Talar från hjärtat om våldets förödande konsekvenser
8 april 2022
Diakon Ebba Älverbrandt har flera gånger stått ensam framför Malmös tyngsta brottslingar och talat från hjärtat om våldets förödande konsekvenser. Hon är den första i Svenska kyrkan som jobbar med satsningen Sluta skjut.
Under ett träd på en innergård mellan trevåningshus i bostadsområdet Lindängen i södra Malmö står diakon Ebba Älverbrandt. Det är februari och blåsigt, mörkret har redan lagt sig fast klockan bara är fem.
Under det vinterkala trädet står fler människor samlade. Någon boende, representanter från fastighetsförvaltaren, Romdhane Boussaidi som är ordförande för Islamiska förbundet i Malmö och Fadel Mourad som är anställd av Röda korset i området.
Ebba Älverbrandt säger några inledande ord, tänder ett ljus och läser en text ur Bibeln om att vi alla hör ihop likt trädets grenar – skadas en medmänniska så är det en sorg för hela mänskligheten.
Därefter tar Romdhane Boussaidi vid och läser ur Koranen: att döda en människa är som att döda hela mänskligheten. Gruppen ber tillsammans, för den mördade, hans anhöriga, för trygghet och för alla som råkar bo här.
Det har gått någon vecka sedan en brutal skjutning i en av trappuppgångarna här. Klockan var runt 19 en lördagskväll när de två maskerade gärningsmännen sköt en 37-årig man och lämnade honom blödande i trapphuset. Han hade två små barn. Nu ligger det blommor och ljus vid entrén. Förutom lekplatsen mitt på gräsmattan står det rosa trehjulingar, bollar, bandyklubbor, hinkar och lekgrävskopor utanför flera av lägenheterna med uteplats.
– Jag satt och tittade på tv, hörde smällarna och sedan kom sju, åtta polisbilar och ambulans. Det var hemskt. Stackars människa, stackars barn! säger en äldre dam som chockad gick ut på sin balkong i en av grannfastigheterna när skotten föll.
Vägrar normalisera våldet
Ebba Älverbrandt berättar att det är första gången de samlas till en andakt med både kristna och muslimska inslag. Det är ett initiativ som hon har tagit genom den samverkansgrupp som funnits i flera år mellan olika aktörer som verkar i området, Lokal Beredskap Lindängen.
– Vi vägrar normalisera detta. Genom att samlas vill vi hedra den mördades minne och visa anhöriga och andra att vi ser lidandet och bryr oss.
Ebba Älverbrandt har under sina sju år som diakon i Fosie kyrka erfarit det många gånger: att det skjuts och blir stor uppståndelse med polis, ambulans, skrik, gråt, avspärrningar och medieuppbåd. Men sedan blir det tyst.
– De här områdena glöms lätt bort, det är som om livet här inte är lika mycket värt. Jämför med hur det var när det skedde en dödsskjutning i Ribersborg, en socioekonomiskt stark del av Malmö, för tre år sedan. Flera dygn efteråt fanns poliser på plats för att människor i området skulle kunna få krisstöd, säger Ebba Älverbrandt.
I församlingshuset en bit bort där hon har sitt skrivbord försöker hon inte vara alltför mycket. Ebba Älverbrandt har tagit fasta på hur Jesus agerade: han befann sig bland de som led nöd.
– Det pågår ständigt en diskussion om vad som är kyrkans uppdrag. För mig är det så tydligt att det är så här vi behöver jobba. Vi kan inte sitta och vänta på att människor ska komma till oss när skjutningar sker, vi måste gå ut till dem.
Det här är Sluta skjut
- Strategin bygger på amerikansk modell, GVI (gruppvåldsintervention), som visat goda resultat i USA.
- Den har nu testats för första gången i Sverige genom ett pilotprojekt i Malmö där polis, kriminalvård, Malmö stad och civilsamhället samarbetar.
Källa: Brottsförebygganderådet och Malmö stad
Unikt arbete inom Svenska kyrkan
Ebba Älverbrandt är hittills den enda inom Svenska kyrkan som har involverats i Sluta skjut. Det inleddes som ett pilotprojekt i Malmö år 2017 och är en modell som har använts i våldsutsatta städer i USA, riktad till de tyngst kriminella. Myndigheter och ideella aktörer samverkar och identifierar nyckelpersoner, visar dem att man ser dem och bryr sig och är villiga att hjälpa till med vad de anser sig behöva för att sluta skjuta.
– I modellen ingår bland annat att nyckelpersoner inom Malmös våldsdrivna grupperingar regelbundet kallas till så kallat ”call in”, berättar hon.
Då placeras runt tio av dem i en sal under gediget säkerhetspådrag och stor sekretess. Polischef, chefsåklagare, kommunpolitiker, imam, socialtjänstens avhopparteam och anhöriga talar. I publiken sitter representanter från det ”positiva” i de kriminellas liv: tidigare fritidsledare, boxarklubbens tränare eller områdesvärden. Tanken är att vittnesmålen ska få de tungt kriminella att inse att deras gärningar får oerhörda konsekvenser. Ebba Älverbrandt har hittills talat på tre call ins.
– När jag fick frågan undrade jag vad jag skulle kunna bidra med inför dessa jättehårda killar som kanske inte ens är kristna. Men sedan landade jag i att jo, jag har något att framföra.
För hon försöker alltid rycka ut till platsen och sina församlingsbor när något händer. Hon stannar kvar och återvänder. Därmed har hon fått ta del av förfärliga upplevelser. Som mammans vars sjuåriga pojke hade råkat spela fotboll alldeles intill en skjutning. Eller kvinnan som fick sina krigsminnen väckta av skottljuden. Om oron, rädslan, ångesten, otryggheten.
– Jag har försökt sammanfatta det till dem, under ett tre minuter långt tal. Visst är jag nervös men i stunden helt närvarande och fokuserad. Ögonkontakt är jätteviktigt för mig. Och det verkar ha gått fram till en del, jag har fått bekräftande nickningar.
Läs mer: Så jobbar socialtjänsten i Malmö med Sluta skjut
Hoppas på att dela erfarenheter
Sluta skjut har hela tiden utvärderats och under den undersökta tiden, januari 2017 till och med februari 2020, minskade skjutningarna i Malmö med 37 procent. I höstas gav regeringen Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att sprida strategin till fler orter i Sverige.
– Tidigare har jag varit ganska ensam inom Svenska kyrkan med mitt engagemang i detta. Men nu hoppas jag att församlingar i andra delar av Sverige hör av sig och vill ta del av mina erfarenheter, säger Ebba Älverbrandt.
Läs mer: Fler kommuner kan använda sig av Sluta skjut-modellen, visar forskning