Tandlossning kan bromsas – så ser hjälpen ut

Var tionde drabbas av svår tandlossning. Och i Västerbotten syns en ökning av parodontit bland unga. Till avdelningen för parodontologi i Umeå reser patienter så långt som 40 mil för att få hjälp.

– Blir A2 för ljus? undrar tandsköterskan Karin Jonsson.
– Vi testar den färgen, svarar Peder Wilhelmsson, som är övertandläkare och parodontolog.

Karin Jonsson, tandsköterska.

I stolen inne på mottagningsrummet ligger en patient i 60-årsåldern som har drabbats av tandlossning efter att ha strålbehandlats för cancer i munnen.

Personen har varit patient i många år på avdelningen för parodontologi, som ligger i anslutning till Tandläkarhögskolan på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Jobbat i team i nio år

Nu ska en lös tand förankras vid en annan tand som fortfarande är stabil, med hjälp av komposit och bonding. Karin Jonsson och Peder Wilhelmsson arbetar ordlöst och välsynkat. Det har varit ett team ända sedan Peder Wilhelmsson började arbeta här för nio år sedan.

In genom dörren smyger ytterligare en person. Hon heter Olivia Sjödin och går åttonde terminen på tandläkarutbildningen och är en av cirka 60 studenter som just nu deltar vid de behandlingar och operationer som görs.

– Nu får vi se hur det håller, säger Peder Wilhelmsson till patienten och tillägger:

– Tandköttet har ju dragit sig tillbaka därnere. Det har vi svårt att göra något åt, annat än att hålla infektionen och inflammationen i schack. Men utvecklingen går långsamt för dig och det är bra.

– Åh, vad lättad jag blir. Jag har gruvat mig, säger patienten.

– Ja, ju mer du gör hemmavid, desto bättre. Det primära är att du håller rent där du kommer åt, säger Peder Wilhelmsson.

Patienter åker långt

Behandlingen är klar och tandsköterskan Karin Jonsson börjar plocka ihop instrument som ska till sterilen och desinficera alla ytor. Hon ger också en blankett till patienten.

– Här är lappen till resebidraget, säger hon och ler.

Många åker långa sträckor för att få hjälp med tandlossning och implantat. Gerd Jacobsson, som är avdelningschef och har en bakgrund som tandsköterska, berättar att patienter remitteras från både Västerbotten och Västernorrland, men även andra regioner.

– Vi har ett stort upptagningsområde med patienter från till exempel Hemavan, som åker 40 mil enkel väg. Nyss fick vi en remiss från en tandläkare i Östersund, vars patient bor i Boden. Det är så ont om parodontologer i vissa av regionerna i Norrland, säger Gerd Jacobsson.

Gerd Jacobsson är avdelningschef och tandsköterska i botten. Då och då hoppar hon även in och jobbar kliniskt.

Slussar in studenter i yrket

På avdelningen arbetar 22 personer, varav sju är tandsköterskor. De är anställda av Region Västerbotten men lånas också ut till Umeå universitets tandläkarutbildning.

Det innebär de utför behandlingar och kirurgi samtidigt som de slussar in studenter i tandläkaryrket.

Karin Jonsson gillar sitt jobb. Främst är det patientkontakten som hon uppskattar.

– Många har gått här i många år. Man hinner få en relation, säger hon, samtidigt som hon gör rummet redo för nästa patient.

Tandlossning kan bromsas

Parodontit är en kronisk sjukdom. Man blir alltså aldrig frisk, men förloppet kan bromsas upp om man rengör tänderna enligt konstens alla regler.

– Det är ett livslångt arbete när man har tandlossning. Man får gno på. Man måste göra 100 procent rent från plack, säger Karin Jonsson.

– Det är kul när patienter tar till sig det vi säger och verkligen sköter tänderna. Det känns fint när de inser att all den tid de lagt ner ger resultat, säger hon.

Ungefär 40 procent av befolkningen har parodontit, men de flesta märker det inte eftersom sjukdomen utvecklas väldigt långsamt. Hos var tionde svensk har tandlossningssjukdomen fått svåra konsekvenser.

Upptäckt: Fler yngre drabbas

Tand- och munhälsan har över lag blivit bättre i landet, och äldre har allt fler egna tänder i behåll.

→Så har tandhälsan förbättrats på 50 år

Men nyligen presenterade en forskare på Tandläkarhögskolan i Umeå intressanta uppgifter i en avhandling. Den visar att det går att se viss ökning av parodontit hos ungdomar i Västerbotten.

Ökningen kan kopplas till att fler än tidigare har sitt ursprung i länder där sjukdomen är vanligare.

– Det är ofta genetiska faktorer som ger en ökad känslighet. Det är jättehemskt när barn drabbas. Det är svårare att motivera unga att lägga mycket tid på att ta hand om tänderna, säger Karin Jonsson.

Men det kan även vara svårt för vissa vuxna att sköta sin munhygien ordentligt.

– Vissa patienter kommer vi ingen vart med. Ibland skickar vi tillbaka dem till sin ordinarie tandläkare. De måste vara med och jobba själva, annars funkar det inte.

Karin Jonsson assisterar på 3 operationer varje vecka. Ofta handlar det om att sätta implantat, men i bland bygger de även tandben.

Färre remitteras

Senaste året har den stora bristen på tandläkare i norra Sverige fått konsekvenser även på avdelningen för parodontologi. Den har lett till att färre patienter remitteras.

Karin Jonsson är orolig för att personer med parodontit inte får hjälp i tid.

– Det kan bli katastrofalt på sikt. Det är jättesynd för vi har aldrig haft så bra bemanning på vår klinik. Vi skulle ha kapacitet att ta emot fler.

Hon har tidigare i sin karriär varit undersköterska på operation. Det har hon nytta av i sin nuvarande roll. Hon assisterar Peder Wilhelmsson under två, tre operationer i veckan.

Oftast handlar det om att sätta implantat, parodontal kirurgi och periimplantitoperationer, men det kan också vara mer avancerade saker.

– Vi bygger ben. Om man vill sätta implantat men har för smalt ben kan vi bygga eget. Det kan göras av kalvben i pulverform. Men det är inte någon quick fix, berättar Karin Jonsson.

Lägger avancerat pussel

Två pass i veckan ägnar hon sig åt att administrera. Det är ett komplicerat pussel som måste läggas. När patienterna har åkt 40 mil enkel väg måste man passa på att boka in tandläkare, tandhygienist och röntgen under samma besök.

Ibland är det flera olika specialisttandläkare som är involverade i patienten s behandling.

– Det är ett jätteprojekt att få ihop det. När någon patient ringer återbud tänker man ” åh, nej”. Det är inte lätt att boka in någon ny eftersom många är långväga, säger hon.

Nästa patient är på ingång och Karin Jonsson och Peder Wilhelmsson gör sig redo. En implantatkrona har skruvat upp sig och måste fästas på nytt.