Uträknad vid 50? Seniorers kompetens tas inte tillvara

Pensionsåldern höjs. Men är vi verkligen redo och ­välkomna att stanna? Var tionde över 60 år ­känner sig diskriminerad på grund av ålder.

Efter 47 år i arbetslivet är det snart dags för Liselott Hilltun att tacka för sig. Om två år lämnar hon jobbet som stödassistent på ett LSS-boende i Lund och ser fram emot att rå om sin egen tid och umgås mer med barnbarnen.

Att fortsätta jobba efter 65 är inget alternativ som lockar. De senaste åren tycker hon att stämningen på arbetsplatsen har förändrats. Ju äldre hon blivit desto mindre upplever hon att chefer och yngre medarbetare efterfrågar den kunskap som hon har samlat på sig.

– När man jobbat länge vill man bidra med sin erfarenhet, men bland de unga handlar allt om ”jag vill” och ”jag tycker”. Då finns inget utrymme för teamkänslan som är så viktig när man jobbar med människor. Det gör att jag har tappat arbetsglädjen, säger Liselott Hilltun.

När man jobbat länge vill man bidra med sin erfarenhet, men bland de unga handlar allt om ”jag vill” och ”jag tycker”.

Liselott Hilltun

 

Vi måste jobba allt längre

I dag får man som tidigast ta ut allmän pension som 62-åring, och du har rätt att vara kvar tills du fyller 68. Men pensionsåldern kommer att höjas eftersom medellivslängden ökar. Dessutom väntar gigantiska rekryteringsutmaningar där de unga inte räcker för att bemanna upp. 60-plussarna behövs för att ekvationen ska gå ihop.

Men redan vid 50 börjar anställda känna att åldern är en nackdel. Nästan 500 medlemmar i Vision som är över 50 år har svarat på Tidningen Visions undersökning om hur det är att bli äldre på jobbet. Majoriteten är nöjda med sitt arbetsliv och känner sig uppskattade, men det finns smolk i bägaren.

Var fjärde tycker inte att deras kunskap och erfarenhet tas tillvara och fler än hälften anser inte att löneutvecklingen motsvarar arbetet de utför. Var femte har struntat i att söka nytt jobb för att de föreställer sig att de inte är attraktiva på arbetsmarknaden.

 

”Inställningen från chefer är bra men från en del yngre kolleger märker vi som är äldre att vi räknas bort”, säger en person i undersökningen.

”Ingen löneutveckling, ingen kompetensutveckling. Efter en viss ålder finns inga förväntningar på oss”, säger en annan.

 

Ewa Wikström.Dessa erfarenheter bekräftas av Ewa Wikström, professor i organisation och management vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, som forskar om fördröjd pensionering ur ett organisatoriskt perspektiv. Enligt henne upplever många medarbetare att arbetsgivaren slutar satsa på dem som passerat 50.

– Våra studier visar att många inte ens får någon kompetensutveckling efter 40. Det är ett ganska skrämmande synsätt som ligger långt ifrån allt fint prat om livslångt lärande.

De som upplever att deras kunskap och erfarenhet inte värderas så högt, börjar nog fundera på att lämna arbets­livet.

Ewa Wikström

 

Regeringens utredare: Otidsenliga attityder mot seniorer

En arbetsmiljöundersökning som Vision gjorde tidigare i år bland förbundets medlemmar visar att tio procent av 60-69-åringarna och fem procent av dem mellan 50 och 59 år anser att de blivit diskriminerade på grund av ålder.

Att åldersdiskriminering är vanligt på arbetsmarknaden konstaterar Delegationen för senior arbetskraft som förra året lämnade sitt slutbetänkande till regeringen. Det finns otidsenliga attityder kring seniorers förmåga och kompetens som måste försvinna, menar delegationen som uppmanar chefer och HR att ha ett åldersmed­vetet ledarskap för att seniorer ska kunna – och vilja – jobba vidare.

Expertens tips: Jobba åldersmedvetet tidigt

Så vad bör arbetsgivare som vill locka medarbetare att förlänga sitt arbetsliv göra? Ewa Wikström anser att många arbetsgivare har en alltför kortsiktig relation till medarbetarna. Utvecklingssamtalen har ofta ett snävt tidsperspektiv på ett par år. De korta cyklerna gör att framtiden blir förutbestämd och det skapas en förväntan på pensionering vid en viss ålder.

– Vad är viktigt för dig? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut och vad behöver du för att utvecklas hos oss? Sådana frågor måste tas upp i medarbetarsamtal och utvecklingssamtal så fort en person träder in i organisationen. Vill man jobba åldersmedvetet måste man börja tidigt och jobba över hela åldersspannet.

Läs mer: Här är arbetsgivaren som jobbar medvetet för att behålla äldre medarbetare länge

I praktiken svalnar ofta arbetsgivarens intresse när medarbetarna närmar sig pensionsåldern, konstaterar Ewa Wikström. Löneökningarna planar ut kring 50 och satsningar på vidareutbildning blir alltmer sällsynta.

– Allt som signalerar hög status, som lön och kompetensutveckling, visar att de äldre inte är så eftertraktade. De som upplever att deras kunskap och erfarenhet inte värderas så högt, börjar nog fundera på att lämna arbetslivet. Det blir nästan som en självuppfyllande profetia, säger hon.

Arbetsgivaren kan påverka mycket

Så vad avgör om en person lämnar arbetslivet så fort den kan eller jobbar vidare? Det beror sällan bara på individuella preferenser, påpekar Kerstin Nilsson, docent vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Hon beskriver fyra överväganden som den som närmar sig pensionsåldern ställs inför. Det handlar om den egna hälsan i förhållande till påfrestningarna i jobbet, om man har råd att gå i pension tidigt, om man känner sig delaktig i arbetsgemenskapen och om uppgifterna känns meningsfulla.

– Alla dessa faktorer är sådant som arbetsgivaren kan påverka. Om en medarbetare är stimulerad, får använda sin kompetens och är nöjd med sin löneutveckling är chansen större att personen kommer kunna och vilja jobba vidare efter 65, ­säger Kerstin Nilsson.  

Läs mer: Så funkar 80-90-100-modellen