Allt fler får bettskena på recept

Allt fler får en bettskena på recept och söker sig till tandvården för sina besvär. Till Specialisttandvården Kaniken i Uppsala kommer de mest besvärliga fallen och tandsköterskorna har en viktig roll i behandlingen.

Små, små rörelser. Tandsköterskan Lena Wennerstrand snurrar försiktigt på nålarna som sticker ut från toppen av huvudet, i pannan och runt käken. Isa Evansson ligger tålmodigt stilla i undersökningsstolen. Det är femte gången hon får akupunktur för smärtor i käkmuskulaturen.

– Efter de första gångerna ökade smärtan. Men det ska vara positivt, så nu hoppas jag vara över tröskeln och att det blir bättre framöver, säger hon med varsamma munrörelser för att inte störa effekten av behandlingen.

Isa Evansson har diagnosen juvenil idiopatisk artrit och har varit patient hos Specialisttandvården Kaniken i Uppsala i tio år, sedan hon var i 12–13-årsåldern. Kliniken samarbetar med sjukvården och alla barnreumatiker i regionen ska undersökas och följas upp på Kaniken, eftersom käklederna hör till de leder som kan drabbas. Vid det här laget känner hon personalen väl.

Många har komplexa problem

– Det betyder jättemycket att jag får träffa samma personer varje gång. Här på Kaniken har de varit med från början och kan min historik, de är mina absoluta favoritkontakter inom vården, säger Isa Evansson.

Här syns Annika Åkerlund, Eva Lawn, vidareutbildad inom bettfysiologi, Malin Höög samt Lena Wennerstrand, på specialisttandvården Kaniken i Uppsala.”

Vården på Kaniken är uppdelad på fyra områden, varav bettfysiologi är ett. För att bli patient här krävs en remiss, antingen från sjukvården eller från allmäntandvården. Det kan handla om patienter som skadat sig vid en olycka, blivit misshandlade, har en sjukdom eller en typ av problem med käkfunktionen som inte allmäntandvården kan ta hand om.

– Våra patienter har ofta komplexa problem - även om det i vissa fall kan bli fråga om ungefär samma behandlingar som inom allmäntandvården, säger tandsköterskan Eva Lawn.

Bettskena - en del av lösningen

Bettskena är en viktig del och något som många patienter använder. Här på Kaniken utformas bettskenor av olika slag, de kan till exempel ha gomtäckning eller vara ledortopediska. Men tandsköterskorna på bettfysiologiska avdelningen är noga med att poängtera att de ändå bara är en del av behandlingen. Beteendeförändringar, akupunktur, farmakologisk behandling och rörelseträning är andra exempel.

Lena Wennerstrand instruerar Isabell Millner Fransson hur hon ska träna rörligheten i käkarna."

– Vi gör sällan en bettskena utan att kombinera den med annan behandling, exempelvis rörelseträning. Där tror jag att vi skiljer oss mot allmäntandvården där man kanske inte följer upp bettskenan på samma sätt som vi gör här, säger Lena Wennerstrand som förutom att jobba på Kaniken även har delar av sin tjänst inom allmäntandvården.

Fler får bettskenor

Statistik från Försäkringskassan visar att förskrivningen av bettskenor ökat de senaste tio åren. Det kan bero att tandvården blivit bättre på att diagnostisera och att patienter blivit mer uppmärksamma på problem med tandgnissling och därför efterfrågar bettskenor i större utsträckning. Det kan också hänga ihop med att stress och psykiskt mående påverkar sömnen negativt och att störd sömn kan leda till att vi gnisslar tänder. Tandsköterskorna på Kaniken träffar ofta kvinnor och unga tjejer som pressar och gnisslar tänder och där man misstänker att stress och dålig sömn ligger bakom.

– Rörelseträning är bra för att komma åt det som du medvetet eller omedvetet gör på dagen. Men om du vaknar med ont i huvudet på morgonen är det ju det du gör på natten som är problemet. I sådana fall kan en bettskena minska symtomen och även skydda tänderna, säger Eva Lawn.

Många nöjda patienter

Eva Lawn har gått en vidareutbildning i bettfysiologi för tandsköterskor. Det innebär bland annat att hon arbetar självständigt med patienter, gör uppföljningar och slipar in deras bettskenor. Det var just möjligheten att jobba mer med patienterna som gjorde att hon nappade på utbildningen.

– Jag tycker det är jätteintressant och så avlastar det tandläkarna. Av fem besök går patienten tre hos mig. Det gynnar både kliniken och patienterna. De är jättenöjda, jag tror att de känner att vi har mer tid för dem, säger Eva Lawn och får medhåll av Lena Wennerstrand.

Många patienter med bettfysiologiska problem använder bettskena men det är ofta bara en del av behandlingen."

– Vi kan verkligen ge patienterna den tid de behöver. En del har ångest och psykisk ohälsa och för dem betyder det mycket att få träffas och prata. Det kommer fram så mycket i samtalen, säger hon.

Nu har det gått en stund och det är dags att snurra akupunkturnålarna igen. En nål i taget, tills Isa Evansson signalerar att smärttröskeln är nådd.

I rummet bredvid sitter Isabelle Millner Fransson. För henne är det viktigt med kontinuitet och att hon får träffa samma personer varje gång. I dag ska hon få sin bettskena inslipad av Eva Lawn.

– Jag har Aspergers syndrom och epilepsi så för mig är det bra att ha bettskenan på natten så att jag inte riskerar att bita mig i kinderna. Och så gnisslar jag extremt mycket, säger hon och visar märken efter tänderna på bettskenan.

Hoppas på lönetillägg

Under vidareutbildningen kunde Eva Lawn göra sin praktik på kliniken och hade förmånen att ha tandläkare som backade upp i det kliniska arbetet. Men ännu är de två terminerna som hon pluggade samtidigt som hon arbetade inget som syns i lönekuvertet.

– Vi vill ju gärna ha ett lönetillägg efter att man har vidareutbildat sig. Tyvärr är det inte så ännu, men vi har bett vårt lokala fackombud att upp det. Målet är att vi också ska få titeln specialisttandsköterska.

Läs mer: Så jobbar en odontologisk röntgenassistent