Nu börjar kampen om din löneökning 2024
21 december 2023
En centralt avtalad siffra för löneökningarna i nivå med ”märket” och särskilda satsningar på kvinnodominerade låglöneyrken. Det kräver Vision inför förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal i kommuner och regioner.
Nu drar förhandlingarna om nya kollektivavtal i gång för 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala bolag. De nuvarande avtalen löper ut den 31 mars 2024.
Vision, Akademikerförbundet SSR, Ledarna och Scen och film, som delar avtal, har bytt yrkanden med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Sobona. För första gången på många år kräver facken en centralt angiven nivå för löneökningarna.
→Guide: Så funkar sifferlösa avtal
→Inte hugget i sten med sifferlösa avtal
– Inflationen har gjort att vi måste säkra medlemmarnas löner. Det handlar i slutändan om att människor ska vilja jobba i välfärden, säger Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på Vision.
Sifferlöst bra i tio år
De sifferlösa avtalen, där lönenivå bestäms lokalt i varje kommun och region, gynnade Visions medlemmar i tio års tid. Men 2023 blev annorlunda. Ett antal avdelningar nådde inte det så kallade märket, den nivå man kommit överens om i industrin och som egentligen ska vara normerande för hela arbetsmarknaden.
Industriavtalet innebar att märket sattes till 4,1 procent 2023 och 3,3 procent 2024.
Vill ha kompensation för 2023
Vision har under året samrått med förtroendevalda och analyserat vilken avtalsmodell som är bäst i en tid präglad av inflation och höga räntor. Enigheten var stor om att det nu behövs en siffra.
→Få avdelningar nådde 4,1 procent
Eva-Lotta Nilsson vill inte att 2023 ska vara ett förlorat år. Eftersom industrin gjorde en tvåårsöverenskommelse är det, enligt Vision, totalen på 7,4 procent som är den intressanta nivån.
– Vår ingång att de av våra avdelningar som inte nått märket första året ska få kompensation för det 2024, säger hon.
Kvinnodominerade yrken behöver extra
Kvinnodominerade yrkesgrupper med låg lön har drabbats hårdast av inflationen. Därför kräver Vision särskilda lönesatsningar på bland annat medicinska sekreterare och tandsköterskor.
– De är de tydligaste grupperna eftersom de är så stora, men jag skulle nog säga att problemen med sammanpressade löner och dålig utveckling gäller alla våra kvinnodominerade yrken. Det är till exempel likadant för socialsekreterarna även om deras löneläge är högre, säger Eva Lotta Nilsson.
Om nästa avtal får en central nivå för löneökningarna betyder det att alla avdelningar ska nå nivån i snitt, inte att varje Visionsmedlem får höjningen. Lönerna sätts som tidigare i individuella förhandlingar.
SKR: fråga för förhandlingarna
Av de anställda i kommuner och regioner är det idag bara Läkarförbundet och Kommunal som har en siffra i sina avtal. SKR vill sedan många år ha avtal utan angivna nivåer och där har det inte skett någon kursändring, enligt förhandlingschefen Jeanette Hedberg.
– Men vi noterar att Vision och andra fack lyfter frågan i sina yrkanden. Det är något vi får diskutera i förhandlingarna, säger hon.
Detta kräver Vision av avtal 2024
- Ett ettårigt löneavtal med en löneökningstakt i nivå med märket på arbetsmarknaden.
- Särskilda satsningar på medarbetare inom kvinnodominerade låglöneyrken.
- Skärpta regler och högre ersättning för jour och beredskap.
- Arbetstidsförkortning – i första hand genom individuella arbetstidskonton där man byter löneökningsutrymme mot ledig tid. Alternativt kortare veckoarbetstid eller fler semesterdagar.
- Satsningar på kompetensutveckling och karriärvägar.
- Större inflytande när det gäller klimatfrågor och införandet av artificiell intelligens.
- Bättre organisatoriska och arbetsmiljömässiga förutsättningar chefer.