Förkortad arbetstid är en högst aktuell fråga i arbetslivet. Fler och fler arbetsplatser har vågat ta steget mot att testa hur det fungerar – en av dem är den kommun som Emma Åberg och Wilma Jansdotter Throgen under våren 2024 gjorde en djupdykning hos.
– När vi hörde talas om 30 timmars arbetsvecka blev vi nyfikna och tänkte att det här nästan låter för bra för att vara sant. Vi gick in med ett öppet sinne för att ta reda på vilka fördelarna är och vilka baksidor det kan tänkas finnas, berättar Emma Åberg.
Kvalitativa intervjuer
Genom att intervjua åtta medarbetare inom socialtjänsten som varit med om skiftet från 40 timmar till 30 timmars arbetsvecka ville de ta reda på effekterna av att minska ner sin arbetstid två timmar per dag.
– Intervjuerna visar att förkortad arbetsdag har fått flera positiva effekter. Alla vi intervjuade lyfte fram möjligheten till återhämtning som den främsta effekten. Andra positiva följder är ett mer effektivt arbete, samt att balansen mellan fritid och arbetsliv är lättare att hålla, säger Wilma Jansdotter Throgen.
Många arbetsgivare menar att en minskning av personalens arbetstid medför kostnader. Det är sant att 30 timmars arbetsvecka kostar en del att införa – men i längden handlar det om en investering i medarbetarnas välmående, menar Emma och Wilma.
– Den kommun vi undersökt har redan efter ett år märkt att sjukfrånvaron och antalet sjukskrivningar har minskat. Det visar att de arbetsgivare som vågar ta klivet och satsa på personalens hälsa har mycket att vinna för att uppnå ett mer hållbart arbetsliv.
Särskilt positivt för pendlare
En del av de intervjuade i studien pendlar till sin arbetsplats. Just för pendlarna har incitamentet för att stanna kvar i kommunen blivit starkare sedan förkortad arbetsvecka införts. De intervjuade lyfte även fram konceptet som en del i att stärka arbetsgivarvarumärket.
– De pendlare som vanligtvis har en timmes restid enkel resa till jobbet har gått från att vara borta tio timmar från hemmet till att nu vara borta åtta timmar. Det gör det mer attraktivt att söka jobb i kommuner som erbjuder sex timmars arbetsdag, vilket även kan tänkas leda till att fler medarbetare faktiskt vill stanna på sin arbetsplats. Det i sin tur kan motverka en del av den personalflykt som skett inom socialsekreteraryrket under de senaste åren. På många sätt känns konceptet som en viktig faktor i ett långsiktigt hållbart arbetsliv, säger Emma Åberg.
Att jobba två timmar färre per dag har på den undersökta arbetsplatsen krävt att medarbetare delats in i arbetsgrupper där alla går på olika scheman. Detta för att täcka upp en hel arbetsdag i tillgänglighet så att den förkortade arbetstiden inte ska gå ut över klienterna.
– Nu valde vi att undersöka en arbetsplats som gått från att jobba åtta timmar per dag till sex timmar per dag, men det finns de som infört samma koncept men med utgångspunkt att jobba åtta timmar om dagen men fyra dagar i veckan istället för fem. Det hade varit intressant att studera skillnaderna i effekter och hur det upplevs hos medarbetarna, säger Wilma Jansdotter Throgen.
Mindre tid för utveckling
Som med allt finns också en baksida. I de åtta intervjuerna kom det fram att den förkortade arbetstiden bland annat gjort att det finns mindre tid till fortbildning, utveckling och socialt umgänge på arbetsplatsen.
– Det som fått stryka på foten när arbetsdagen förkortats i den kommun vi undersökt är fikaraster och därmed möjlighet att prata om annat än jobb på arbetsplatsen. Men samtidigt så framhäver alla vi intervjuade att de tycker att de positiva effekterna väger upp, framför allt eftersom arbetstiden fortfarande är intakt. Genom att få mer tid för återhämtning så var den generella känslan att de orkade jobba mer om de jobbade mindre, konstaterar uppsatsförfattarna.
För sin insats belönas Emma och Wilma med Visions socionomstipendium om 20 000 kronor. Stort grattis!
Så löd juryns motivering:
’’Författarna har skrivit en välarbetad uppsats som beskriver upplevelser av arbetstidsförkortning inom socialtjänsten på ett nyanserat sätt. Uppsatsen behandlar hur arbetstidsförkortning kan påverka effektiviteten i arbetet och vilken påverkan minskad arbetstid kan ha för att socialsekreterarna på arbetsplatsen ska stanna kvar inom arbetet även i framtiden. Arbetstidsförkortning är en viktig facklig fråga för Visions medlemmar och vi ser ett stort värde i att författarna belyser vilken påverkan detta kan ha på en arbetsplats där Visions medlemmar kan arbeta’’
Läs mer om socionomstipendiet