Unika chefer: Noll timmar övertid

Hanna Hayran Lönn tillhör den lilla minoriteten chefer som kan gå hem i tid. Så här gjorde arbetsgivaren för att minska arbetsbördan.

Det kan verka helt vrickat att skriva en hel artikel om en chef som inte arbetar övertid alls. Men Hanna Hayran Lönn tillhör faktiskt en liten minoritet.

Bara 6 procent av Visions chefsmedlemmar arbetar aldrig någonsin övertid, och 11 procent gör det sällan. Det visar en undersökning som Chefen i fokus har gjort.

---

Läs övriga artiklar i granskningen:

→ Chefer: Vår hälsa tar stryk av övertid
→ Övertid dumpar chefers löner
→ Forskaren: Så många timmar övertid är farligt 
→ 22 chefer: Så minskade min övertid

---

Hanna Hayran, chef i Södertälje.

Hanna Hayran Lönn är enhetschef för Aktivitetscenter, en del av Södertäljes socialkontor, som stöttar personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik.

Varje dag kliver hon ut från kontoret den tid när arbetsdagen enligt schemat är slut.

– Jag måste hämta mina barn. Behövde jag arbeta övertid så skulle jag inte klara av att jobba som chef, säger hon.

Stänger av jobbmobilen

Hemgång betyder också att hon stänger av jobbmobilen, och på kvällen öppnar hon inte arbetsdatorn för att ”bara snabbt svara på några mejl”.

Även Hanna Hayran Lönns högra hand, gruppledaren Marko Arotaival hinner med sina arbetsuppgifter på normal arbetstid.

– Jag är avslappnad när jag går från arbetet. Och jag sover gott om nätterna, säger Marko Arotaival.

– Vi jobbar ju med personer som är drabbade av psykisk ohälsa. Kanske har man då en lite annan inställning till livet, att det finns andra värden än arbete.

Så minskade arbetsbelastningen

”Ingen övertid - vilken tur de har!” kanske du som läser den här artikeln tänker. Men det är inte en lycklig slump som har lett fram till ett saldo på noll övertidstimmar.

Om man backar bandet ett par år, så var situationen en annan. Då var Hanna Hayran Lönn fackligt aktiv i Vision och arbetsgivaren brottades med personalflykt från socialkontorets enhet för försörjningsstöd.

– 70 procent slutade på ett år. Arbetsgivaren och facket träffade alla socialsekreterarna och frågade ”vad behövs för att du ska vilja stanna?”. De önskade bland annat ett nära ledarskap och mer stöd, säger Hanna Hayran Lönn.

Det resulterade i att chefer har fått ansvar för färre medarbetare och även fått fler gruppledare som stöd.

Var rädd att bli chef

När Hanna Hayran Lönn tog klivet från gruppledare till enhetschef 2018 fick hon ansvar för 24 medarbetare.

– Jag var rädd att bli chef. Jag tänkte: Kanske krävs det att jag jobbar övertid? Många har den bilden: Att övertid automatiskt ingår i chefsjobbet och att det är det man får betalt för.

Antalet medarbetare har nu minskat, och i dag leder hon 18 personer, varav tre projektanställda.

– Arbetsgivaren har verkligen tänkt till och satsat. Nu orkar jag driva projekt och har tid för utvecklingsarbete. Jag skulle inte klara av att vara chef om jag inte hade dessa förutsättningar. Jag vill må bra i mitt jobb.

Marko Arotaival, gruppledare.

Är varandras bollplank

Hon och gruppledaren Marko Arotaival har ett tätt samarbete. Hans roll är att vara arbetsledare på golvet och se till att allt i vardagen flyter på.

– Jag löser dagliga problem. Det är så kul! Jag tycker om när dagen inte blir som man tänkt sig, säger han.

Men ansvar för budget, arbetsmiljö och personal ligger förstås på Hanna Hayran Lönns bord.

Medveten strategi

Södertäljes socialdirektör Annika Rådström säger att hållbart, nära ledarskap är en medveten strategi på socialkontoret.

– Inriktningen är att man max ska ha 30 medarbetare. Vi har också valt att ha en gruppledartät organisation. Chefernas arbetsbelastning ska vara rimlig, säger hon.

Hur många gruppledare som finns under varje chef beror på hur komplex verksamheten är. Hanna Hayran Lönn har bara en, medan enhetschefer på barn- och ungdom inom myndighetsutövning har 4–5 gruppledare i en arbetsgrupp på 25–30 medarbetare.

– Där finns många nya och unga handläggare, svåra regelverk och tunga beslut. Det är många akuta saker som händer i verksamheten och därför behövs fler gruppledare, säger Annika Rådström.

Annika Rådström är socialdirektör i Södertälje. Foto: Liza Simonsson.

”Kan inte slå oss till ro”

Annika Rådström säger att socialkontoret i Södertälje har en bra grundstrategi som gör att cheferna oftast har en rimlig arbetsbelastning.

– Men det kommer alltid nya saker som är ansträngande, som en ny socialtjänstlag, arbetstidslag eller en flyktingvåg. Ledningen måste följa utvecklingen av övertid och arbetsbelastning. Vi kan inte slå oss till ro, säger hon.