Teambuilding

Bli en social stjärna

29 januari 2019

Det lönar sig att ha social kompetens. Det ger faktiskt mer cash i lönekuvertet. Det visar en ny undersökning. Så här förbättrar du den förmågan.

Värderingen av social förmåga, att kunna samarbeta, leda en grupp och få dem att samarbeta, har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Löneökningen har sedan dess varit störst för personer med mycket goda sociala förmågor i yrken som kräver ledarskap och samordning, enligt en undersökning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Frågan är, kan vi alla bli sociala ess?

– Som med alla förmågor kan vi ha bättre och sämre förutsättningar, men alla kan bli bättre, säger Henrik Fexeus, föreläsare och författare, som skrivit boken Fingertoppskänsla, som handlar om just det.

Träning är nyckelordet, men dessvärre är det inte som cykling, att det sitter när det sitter. Social kompetens är färskvara.

Enligt Henrik Fexeus försämras vår sociala kompetens när vi ägnar mycket tid framför skärmar. Att vara social kräver nämligen möten ansikte mot ansikte. Då tränar du förmågan att läsa av och lyssna på andra.

Social kompetens handlar i grunden om förmågan att bygga fördjupade relationer.

– Så se till att på riktigt vara nyfiken på vad som är viktigt för andra, vad som driver och motiverar dem.

Vinsten är att medarbetarna känner sig sedda och bekräftade och därmed ökar tilliten.

– Det allra viktigaste är att skifta fokus, från sig själv till medarbetarna. Tricket kallas spotlight-effekten, att vi helt enkelt lyser på andra. Något vi kan ha lite svårt för eftersom vi själva är centrum i våra egna liv och naturligt har mest fokus på oss själva.

Första steget mot social kompetens är alltså att skifta fokus. Det andra är att aktivt läsa av de tysta signalerna.

– Människor är sociala varelser, och våra reaktioner syns för andra, ibland innan vi själva alltid är medvetna om det. När vi exempelvis blir stressade drar stresshormon igång reaktioner, människor tar på sig själva eftersom beröringen är lugnande. Så om du märker att din personal, exempelvis under ett medarbetarsamtal, börjar massera sig i nacken eller stryka med handen över armen så förvalta den informationen. Något besvärar din medarbetare, vad kan du göra för att lugna? Kanske ändra en frågeställning, förändra ditt kroppsspråk eller backa lite från ämnet.

För att kunna läsa av och verkligen lyssna på andra behöver vi vara närvarande. Något som är svårt om vi exempelvis under ett möte sitter med uppslagna datorskärmar eller telefoner. Du kan då missa signaler som är viktiga, som att en medarbetare öppet möter din blick (det är en signal om att det du säger är intressant).

– Om det är många kringaktiviteter kan det också göra att inte du heller lyssnar så aktivt. Om du pratar med någon som inte tittar på dig så är risken stor att även du börjar göra andra saker.

Sådant som var du har ditt skrivbord spelar också roll för relationen till dina medarbetare. I forskning har man på metern kunnat se kopplingen till hur mycket förtroende de anställda har för sin chef, något som kallas närhetsprincipen.

– Chefer som sitter sex meter ifrån har betydligt lägre förtroende än de som sitter tre meter bort. Och sitter du på ett annan våning kan du lika väl sitta i en annan stad.

Om du inte kan ändra var du sitter, så föreslår Henrik Fexeus att du ser till att ge förutsättningar för oplanerade möten. Han menar att det spontana småpratet i korridoren är viktigt för att skapa goda dialoger, produktivitet och kreativitet.

– Och glöm inte, om du vill vässa dina sociala skills, att göra en sak i taget, inte allt på en gång. Gör konkreta förändringar. Som att under en dag räkna hur många gånger du inleder en mening med ”Jag”. Och minska det med tio procent. Eller prova 1:2-regeln, som innebär att för varje sak du berättar om dig själv, fråga den andra två saker.

– Det är i det lilla det händer. Det är när du börjar uppmärksamma andra och gör konkreta små ändringar som du tar första kliven till fingertoppskänsla. Belöningen kommer direkt: du får medarbetare som är välvilligt inställda, vill samarbeta och lyssna och som litar på dig. 

Fakta

Ett ögonkast säger allt

  • När du har ett samtal, se till att titta personen i ögonen, inte konstant men största delen av samtalet. För att få ett bra avslut så ska du bryta ögonkontakten genom att se åt sidorna, inte genom att titta uppåt, det upplevs nedlåtande, som en mental suck. Du ska inte heller titta ner, det signalerar underkastelse.

Låt andra prata till punkt

  • Gör en check på hur mycket och ofta du avbryter. För dagbok över dina samtal under en dag. Notera hur ofta du avbryter andra. Ha en bunt gem i fickan, och så fort du avbryter flyttar du gemet till andra fickan. Då kan du upptäcka om det är en viss typ av samtal du avbryter oftare än andra. Fundera på varför.
  • Testa sedan att i ett ”högrisksamtal” inte avbryta en enda gång. Se vad som händer? Blev det bättre? Mer intressant? Eller tappade ni fokus? Ibland behöver vi avbryta, men långt ifrån så ofta som vi gör.

Källa: Fingertoppskänsla av Henrik Fexeus

Högre lön till socialt kompetenta

  • Lönerna ökade trendmässigt mer för personer med social förmåga mellan 1992 och 2013.
  • Störst ökning gjordes bland sociala höginkomsttagare.
    Arbetstagare med hög social förmåga har i ökande utsträckning sorterats in i yrken med arbetsuppgifter som klassificeras som abstrakta och icke-rutinartade.
  • I yrken där efterfrågan på social förmåga är stor har fler anställts.

Källa: IFAU:s rapport Den ökande avkastningen på sociala förmågor