Cheferna som fick flera kollegor

Omorganisationer och nyrekrytering ska förbättra villkoren för chefer i Rättviks kommun. Sedan Susanne van Aaren fick en chefskollega har hon ansvar för hälften så många medarbetare.

Förändringen inträffade i maj i fjol. Då tillträdde Ingmari Hansson sin tjänst som enhetschef på Enåbackens demensboende. För Susanne van Aaren, som dittills haft ensamt personalansvar för 61 medarbetare, innebar det en väsentlig förbättring av arbetsvillkoren.

– Tidigare fanns inte en chans i världen att jag skulle hinna med allt jag behövde göra. Nu har vi delat ansvaret rakt av, har olika avdelningar och lika stort personalansvar. Det har betytt jättemycket, säger Susanne van Aaren.

– Det påtagligaste är medarbetar- och lönesamtalen. Jag vill ju att det ska vara kvalitet i det jag gör. Men som ensam chef innebar det 60 timmar plus förberedelser. Det har varit tufft.

Chefernas stora personalgrupper har varit en följetong i debatten om arbetsmiljön i omsorgen. Vision har drivit frågan i decennier och har också fått stöd i forskning, som visar att stora personalgrupper bland annat leder till högre sjukfrånvaro och minskat engagemang bland de anställda.

En statlig utredning har också föreslagit ett riktmärke: senast 2028 ska enhetscheferna i snitt över landet inte ansvara för fler än 30 medarbetare.

Det är ett mål som Rättvik tagit fasta på.

– Vi jobbar för en förändring och har satt ett mål att runt 30 medarbetare ska vara maximum, säger Anneli Granath, verksamhetschef inom vård och omsorg.

Hur går det?

– Det har pågått i två, tre år och nu ser det hyfsat bra ut. Vi omorganiserar, använder de resurser vi har och byter områden. I hemtjänsten har vi nått målet, på grupp- och särskilda boenden har vi fortfarande lite kvar. Men till sommaren tror jag vi är i hamn.

Susanne van Aaren som jobbat i Rättvik sedan 2015 konstaterar att alla medarbetarsamtal nu blir klara i tid, att jobbet fungerar bättre. 

– Det känns skönt. Jag har alltid trivts med mitt jobb, men när man inte hade möjlighet att styra själv blev det inte bra. Som när medarbetare kommer förbi och frågar om jag har tid i tio minuter. Nu behöver jag inte längre säga nej. Jag känner mig gladare.