Ny metod ska minska barnens karies

Varannan sexåring har karies i Göteborgs fattigaste förorter. Nu ska en ny yrkeskategori – hälsopromotörer – hejda utvecklingen.

Fyra bruna små stumpar. Så kan det se ut i munnen på ett litet barn i stadsdelen Bergsjön i Göteborg.

– Jag träffar ettåringar med början till hål på framtänderna nästan varje dag, säger Marie Alkland som är tandsköterska och jobbar med profylax och barntandvård i Bergsjön och Partille.

I dag besöker hon öppna förskolan i Bergsjön tillsammans med hälsopromotören Jennie Gustafsson-Hillerström. På den mjuka mattan sitter mammor och pappor i ring medan småbarnen nyfiket inspekterar en röd tandborste.

– Vill du visa hur man borstar? Vad duktig du är! säger Jennie Gustafsson-Hillerström till Lian, 1,5 år.

– Vad bra, nu har hon tandborste i munnen i stället för tummen. Båda mina barn älskar att borsta tänderna, säger Lians mamma Diana Yousef.

Sofia Olsson, som sitter bredvid med dottern Tuva i knät, beklagar sig över att hennes äldsta barn inte är så pigg på att borsta tänderna.

Diana Yousef tycker att det är viktigt att sköta tänderna. Hon säger att barnen Lian och Kian älskar tandborstar.

Bergsjön brottas med hög arbetslöshet och sociala problem. Forskningen visar att förskolebarn i det som kallas för socioekonomiskt svaga familjer har fyra gånger högre risk för karies än jämnåriga med bättre levnadsvillkor.

I Bergsjön har varannan sexåring karies, i det välbärgade Askim är det bara var tionde.

Stöttar föräldrar att hitta nya vanor

För att få bukt med problemen har Folktandvården i Västra Götalandsregionen inrättat en ny yrkeskategori.

Sedan augusti 2021 jobbar sex hälsopromotörer på elva kliniker i Borås, Trollhättan, Uddevalla, Nordöstra Göteborg, Biskopsgården och Åmål. De stöttar familjer att hitta bättre vanor.

På öppna förskolan dukas det upp till förmiddagsmellis. Mellan brödfat och pålägg läggs en pärm med titeln ”Det dolda sockret”. Fikat är ett gyllene tillfälle att prata kost.

Fredrik Good, som är på besök med dottern Eli, bläddrar i pärmen som är sprängfylld av bilder på sockerbomber: Risifrutti, sex sockerbitar. Ett glas nyponsoppa, tio bitar.

– Oboy är värsta skurken, två deciliter drickfärdig innehåller fem sockerbitar. Och det dricker man kanske varje dag, säger Marie Alkland.

– Det är ju inte så stor skillnad mot coca-cola, som innehåller sju bitar, säger Jennie Gustafsson-Hillerström.

Hon är utbildad hälsopedagog och jobbade som behandlare på en ätstörningsklinik innan hon förra året hoppade på tjänsten som hälsopromotör.

Innan kunde hon i princip ingenting om tänder. Men kärnan i hennes gamla och nya jobb är densamma: Att genom motiverande samtal pusha någon att förändra sitt beteende.

Expert på motiverande samtal

Förutom att göra regelbundna besök på öppna förskolan har hon enskilda möten med familjer där barnen har karies eller är i riskzonen – det kan handla om vanor som att äta mycket sockerrika produkter, nattmål, småäta eller inte borsta tänderna.

– Det är ett samarbete mellan oss och föräldrarna. Vi stöttar och stärker dem så att de tar ansvar och gör goda val för barnens bästa, säger Jennie Gustafsson-Hillerström.

Barnen med hål i tänderna fångas först upp av Folktandvården. Alla barn i Västra Götalandsregionen kallas till kontroller vid ett, två och tre års ålder. Bor man i Bergsjön så är det Marie Alkland som håller i det hela och 85 procent brukar komma utan påstötning.

– Vissa dyker inte upp för de tycker att barnen knappt har några tänder. Men det är ju inte tänderna jag vill åt, utan föräldrarna. Jag brukar ringa upp och då kommer 90 procent.

De som behöver extra hjälp skickar hon vidare till Jennie Gustafsson-Hillerström.

– Marie och jag jobbar mot samma mål. Men jag har mycket mer tid och samtalserfarenhet. Många föräldrar uppskattar att få prata i lugn och ro och bli lyssnade på.

Jennie Gustafsson-Hillerström (till höger) är en av regionens nya hälsopromotörer. Tillsammans med tandsköterskan Marie Alkland bekämpar hon karies bland barn.

Familjerna får fyra samtal inom ett halvår och de kretsar kring kost, gränssättning och struktur.

– Jag försöker ta reda på vad det är som gör det svårt att få till en förändring. Ofta finns det annan problematik. Är det en neuropsykiatrisk diagnos? Eller är föräldern ensamstående och har svårt att få ihop sin tillvaro?

Även om det är många förändringar som familjen behöver göra så brukar Jennie Gustafsson-Hillerström försöka ta en sak i sänder.

Det handlar om mikrovanor, att göra små förändringar.

Jennie Gustafsson-Hillerström, hälsopromotör

– När man lyckas med en sak, kanske är det tandborstningen, så ökar motivationen för att klara nästa utmaning. Det handlar om mikrovanor, att göra små förändringar.

Samarbetar med socialen

Jennie Gustafsson-Hillerström och Marie Alkland möter många barn som lever under svåra förhållanden och de har ett nära samarbete med socialförvaltning och barnhälsovård.

– Jag pratade med en barngrupp på förskolan. En hade en lös tand. Ett annat barn sa: ”Tandläkaren har dragit ut mina tänder.” Det skapar dålig självkänsla att avvika från gruppen, att vara den som inte får vicka på en lös tand som alla andra, säger Jennie Gustafsson-Hillerström.

Drack 21 läsk i veckan

När hon och Marie Alkland lyckas förändra människors vanor känns det gott i bröstet.

– Jag hade en pojke som drack 21 cola i veckan. Han undrade om jag kunde putsa bort beläggningarna. Jag vägrade om han inte skalade ner sitt cola-drickande. Plötsligt var han nere på tio, sedan drack han bara två, säger Marie Alkland.

– Ja, sådana framgångar uppväger verkligen när det går trögt, säger Jennie Gustafsson-Hillerström.