Ger trygghet långt hemifrån

Hur klarar man som 14-åring att ensam flytta från ­familjen till andra sidan jordklotet och bo på internat­skola? Skolsekreteraren Janette Johansen hjälper ungdomar att förbereda sig för den stora omställningen.

Utsikten från den pampiga Midgårds­trappan, där studenterna snart ska springa ut mellan de höga kolonnerna, är vacker en solig onsdag i slutet av april. Där nedanför berget breder Mälaren ut sig bakom den snart 80 år gamla aulan, idrottshallen och tennisbanorna. Högst upp i skolans egen slalombacke på bergets baksida står den gula pistmaskinen övergiven vid skidliften.

Sigtunaskolan Humanistiska läroverket (SSHL) är en av Sveriges mest anrika skolor vid sidan av konkurrenten Lundsberg i Värmland. Många av internateleverna är svenska ungdomar där familjen bor utomlands. När det är dags för gymnasiet vill de studera i Sigtuna för att känna på hur det är att leva och bo i Sverige. Men skolan har också elever från 45 andra länder.

– Vi har en jätteduktig tjej som bott i Egypten och på en massa andra platser i världen. Hon har sedan barnsben drömt om att studera och bo på internatet här i Sigtuna. Hon kunde till och med namnen utantill på all personal på elevhemmen redan när hon kom hit, berättar Janette Johansen.

Skolans förebilder är tydliga och lyfts ofta fram. Här har många kända makthavare gått genom åren: Marcus Wallenberg, Annika Falkengren och Olof Palme. Och Carl XVI Gustaf.

Målet är att eleverna ska förberedas för högre studier i Sverige och utomlands. Många fortsätter att studera på brittiska och amerikanska universitet.

Nedanför berget, vid skolans infart ligger Alhem, en röd trästuga med vita knutar. Här finns skolans expedition där Janette Johansen arbetar. Det handlar om sedvanlig skoladministration, sköta telefonväxel och reception, ordna vikarier och serva elever samt föräldrar och personal med praktiska saker.

– När internateleverna beställer saker kommer de till oss och hämtar paketen. Ofta kommer föräldrar förbi och lämnar in datorer, böcker och annat som eleverna har glömt. Man kan nog säga att vi har en hög servicenivå här på skolan.

Eftersom Alhem ligger precis vid skolans entré är det många elever som gärna tittar in och pratar en stund, både i med- och motgångar.

– Ibland kommer någon som är ledsen in och vill prata. Man kanske känner sig orättvist behandlad, har mensvärk eller mår dåligt. Vi får vara någon sorts psykologer. Men vi har ju en väldigt bra elevhälsa om det behövs också, dit vi först och främst hänvisar eleverna.

Janette Johansen har de mer utåtriktade arbetsuppgifterna av de två administratörerna. En är att ordna så att blivande internatelever får komma och provbo på skolan. Fyra gånger om året tar SSHL emot cirka 20 elever åt gången som får bo och delta i undervisningen under två dagar. Som avslutning får familjen ett utvärderingssamtal med skolledningen.

– Det flyger in elever från hela världen som Hong Kong, Singapore, USA och Thailand. Jag har kontakt med familjerna, fixar vilka elevhem de ska bo på och gör i ordning påsar med block, pennor och passerkort när de kommer hit. Det är en jättekul arbetsuppgift, jag blir skolans ansikte för dem. Det var faktiskt en familj som sade att de valde skolan för att jag var så serviceinriktad. Då måste jag ju göra något rätt i alla fall, säger Janette Johansen.

Händer det att elever slutar för att de inte trivs på internatet?

– Ja, men det är väldigt ovanligt. Oftast beror det på att det har varit föräldrarnas val mer än barnens att gå här. Det brukar inte blir bra i slutändan.

När föräldrarna till internateleverna skriver på studieavtalet med skolan innebär det att personal på elevhemmen tar över en del av ansvaret för ungdomarna. De får rätt att följa med till läkare, tandläkare och myndigheter samt ta del av elevernas journaler och en hälsodeklaration som måste lämnas till skolan. En av Janette Johansens arbetsuppgifter är också att hjälpa till med ansökningar om uppehållstillstånd hos Migrationsverket för de utländska studenterna.

2013 blev internatskolorna hårt ifrågasatta efter ett uppmärksammat fall av pennalism på Lundsberg där två äldre elever brände en 14-årig pojke med ett strykjärn. Fallet bidrog till att de så kallade riksinternaten Lundsberg, SSHL och Grennaskolan blev av med vissa statsbidrag och rätten att ta ut avgifter för undervisningen.

En av anledningen till att SSHL en gång grundades var för att ordna en bra skolgång för utlandssvenska ungdomar. Men andelen internatelever minskar stadigt. Nu i juni lägger Grennaskolan, ett av de tre tidigare riksinternaten, ned verksamheten efter år av vikande elevunderlag. Även SSHL brottas med minskande antal internatelever.

– Skolan drivs av en stiftelse som har till ändamål att driva en skola. Detta innebär att den dag vi inte kan säkra antalet internatelever måste skolan läggas ned, säger administrativa chefen Marlene Brink-­Sinervo.

Men SSHL är en attraktiv skola och det krävs höga betyg för att komma in på gymnasielinjerna. Till högstadiet måste man ha stått i kö mellan sex och tio år för att få en plats som dagelev. Just nu står 300 barn i kö för varje läsår.

– Ska man vara säker på att få en plats som dagelev får man ställa barnen i kö när de är så gott som nyfödda, säger Janette Johansen.