Beredskap med usla villkor

Beredskap varannan vecka, och ingen ledig dag för återhämtning efteråt. Det är både avtalsbrott och lagbrott, men var likafullt villkoren för Anita Lindroos. Visions ombudsman, Birgitta Wrede, oroar sig för att flera chefer utsätts för liknande.

Denna artikel har uppdaterats den 17 november 2021.

Enligt kollektivavtalet ska det gå minst två veckor mellan varje beredskapsvecka, men Anita Lindroos, då kund- och personalansvarig på det assistansbolaget Förenade care i Stockholm, hade beredskap varannan vecka. Den handlade framför allt om att lösa akuta bemanningsfrågor.

­- Bemanningsfrågor tar tid och det ringde ofta. Även om jag kunde lösa mycket via telefon så blev jag väldigt låst.

Tid för och med familjen försvann och fritidsintressen fick hon prioritera bort dessa veckor. 

Brott även mot arbetstidslagen

Arbetstidslagen säger att arbetstagare ska vara arbetsfria och beredskapsfria minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Men när en beredskapsvecka var avslutad för Anita Lindroos, började följande arbetsvecka direkt på måndagen, utan någon kompensationsledig dag på hela veckan. 

- Tjänsten som kund- och personalansvarig är väldigt händelserik med få lugna stunder, så jag kunde knappast vila på dagtid. Man bryts ner, så är det, säger Anita Lindroos som fick symtom på utmattning.

Efter förhandlingar med facket fick Anita Lindroos åtta lediga dagar som ersättning för att de hade haft åtta beredskapsveckor för mycket i förhållande till vad kollektivavtalet anger. Birgitta Wrede, personlig ombudsman för chefer i Vision, företrädde Anita Lindroos.

- Jag hade även kunnat begära skadestånd för avtalsbrott, men förhoppningarna om att få till ett lokalt kollektivavtal som skulle ge en betald vilodag efter beredskapsvecka, gjorde att jag avstod från att göra det, säger hon.

Arbetstidslagen reglerar nämligen inte huruvida den lagstadgade veckovilan ska ske på betald arbetstid, utan det är upp till parterna att komma överens om.

"Facket borde ta fajten"

Förenade Care valde dock att inte teckna något lokalt avtal om vilodag på betald arbetstid efter beredskapsvecka. Birgitta Wrede har dock för avsikt att ta upp frågan med arbetsgivaren igen. Hon vill även lyfta frågan på högre nivå. 

- Vi i facket borde ta den här fajten och driva frågan i stort. Det är hundra-, nej troligen tusentals chefer i både privata bolag och kommuner som inte får återhämtning efter beredskap på betald arbetstid. Det är en allvarlig hälsorisk att inte kunna koppla av under en hel vecka. Det handlar om att ha ett hållbart arbetsliv.

Enligt Kjell Svahn, ombudsman och mångårig förhandlare av kollektivavtal för Visions räkning, så är frågan på tapeten i varje avtalsförhandling.

– Vår uppfattning är att arbetsgivare ska betala för utebliven dygns- eller veckovila, och är en fråga som vi fortsatt kommer att driva framgent.

Svårt få till överenskommelse

Nästa gång de stora avtalen förhandlas om är år 2024. Hittills har kampen varit relativt fruktlös. Bara i ett avtal med dåvarande arbetsgivarorganisationen KFS lyckades facken få igenom en sådan skrivning, men det avtalet försvann när KFS slogs ihop med Pacta och bildade Sobona 2018.

Varför är det så svårt att få arbetsgivarorganisationerna att gå med på att lagstadgad veckovila ska ske på betald arbetstid?

– De tycker att arbetsgivarna redan betalar övertidsersättning om medarbetarna rycker ut under beredskap, som medarbetarna i sin tur ska betala sin veckovila med.

Förenade Care har inte velat svara på Chefen i fokus frågor per telefon, men skriver i ett mejl att ”vi tillser att alla våra medarbetare får sin veckovila. Felaktigheter korrigeras i samverkan med berörda”.