att han hade 20 000 kronor på sitt konto.

Det innebar att hon var tvungen att neka honom ekonomiskt bistånd, det som i folkmun kallas socialbidrag. För reglerna är tydliga – har man pengar på banken får man inget bistånd.

– Vi hade haft en fungerande kontakt. Men nu blev han väldigt arg. Jag tänkte att han kanske menade allvar med det han skrev – att han plötsligt skulle dyka upp och spotta och kissa på mig, säger Sara Rydgren.

Dessutom skickades mejlen som kopior till hennes chefer, ända upp till förvaltningsdirektören.

– Det var jobbigt att chefer på så hög nivå stördes. Det var som om jag inte hade lyckats sköta mitt jobb, säger hon.

Få anmäler hot

Hennes dåvarande sektionschef gjorde polisanmälan, men det är Sara Rydgren som står som målsägande. Det innebär att hennes namn är offentligt.

Att anmäla hot och trakasserier är ingen självklarhet i Sara Rydgrens yrkeskår. Med tanke på att det finns nära 30 000 socialsekreterare i landet och att varannan uppger att de upplevt hot eller våld det senaste året,  borde det ligga tjocka högar av anmälningar på polisens och Arbetsmiljöverkets bord.

→ Få arbetsgivare anmäler hot – Experten: ”Dumt – och ett lagbrott”

Men så är inte fallet, och det är ett stort problem – det är alla överens om. Många famlar efter lösningar och för ett år sedan lämnades en tjock utredning till regeringen, med förslag på hur offentliganställda ska få ett starkare skydd mot våld, hot och trakasserier.

Trots att Malmö har börjat arbeta mer metodiskt för att anställda ska känna sig trygga nog att anmäla, gjorde kommunens arbetsmarknads- och socialtjänst bara 16 polisanmälningar om hot förra året.

Hot har blivit normalt

Sara Rydgren ser flera förklaringar till att få socialsekreterare anmäler. För det första handlar det om att hot har normaliserats i socialtjänsten.

– Man ska liksom utstå sådana här saker. Som nyexaminerad dras man in i en karusell, där man tänker att hot är en del av jobbet. Många tror att man minst behöver bli mordhotad för att det ska vara läge att anmäla, säger Sara Rydgren.

En annan förklaring är att vissa klienter har stort våldskapital.

– De allra flesta klienter i socialtjänsten beter sig bra. Men ibland har man att göra med supersuperfarliga människor. Om det finns fara för ens liv, kanske man måste kanske flytta och skaffa nya personuppgifter. Det priset kan kännas för högt.

Sara Rydgrens klient dömdes för två fall av förgripelse mot tjänsteman.

Önskar anonymitet

Hon tänker att det i vissa fall skulle kunna vara bättre om organisationen stod bakom anmälan, i stället för den enskilde handläggaren.

–Det är ju inte i egenskap av privatperson som jag har hamnat i detta, säger hon.

Att hon själv vågade ta steget beror på att hon hade visst stöd från arbetsgivaren, och att hon upplevde att mannen som trakasserat henne inte var så farlig att det var risk för hennes liv.

Hon drivs också av övertygelsen om att det är viktigt att säga ifrån.

– Jag jobbar åt kommunen för att hjälpa andra – och så blir jag så illa behandlad. Som myndighetsperson måste jag förhålla mig professionellt. Det enda sättet jag kan markera att detta inte är okej, är genom juridisk rättvisa, säger hon och tillägger:

– Jag tror att gränssättning är friskt och bra.

Mejl på sin födelsedag

När polisanmälan hade gjorts blev Sara Rydgren förhörd av polisen. Sedan uppstod en lång tystnad. Klienten hade flyttats till en annan handläggare och polisen jobbade väl på, antog hon.

Men ett halvår senare trillade det in ett nytt mejl. Ämnesraden var ”Psykopat”, följt av en fnissande emoji.

– Det var på min födelsedag. Han önskade att jag snart skulle utrotas.
Hon ringde polisen för att komplettera sin anmälan. Samtalet blev en kalldusch – det visade sig att förundersökningen hade lagts ner, utan att hon hade meddelats. Men Sara Rydgren gav sig inte, utan begärde överprövning.

– När det sedan väcktes åtal – det gick plötsligt ganska snabbt – blev jag glad.

Andra gången det blev tvärnit satt Sara Rydgren redan i rättssalen. Det uppstod något krångel, som gjorde att starten av rättegången drog ut på tiden. Till slut var tolken, som bara bokats för en timme, tvungen att gå.

Brev i toalettstolen

Fyra månader har gått sedan dess. Nu öppnas dörrarna till förhandlingssalen och Sara Rydgren går återigen in i det träpanelklädda rummet, där ordförande, protokollförare och tre strikt klädda nämndemän sitter på rad.

Hon ser spänd ut när hon tar plats mellan åklagaren och chefen från ekonomiskt bistånd.

I andra änden: Den åtalade, en man i 60-årsåldern i beige tröja. Han har medgett att han har skickat mejlen, men nekar till att ha begått något brott.

Åklagaren matar fram bilder av mejlen på storskärm.

– Här ser vi ett foto av ett brev från Malmö stad som ligger i toastolen. Och här ser vi spottsymbolen, säger han och låter laserpekarens röda prick snudda vid en skvätt-emoji.

Efter genomgången av allt bevismaterial vänder han sig till Sara Rydgren och frågar:

– Har det påverkat dig psykiskt?

Chefen lägger en lugnande hand på hennes rygg.

– Det är klart det har. Det som kändes riktigt obehagligt var att det var tyst så länge, och att han sedan återkom så många månader senare. Jag började också tänka på hans sinnestillstånd och om han var kapabel till andra saker. Han verkade inte bete sig inom normen.

”Orättvist behandlad”

Efter en rad frågor har turen kommit till utfrågning av den tilltalade.

Vad ville du uppnå med mejlen du skickade? undrar åklagaren.

– Jag har blivit orättvist behandlad. Det var en effekt av det. Hon ville förstöra mitt ekonomiska och privata liv. Jag agerade reaktivt. Jag fick avslag och än idag har hon förstört för mig. Hon gör allt i sin makt för att förstöra mitt liv, säger mannen.

När alla har fått säga sitt avslutar rättens ordförande med att säga att domen kommer att meddelas senare under dagen. Sara Rydgren känner sig oerhört trött när hon lämnar salen.

– Det rann svett. Det var påfrestande. Jag hade förberett mig dåligt – men jag fick ihop det bra ändå.

Hon vänder sig mot sin bror:

– Ge mig en kram!

Hon kryper in i hans famn. Och står där, länge.

Joakim Rydgren, Sara Rydgrens bror, satt på åhörarplats under rättegången.

Domen meddelas

Några timmar senare kommer domen. Där står det:

”Innehållet i e-postmeddelandena uppfyller med råge vad som krävs för att han ska dömas för förgripelse mot tjänsteman.”

Mannen döms för två fall av förgripelse mot tjänsteman. Straffet blir 100 dagsböter à 50 kronor, plus ett skadestånd på 7 000 kronor i kränkningsersättning.