Medicinska sekreterare i mobilt team hjälper svårt sjuka

De medicinska sekreterarna Therese Ask och ­Emelie Andersson på Lasarettet Landskrona är med och uppfinner en ny arbetsmodell. I ett pilotprojekt samarbetar regionen och kommunen om de allra ­sköraste patienterna.

I Mobila teamets lokaler i Landskrona, en bottenvåning som en gång i tiden nyttjades av vuxenpsykiatrin, är medicinska sekreteraren Therese Ask i färd med att skruva upp en hylla. Bredvid som smakråd står specialistsjuksköterska Maria Rosberg och funderar. Kanske borde den sitta lite mer åt vänster?

– Det är så när ett arbetssätt är helt nytt. Då får vi som jobbar här hjälpas åt, vara lösningsfokuserade och ta tag i saker allteftersom de dyker upp – även praktiska sådana, skrattar Therese Ask.Det mobila teamet drog igång i början av 2023. Charlotta Berling i hjälm, läkare, Emelie Andersson och Therese Ask, medicinska sekreterare.

De delar på en heltid

Hon har varit med sedan teamet startade i januari i år, någon månad senare kom kollegan Emelie Andersson. Nu delar de på en heltid och jobbar resten av tiden kvar i sina respektive tjänster på lasarettet. Fast här är alla kolleger med alla, det lyfter de båda som väldigt positivt.

– Som medicinsk sekreterare på ett sjukhus kan man ibland känna sig lite avskärmad. Här, på en liten enhet, finns ett närmre samarbete olika yrkesgrupper emellan, säger Therese Ask.

Samtliga i teamet har gemensamt morgonmöte varje dag, fyller Emelie Andersson i. Då summeras gårdagen och de går igenom dagens planering. Eftersom lokalerna är små, träffas de därefter ideligen och utbyter tankar i korridorer och olika rum – mellan den medicinska personalens hembesök hos olika patienter.

→Så gjorde de för att korta diktatköerna

– Det ger en helt annan helhetsbild och stärker känslan av att bidra med något viktigt i sin roll. Här finns gemenskap och det är självklart alla behövs för att verksamheten ska bli bra, säger Emelie Andersson.

Extra sköra fångas upp

Men vi ska ta det här från början. Mobila teamet, vad är det egentligen? Rörliga team inom såväl region som kommun har många hört talas om, inte minst inom Avancerad sjukvård i hemmet – så kallad ASIH. Inom flera vårdinstanser i Landskrona uppmärksammade man dock att någonting saknades, patienter riskerade att hamna mellan stolarna.

– Särskilt när det handlar om de allra sköraste som har insatser från såväl region som kommun, säger Therese Ask.

Servicen av gasbilarna som det mobila teamet använder sköts av de medicinska sekreterarna. Allt antecknas på den här tavlan.

Exempelvis är det inte ovanligt att den som är inlagd på sjukhus måste ligga kvar längre än vad som egentligen är medicinskt försvarbart. Det finns inte någon som kan ta över ansvaret efteråt.

– Det kan ibland handla om enskilda insatser, som att någon behöver antibiotika intravenöst. Men finns ingen beslutad insats om det från hemsjukvården så hamnar ju inte ansvaret på någon och det faller mellan stolarna, säger Therese Ask.

Jag tror verkligen på det här arbetssättet.

Emelie Andersson, medicinsk sekreterare

Eller så kan det handla om multisjuka patienter med stor oro. Vårdcentralen de är listade på har helhetsansvar men sällan tid att rycka ut till hemmet om ett sådant besök inte är inplanerat i förväg. Patienten kan vara för skör för att ta sig till vården själv och lösningen blir då att ringa ambulansen.

– Väldigt sköra patienter kan tvingas åka in till akuten och sitta där och vänta, trots att tillståndet egentligen inte är akut. Förflyttningen gör dem än sämre, säger Emelie Andersson.

Olika bakgrund i gruppen

Bara att få ett samtal och veta att någon kommer att ringa upp igen följande dag och har koll kan betyda jättemycket, säger hon.

– Vår telefon är alltid bemannad och går varm hela tiden, säger hon.
I Mobila teamet arbetar i dagsläget tre läkare, fördelat på drygt två tjänster, tre sjuksköterskor, en kurator, en enhetschef (som dessutom är sjuksköterska och ofta rycker in kliniskt) samt Therese Ask och Emelie Andersson, som alltså delar på en heltidstjänst. Alla har olika bakgrund: någon har jobbat med biståndshandläggning inom socialtjänst, någon kommer från specialistvården och några från ASIH.

– Den största utmaningen för många av oss har nog varit övergången till ett nytt journalsystem. Här använder vi PMO, samma som inom primärvården, säger Therese Ask.

Medarbetarna i det mobila teamet har olika bakgrund och lär gärna av varandra.

Men kollegan Emelie Andersson, som har en bakgrund från vårdcentral, har stöttat mycket med sin kunskap.

– Den har alla kunnat ta del av, precis som vi lärt och lär oss mycket om annat av andra, konstaterar hon.

Har ansvar för bilpoolen

Hur kan då en dag i det mobila teamet se ut? Efter morgonmötet åker den medicinska personalen ut till patienterna. Det handlar om en bredd av diagnoser, livssituationer och åldrar: enda gränsdragningen är att teamet inte ska behandla barn eller personer som enbart har psykiatriska diagnoser.

– Vi medicinska sekreterare tar ansvar för vår bilpool. Inom kommun och region sköts ju sådant av en särskild avdelning, här gör vi det. Vi har enbart gasbilar och det är mycket med service, tankning och tvätt, säger Therese Ask och visar den smarta, egengjorda bokningstavlan.

→De stoppade snabbutbildning för medicinska sekreterare

Förutom att serva och ha koll på teamets fordon och göra turer för att ordna möbler, inhandla cyklar och kaffebröd rör sig de medicinska sekreterarna, till skillnad från övriga kolleger i teamet, mest inom lokalerna. De har traditionella arbetsuppgifter som att skriva journaler och kvalitetssäkra, men är också spindlar i nätet i att bygga broar mellan de olika inblandade vårdgivarna.

– Jag tror verkligen på det här arbetssättet. När alla vi som arbetar med vård hjälps åt att se helheten i stället för sin egen smala nisch, kan vi åstadkomma fantastiska resultat tillsammans, säger Emelie Andersson.