• Vivalla byggdes 1969. I slutet på 1990-talet hårdnade klimatet och nu är förorten i nordvästra Örebro med på polisens lista över särskilt utsatta områden. På papperet bor här 7 500 invånare, i verkligheten närmare 10 000.

Utveckling

Hoppet gryr i utsatta Vivalla

24 september 2021

Dödsskjutningar och droghandel. Vivalla i Örebro är ett drabbat område. Men de senaste åren har det blivit lugnare. Tillsammans ökar socialarbetare,­ ­fritidsledare och områdesvärdar tryggheten.

Vivalla den 3 juli 2018. Två unga män kommer körande in i området på moped vid tiotiden på kvällen. De och en 22-årig Vivallabo börjar skjuta på varandra. 22-åringen skottskadas svårt och dör senare. En av mopedmännen massakreras till döds av åskådare på platsen. Den andre skadas men lyckas ta sig därifrån.

Sex av de inblandade döms senare, varav två till långa fängelsestraff för mord. Den yngsta är 16 år och får sluten ungdomsvård.

Tre år senare lever den fasansfulla händelsen i minnet hos de flesta som bor och verkar i Vivalla.

Dödsskjutning efter fotbollmatch

Det är fint här, snudd på idylliskt. En cykel- och gångväg under höga kastanjer. Hyreshus i två våningar, där alla lägenheter har antingen uteplats eller balkong. Men i slutet på 1990-talet hårdnade klimatet och nu är den 52 år gamla förorten i nordvästra Örebro med på polisens lista över särskilt utsatta områden.

Den senaste dödskjutningen skedde i våras vid ett bråk efter en fotbollsmatch under Ramadan cup, men de senaste två åren har ändå varit lugnare än åren innan.

Alt-text”Det värsta är om kidsen ser förebilder i dem som tjänar snabba pengar på droger. Det är skräcksenariot för oss alla som jobbar här”, säger Thomas Gustafsson, chef för Partnerskap Örebro. Här med Mehdi Bouallala.

– Peppar, peppar.

Thomas Gustafsson, verksamhetschef för Partnerskap Örebro och den som leder det operativa arbetet med att göra Vivalla tryggare, knackar tre gånger i bordet i sitt kontorsrum i Vivallaskolan.

På riksnivå är det inte lugnt. Från årsskiftet till den sista augusti i år sköts 35 människor till döds och 65 skottskadades i Sverige.

Vad göra? Så här skriver Polisen på sin hemsida: ”Andra aktörer, som skola, kommuner, socialtjänst och civilsamhället har en viktig uppgift i att förebygga att fler dras in i kriminalitet”.

Och i juni föreslog en utredning en ny lag som ska tvinga kommunerna att arbeta brottsförebyggande och samverkande.

Vill komma bort från stuprören

Örebro har kommit en bit på väg. Thomas Gustafssons uppgift är att utmana stuprören och se till att fem kommunala förvaltningar samarbetar med varandra och med polisen, vårdcentralen, fastighetsbolagen och civilsamhället.

– Alla som jobbar här arbetar för hela Vivalla och inte bara för sina egna enheter. De ska lobba för förskolan när de möter tre- till femåringar, oavsett om det är på familjecentralen, föräldramötet i skolan eller ute i lägenheterna, säger han.

Alt-textMånga mammor på familjecentralen saknar sin familj som hjälpte till i fostran och föräldraskapet i deras hemland. ”Familjecentralen är deras nya by”, säger Monica Axelsson och Åsa Carlsson.

”Dina föräldrar har gemensamt ansvar för din uppfostran och utveckling. De ska tänka på vad som är bäst för dig. Om dina föräldrar behöver stöd ska samhället se till att det finns.”

Barnkonventionen sänder ut sitt budskap på svenska, somaliska och arabiska från en av familjecentralens väggar. Det är terminens första skoldag och en mamma har kommit med sina fyra barn för att få hjälp att fylla i några papper. Äldste sonen har precis börjat fyran.

– Han säger att han är stor och att jag inte bestämmer längre. Det är svårare att vara mamma nu, tänk om det blir problem, säger hon.

Vi är som mobiler, vi kommer hit och blir laddade så vi inte dör.

Förällder på Vivallas familjecentral

Blir det för svårt kan hon gå kursen Trygga föräldrar som skapats och leds av kuratorerna ­Monica Axelsson och Åsa Carlsson. De började 2016 efter att flera unga lämnat Vivalla för att ansluta sig till IS och syftet med programmet var då att förebygga nyrekrytering till våldsbejakande extremism. Nu vänder man sig till alla föräldrar i området som känner att de förlorar kontakten med sina barn och är oroliga för att de ska dras in i droger och kriminalitet.

– Vi har ett tema för varje träff. Det kan handla om hur viktigt det är att vara närvarande och ­lyssna när barnet kommer hem. Vi har rollspel och värderingsövningar, säger Åsa Carlsson.

– Vi vill få dem att tro lite mer på sig själva och fortsätta kämpa. När vi utvärderade sa en förälder: ”Vi är som mobiler, vi kommer hit och blir laddade så vi inte dör”, berättar Monica Axelsson.

Hittills har de hållit åtta kurser med sju-åtta personer i varje. Efter ett coronauppehåll drar de nu igång igen. Arbetet följs av forskare vid Högskolan Väst och Göteborgs universitet.

Alt-text”Man behöver vara på plats i ett område som Vivalla.” Anna Andersson, Camilla Lönnblom och Åsa Larsson upplever att de har förändrat bilden av socialtjänsten.

”Akta er för soc. De tar våra barn”.

Så sammanfattar i princip alla Tidningen Vision möter Vivallabornas skräck för socialtjänsten. Den är stor, mycket större än rädslan för polisen.

De elva socialsekreterarna på Vivallas eget socialkontor har ägnat mycket tid åt att lära känna och förstå stadsdelen och människorna. De har besökt föreningar och träffat föräldragrupper och sakta men säkert jobbat sig in i området. Lokalkontoret, som började som ett projekt 2016 är nu permanent och fick tidigare i år ta emot Örebro kommuns kvalitetspris.

– När vi jobbade med familjer från Vivalla nere på stan var det många som inte kom till bokade tider. Nu har vi nästan inga uteblivna besök, säger enhetschef Anna Andersson.

Jobbar med hedersrelaterat förtryck

De har inte omhändertagit fler barn sen de kom hit men antalet anmälningar och ansökningar om stöd har ökat. Och det är de nöjda med, för ett av målen var en ökad tillit hos föräldrar att tacka ja till stödinsatser. Ett annat mål var att öka medvetenheten och modet att anmäla hos de andra samhällsaktörerna.

Utanförskapet och våldet är de två stora frågorna socialkontoret brottas med. Många av ärendena handlar om barn som lever med heders­relaterat våld och förtryck. Det kan drabba en tjej som inte får ha kontakt med motsatta könet eller en hel familj som lever under mordhot från ­släkten.

– Vi har hjälpt familjer ut ur området i samverkan med polisens personskyddsavdelning, så allvarlig har vi haft det, säger Anna Andersson.

Vivalla

  • Byggdes 1969.
  • På papperet 7 500 invånare, i verkligheten närmare 10 000.
  • Medelåldern är strax under 30 år. I hela Örebro 40 år.
  • En stor somalisk befolkning och många med bakgrund i Mellanöstern. Åtta av tio har minst en förälder som är född i ett annat land.
  • Genomsnittsinkomsten i Vivalla var 122.800 kr 2019. I hela Örebro 276.000 kr.
  • Många elever får inte godkända betyg i skolan och arbetslösheten är hög.

I en ny rapport från Vision om utsatthet för hot och våld i socialt arbete svarar nästan hälften av de tillfrågade att de drabbats det senaste året.
Tre av tio anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga hot, personangrepp och ­förtal.

Läs mer: Varannan socialarbetare hotas på jobbet

Socialkontoret i Vivalla utsattes för två försök till mordbrand när det var nytt, det kastades sten på fönstren och personalen fick ta emot glåpord när de rörde sig i området. Men efter en två år lång uppförsbacke växte någon sorts acceptans fram och nu är det ingen som ropar ”fuck soc” längre.

Minutiös planering

De är inte rädda. Samarbetet med polisen, som också har kontor i Vivalla, är gott.

– Det kan vara obehagligt om man kommer tillbaka sent på kvällen från någon resa och ska lämna jobbilen här. Men vi bestämde redan från början att man kan ta bilen hem och köra in den på morgonen i stället, säger Camilla Lönnblom, seniorhandläggare och skyddsombud.

– Vi måste ju alltid fullfölja vårt uppdrag och planerar därför allt vi gör minutiöst. Vi testar våra larm och är alltid två när vi tar emot besökare. Behövs det har vi vakter här, fortsätter gruppledaren Åsa Larsson.

I riktigt hotfulla lägen är Anna Andersson snabb med att ta hjälp av säkerhetshandläggaren inom socialnämnden och kommunens säkerhetsavdelning. Det var länge sedan hon gjorde en polisanmälan.

Alt-textFarhiyo Ibrahim Nur och ­Mohammed Mose är anställda av ett ­fastighetsbolag för att trygghetsvandra i Vivalla. Värdar är ute 365 dagar om året.

Husgavlarna på Visgatan har fått nya hål för fönstren för att öka sikten mot ljusskygga områden. Buskage där man har kunnat gömma sig har tagits bort. Örebrobostäder rustar området och bygger in trygghet.

Sedan några år sitter kameror inne i centrum och utomhus. Men den kanske viktigaste trygghetsskaparen är de åtta områdesvärdar som roterar i Vivalla 365 eftermiddagar och kvällar om året, anställda av fastighetsbolaget Västerporten som äger de kommersiella lokalerna.

– Bristen på vuxennärvaro hade gjort IP och centrum till laglöst land. Våra värdar har en stor del i att det blivit lugnare, säger Ted Hällmark, gruppchef på Västerporten.

Sexbarnsmamman Farhiyo Ibrahim Nur har varit med sedan starten 2016 och nattvandrade ideellt dessförinnan. Nu är hon gruppledare för värdarna och går en av dagens rundor tillsammans med Mohammed Mose.

22 särskilt ­utsatta områden

Kännetecknas av:

  • Låg socioekonomisk status.
  • Kriminella påverkar lokalsamhället genom hot och utpressning, offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Narkotikahandel bedrivs öppet.
  • Invånarna är obenägna att delta i rättsprocesser. Det kan förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen och anmälare. Det är svårt eller omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag.

Källa: Polisen

De låser upp en tvättstuga. Den är tom. Droghandelns förflyttning från centrum via skolgården och konstgräsplanen till tvättstugorna är en tydlig effekt av värdarnas arbete. Mycket av langningen försiggår nu i grannstadsdelen Baronbackarna så ikväll tar man golfbilen och följer efter Vivallakillarna dit.

– De blir jättetrötta på oss, vi vet före polisen, skrattar Farhiyo Ibrahim Nur.

Vid småbråk, eller om tioåringar hänger med gängen, ringer hon föräldrarna. Är det våld, droger och skadegörelse kontaktar hon Ted Hällmark. I början var det tufft och hon fick ta emot både mordhot och en spark. Men när det märktes att hon inte backade blev hon respekterad.

– Varje dag får jag tusen förlåt. De flesta är jättesnälla och flera har gift sig och jobbar nu.

Personuppgifter läckte

Två gånger har Farhiyo Ibrahim Nur tryckt på sitt personliga larm. Ena gången var vid den dramatiska dödsskjutningen 2018 där flera personer senare dömdes till långa straff. Hon var först på plats och skyddade 22-åringen, som senare dog, i väntan på ambulansen.

En tid efter händelsen flyttade hon in till centrala Örebro med sin familj. Polisens förundersökning – med både Farhiyo Ibrahim Nurs personuppgifter och vittnesuppgifter – läckte ut innan det var dags för rättegång och fanns snart i var mans mobil.

– Det var en massa lögner och rykten om vad jag sagt och att jag golat. Men jag såg aldrig skotten och berättade bara om det jag sett. Jag var aldrig rädd men kände att det var bättre att inte bo i Vivalla.

Alt-textNina Möller och Blanchard Butandu har skapat en välkomnade och kreativ mötesplats där många vill vara – både Vivallabor och folk från andra delar av Örebro.

Få örebroare åker till Vivalla från andra stadsdelar och det är inte säkert att Vivallaborna åker ner till centrum. Att Trainstation, Örebros fritidscenter för digitalt skapande och livslångt ­lärande, hamnade i Vivallaskolan var ingen slump.

– Den lyfter området och har blivit en plats där människor från olika delar av Örebro möts. I somras hade vi besökare från 150 olika postkoder. Den kreativa miljön gör att de fastnar, säger Blanchard Butandu, verksamhetsledare.

Barnen och ungdomarna ser oss som förebilder. Vi finns här och stöttar oavsett om du vill ha något roligt att göra på fritiden eller helt vill byta bana i livet.

Blanchard Butando, verksamhetsledare på Trainstation

I snitt har man 300 besökare i veckan när det inte är pandemi. På 500 välutrustade kvadratmeter kan de skapa musik, lära sig programmera, tillverka egna prylar med 3D-printer och laserskärare, bygga robotar, designa kläder och träna inför uppkörningen i bilsimulatorn. Tolv heltidsanställda digitala handledare med olika yrkesbakgrund hjälper till.

– Vi har jobbat med att få våra besökare att våga drömma stort från dag ett. De blir sedda och bekräftade samtidigt som de lär sig den senaste tekniken, säger projektkoordinatorn Nina Möller.

Blanchard Butandu växte upp i Vivalla och är en av tre handledare som bor här.

– Det är viktigt att några av oss gör det, för barnen och ungdomarna ser oss som förebilder. Vi finns här och stöttar oavsett om du kommer hit för att du vill ha något roligt att göra på fritiden eller om du helt vill byta bana i livet, säger han.

Alt-textAbdalle Mohammed ­lärde sig filma och ­redigera på fritids­centret i Vivalla. Nu har han 5 000 följare på Youtube.

21-årige Abdalle Mohammed, känd som Mr Chocolata av 5 000 följare på Youtube, är en av de trognaste besökarna på Trainstation. Han har lärt sig att filma och redigera sina videor här.

– Många härifrån ser upp till mig och ber mig filma olika grejer. Min senaste vlogg handlar om vad som händer bakom kulisserna i Vivalla, berättar han.

Glasskross och äggkastning

”Hot mot trafikledare Vivalla centrum. Skadegörelse: glaskross fönster fastighet. Samtal om skottlossning. Krönikegatan, ungdomsgäng samlas på platsen, kastar ägg, sten och spottar på boende som försöker säga ifrån.”

Thomas Gustafsson, chefen för Partnerskap Örebro, visar rapporten för vad som hände i Vivalla vecka 33. En sådan rapport om trygghetsläget i kommunens olika delar dimper ner i hans mejl varje vecka och var fjärde månad sammanställer Örebro universitet statistiken.

För tillfället händer det värre grejer i en del andra stadsdelar. Målet är att Vivalla ska bort från polisens lista över särskilt utsatta områden.

– Vi har ökat närvaron i förskolan och skolan, fått i gång föräldrastödet, startat Trainstation och minskat arbetslösheten. Men vi är naturligtvis fortfarande oroliga för droghandel och våldsamheter, säger Thomas Gustafsson.

Han knackar i bordet igen.

– Det finns massor kvar att göra. 


Relaterade artiklar