• Det är 26 mil tur och retur Funäsdalen–Sveg. Projektledaren Malin Elmerstig gör resan minst en gång i veckan.

  • Bättre kommunikationer står högst på sfi-elevernas önskelista när Malin Elemerstig frågar vad som behövs för att de ska stanna i Härjedalen.

Arbetsmarknad

Hon ska vända flyttströmmen

23 september 2019

Om inte Härjedalens befolkning slutar krympa kanske kommunen måste slås ihop med någon ­granne. Malin Elmerstig leder projektet Framtidens position som ska få folk att stanna kvar och flytta hit.

– 1960 bodde 15 400 människor i Härjedalen. Nu är det bara 10 000. Vi vill vända utvecklingen och tänker att ett sätt är att ni stannar kvar här, allihop.

25 sfi-elever från Mellanöstern och Afrika lyssnar på Malin Elmerstig när hon inleder workshopen om vad som behövs för att de ska bo kvar i kommunen.

Det gamla tingshuset i Sveg är numera Lärcentrum, men den öppna spisen och de franska liljorna på väggarna skvallrar om att övervåningen en gång var privatbostad – och hem för blivande författaren Henning Mankell, vars pappa häradshövdingen jobbade på nedervåningen.

Drar söderut

Familjen Mankell lämnade Härjedalen och huvudorten Sveg för Borås. Väldigt många har gjort och gör likadant – drar söderut mot större städer.

Kommunen har fått pengar av Tillväxtverket – 1,7 miljoner kronor om året i tre år – för att utveckla näringslivet. Den politiska ledningen har bestämt att befolkningsfrågan är en viktig del och anställt Malin Elmerstig som projektledare.

– Det företagarna framför allt behöver för att kunna expandera är att människor bor här och är tillgängliga som arbetskraft. Därför är befolkningsfrågan så himla central, säger hon.

Och därför får sfi-eleverna diskutera vad som behövs för att de ska trivas. Efter en stunds prat och dokumenterande på blädderblock i språkindelade grupper är det dags att berätta vad de kommit fram till:

– Vi behöver fler butiker, bland annat för barnkläder, och billigare mataffärer. Idrottsaktiviteter för vuxna och kurser så att vi kan lära oss vintersport. Och staket runt lekparken, säger Rahaf Azmshli från Syrien, som talar för den arabisktalande gruppen.

Gles befolkning ger extra pengar

  • Härjedalen är en av 39 kommuner i norra Sverige som får pengar av Tillväxtverket för att utveckla det lokala näringslivet. Totalt får de dela på 70 miljoner om året i tre år.
  • Härjedalen är också vinnare i det nya kostnadsutjämningssystem regeringen vill införa Går förslaget igenom riksdagen får kommunen ett tillskott på 11 miljoner.

Den somaliska gruppen tillägger att det behövs en moské och en lokal där barnen kan få hjälp med läxor. Den eritreanska vill ha ett sjukhus på närmare håll än Östersund.

Behov av kollektivtrafik

Gemensamt för samtliga är budskapet att kollektivtrafiken måste bli mycket bättre. Att ta sig till Östersund, Mora eller Ljusdal för att handla, gå till doktorn eller bara se något annat kräver mycket planering eftersom bussen går så sällan. För de som bor i byarna runt Sveg tar ett stadsbesök en hel dag i anspråk.

– Ett stort dilemma, säger Malin Elmerstig.

Sedan valet 2018 styrs Härjedalen av en koalition bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna, och de försöker nu genomföra en sedan länge behövd omorganisering i den jättelika och glesbefolkade kommunen. I år och nästa år är Anders Häggkvist (C) kommunstyrelseordförande, resten av mandatperioden är det Lars Gunnar Nordlanders (S) tur.

– Vi har en kostym för 15 000 invånare och kostnader därefter – många små och utspridda skolor och äldreboenden, ett stort lägenhetsbestånd, sju bibliotek. Det skapar negativa känslor när vi lägger ner och flyttar om men det är nödvändigt, säger Lars Gunnar Nordlander.

Vill ha statlig hjälp

Tyvärr har kommunen förlorat de statliga myndigheter den hade, som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och som sysselsatte framför allt kvinnor. Anders Häggkvist tycker att staten skulle hjälpa till i stället för att ta bort arbetstillfällen.

– Det är rätt många kvinnor i administrativa yrken som har flyttat och som känner hemlängtan. De finns folk som har en hitlängtan också fast de aldrig har bott här, säger han.

Malin Elmerstig var en sådan hitlängtare. Efter att ha vuxit upp i Jönköping, pluggat till socionom på Mittuniversitetet och sedan levt i Storbritannien hela sitt vuxna liv bor hon med familjen i Bruksvallarna, i det fritidshus hennes morfar byggde på 60-talet. Det var landsbygdsintresset, snön och skidåkningen som drog henne hit.

Nu tar hon skolbussen till lokalkontoret i Funäsdalen som hon jobbar från för det mesta, men minst en gång i veckan åker hon de 13 milen till Sveg. När det ska åkas samåker man i kommunens bilar så gott det går.

– I dag var vi tre i bilen. Min kollega körde och jag kunde ha arbetslagsmöte på telefon hela vägen, säger Malin Elmerstig.

Framtidens position

Projektet har fått namnet Framtidens position och har siktet inställt på år 2050. Förutom sfi-eleverna har man workshops med ungdomar, företagare, tjänstemän, företrädare för samiska rådet med flera. Man samarbetar med landsbygdsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och bjuder även in forskare i andra relevanta frågor. Till exempel sociologen Lotta Svensson som har pratat om vikten av att ungdomar känner sig delaktiga och sedda, och kulturgeografen Andreas Back som ska tala om fritidshusägare som outnyttjad potential.

– Vi vill ta reda på vad som verkligen funkar och omsätta det i forskningen och våra fokusgrupper i konkret verklighet, säger Malin Elemerstig.
Arbetet ska resultera i en rapport med rekommendationer som skrivs av SLU.

Engagemanget är stort i klassrummet i det gamla tingshuset. Nu pratar sfi-eleverna om vilka saker som är BRA i Härjedalen i dag. Tio minuters diskussion ger svaren: Det är lugnt, naturen är vacker, människor är snälla och det är lätt att få bostad. Framför allt är det bra för barnen.

– Härjedalen är härligt, säger Basim Yusif från Irak och Lillhärdal.


Relaterade artiklar