Han väcker liv i historien

Den gamla gummifabriken, möbeltraditionen och traktens historia. Småländska Värnamo har prisats för att man synliggör det lokala kulturarvet. Kommunens egen antikvarie Peter Andersson har en nyckelroll i det arbetet.

Gummifabriken. I en artikel om kulturarv och kulturmiljöer i Värnamo är det en naturlig startpunkt. Här i den resliga tegelbyggnaden invid järnvägen inleddes i början av förra seklet en produktion som snabbt gjorde fabriken till traktens största arbetsgivare.

Det var tillverkning av cykeldäck och cykelslang som banade väg för framgångarna. Genom åren har här också tillverkats galoscher, regnkappor, ishockeypuckar och tätningslister till industrin innan produktionen lades ner kring millennieskiftet.

– Som mest var här 900 anställda. Nästan alla Värnamobor har haft någon i familjen som har jobbat här. Det har alltid varit en central plats, berättar kommunantikvarien Peter Andersson när han visar runt i den förvandlade fabriken.

För ett år sedan slogs nämligen portarna upp på nytt. Den gamla fabriken hade byggts om till mötesplats för kultur, utbildning och näringsliv på nästan 20 000 kvadratmeter.

Här finns inte bara stadsbiblioteket i två våningar utan också tre biosalonger, en scen för musik och teater, utställningslokal och en restaurang. Lokalerna rymmer också Campus Värnamo som har högskole- och yrkeshögskoleutbildningar och Värnamo Näringsliv som arbetar för att utveckla företagandet i kommunen.

En bärande tanke i denna transformation har varit att knyta an till fabrikens historia. I det arbetet har kommunens egen historiska detektiv haft en avgörande roll.

Rummen har fått namn efter arbetare och disponenter, produkter och maskiner. Här finns också ett 80-tal skyltar som talar om vad de olika lokalerna användes till när det begav sig.

"Jag vill inte bara frysa och lägga en död hand över historien, då blir det ett museum."

Peter Andersson.

Tillsammans med tidigare anställda har Peter Andersson också snokat reda på bilder, vittnesmål och fakta och skapat en permanent utställning om livet i den gamla gummifabriken.

– Det har varit jätteintressant. Nu håller vi på att spela in filmer med intervjuer tillsammans med länsmuseet i Jönköping. Tanken är att människor som jobbade här med egna ord ska få berätta hur det var, säger Peter Andersson.

Under senare år har kommunen fått mycket uppmärksamhet för sitt sätt att bevara, utveckla och visa upp det lokala kulturarvet. Det var ingen slump att valet föll på Värnamo när Riksantikvarieämbetet skulle utse Årets kulturmiljökommun 2018.

Att fullmäktige har klubbat en plan för att lyfta kulturmiljöfrågorna och den ombyggda Gummifabriken var två saker som betonades. Liksom ambitionen att synliggöra den lokala möbeltraditionen – här föddes möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathsson och kommunen är i dag bas för flera kända möbelföretag.

– Vi låter möbeltraditionen genomsyra mycket av det vi gör. När vi invigde en ny skatepark placerade vi en liggstol av Bruno Mathsson i mitten. När kidsen tar en selfie blir det kanske i en klassisk Mathsson-stol. De har antagligen ingen aning om vem han var, men kanske lägger de stolen och namnet på minnet, säger kulturchefen Lars Alkner.

Sedan 2016 driver man också projektet Kulturarvs-noden i Gummifabriken tillsammans med länsmuseet, hembygdsrörelsen och skolan. Förhoppningen är att nå nya målgrupper och hittills har elever i grundskolan gjort filmer utifrån föremål och berättelser ur den lokala historien.

– Det blev mycket mord och hemskheter och knappast de berättelser som hembygdsföreningen hade tänkt sig. Men varje generation måste få ge sin version av historien, säger Lars Alkner.

Att en liten kommun som Värnamo har en heltidsanställd kommunantikvarie är ovanligt. Kulturchefen betonar vikten av den antikvariska sakkunskap som Peter Andersson besitter.

– Det har varit nyckeln för att kunna bedriva ett effektivt kulturarvsarbete. Peter är garant för ett bra samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och en länk till länsstyrelsen som sitter på mycket pengar, säger Lars Alkner.

Själv stortrivs Peter Andersson, som delar sin tjänst mellan kulturförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, med sitt jobb. Att få gräva i de historiska lagren är en spännande och ofta överraskande sysselsättning. Som när han förra året upptäckte en grav från bronsåldern som inte var registrerad.

Så hur lyder framgångsreceptet? Hur gör man egentligen när man levandegör den lokala historien, undrar kanske en och annan kultursekreterare och kulturnämndsordförande runt om i landet?

I Värnamo tänker man kulturarv i allt man gör, från översiktlig stadsplanering till detaljplaner och ny skatepark.

– Jag vill inte bara frysa och lägga en död hand över historien, då blir det ett museum. Konsten är att försöka levandegöra det förgångna och bjuda in besökarna så att de blir delaktiga i nya berättelser, säger Peter Andersson.