Kris på arbetsplatsen – 3 viktiga principer för chefen
29 januari 2024
Något allvarligt har hänt på arbetsplatsen. Så här kan du som chef agera då.
Personliga kriser på en arbetsplats, som dödsfall, sjukdom och kanske svåra olyckor, måste varenda chef hantera. Det kan också handla om att bli utsatt för hot och våld – en risk som ökat bland Visions medlemmar, enligt facket.
Ellinor Eriksson, psykolog på BrolinWestrell med ansvar för krishantering och ledarskapsfrågor, konstaterar att alla arbetsplatser enligt lag ska ha beredskap och rutiner för krisstöd, men att man alltför sällan håller frågan aktiv och uppdaterad.
Hur rusta sig för kris?
Har du en medvetenhet om vad som faktiskt kan hända på en arbetsplats, är du bättre rustad.
– Likaså om man har en kultur där det finns en vana att prata med och stötta varandra som medarbetare. En arbetsplats med konflikter och dålig stämning drabbas alltid mycket hårdare av en kris. Det är något att tänka på. Ett gott kollegialt stöd förebygger många problem, säger Ellinor Eriksson.
3 viktiga principer vid en kris
- Ansvarsprincipen: Om du har ansvar till vardags har du det också i kris. Du kan inte skjuta över det på kriskonsult eller HR, men du kan självklart ta hjälp därifrån.
- Likhetsprincipen: I en kris fungerar vi bäst om vi har en organisation som vi känner igen, med liknande kommunikationsvägar, beslutsvägar och ansvarsområden som annars.
- Försiktighetsprincipen: Ge hellre för mycket stöd än för lite. Det är bättre att en person som varit i en olycka inte själv kör bil hem, även om det troligen skulle gå bra. Är du osäker på om två kollegor behöver psykologhjälp eller inte – erbjud dem det ändå.
Så hanterar du en kris på jobbet
Men hur hanterar du som chef en kris på arbetsplatsen på bästa sätt?
Det beror förstås på vilken typ av kris det handlar om – en industri med farliga kemikalier har andra checklistor än ett bankkontor.
Men det finns grundförutsättningar som är viktiga oavsett, menar Ellinor Eriksson.
Först och främst måste du kliva fram och vara helt närvarande.
Och empati är minst lika viktigt som handlingskraft, vilket man ofta glömmer.
– Om du snabbt fokuserar på en snabb återgång till det vanliga är risken större att medarbetarna drabbas hårdare och får svårare krisreaktioner. Medkänsla är superviktig – även mot sig själv. Det är också en fördel om du som chef har kunskap om hur du själv reagerar vid påfrestning och belastning.
→ Att leda i kris – 3 experter tipsar
Information är centralt i krishantering och har en förmåga att lugna och stabilisera en grupp. Men kommunicera bara sådant som du vet och undvik spekulationer.
– I språket behöver vi vara tydligare och mer rakt på sak än annars. Linda inte in i omständliga resonemang! Människor som är utsatta för påfrestning är inte lika bra på att ta emot komplex information.
Ett vanligt missförstånd när det gäller människor i kris är hur man reagerar. Det kan vara väldigt olika, och ändå helt adekvata reaktioner.
Avlastande samtal är bra
Att alla behöver debriefing är en annan missuppfattning, enligt Ellinor Eriksson. Hon vill hellre slå ett slag för avlastande samtal, där man pratar om vad som är viktigt här och nu och hur man kan hjälpas åt att komma vidare.
– Alla medarbetare har ju inte varit med om samma sak i händelseförloppet. Den som gjort hjärt-lungräddning på en skadad kollega behöver inte samma sak som kollegan som inte var på jobbet just den dagen. Att sitta i grupp och gå igenom händelseförloppet i detalj kan vara en trigger och innebära att man blir exponerad för jobbiga saker i onödan.
Arbetsmiljöansvar för alla medarbetare
En sak som många chefer glömmer bort är just den person som orsakat fara, olycka eller betett sig gränsöverskridande. Någon kanske måste skiljas från sin tjänst omedelbart på grund av felaktigheter eller oegentligheter.
– Kom ihåg att du har ett arbetsmiljöansvar även för den personen. Suicidrisken kan också vara hög, och det är väldigt viktigt att erbjuda stöd.
Precis som vi gör brandövningar regelbundet, tycker Ellinor Eriksson att vi också ska öva på krissituationer. Som ledning kan man träna på scenarier som den specifika verksamheten löper risk att drabbas av, till exempel hot-och våldssituationer.
– Då kan ni "provtrycka" sådant som beslutsvägar, kommunikation och följsamhet till planerna.
En tröst i krisen
Inte sällan tänker man att de som varit med om något chockartat eller traumatiskt får svårt att komma tillbaka. Men där vill Ellinor Eriksson skicka med lite hopp:
– All forskning visar att vi är mer motståndskraftiga än man tror. Och det finns goda behandlingsmetoder att ta till. Vi kan utsättas för de mest fruktansvärda saker, kanske svår tortyr, och ändå få ett fungerande liv igen. Det är tröstande att tänka på.