Fritid – en arbetsmiljöfråga?

En av Kerstins medarbetare ­jobbar på sin fritid, och nu finns en risk att han bränner ut sig. Hur långt ska Kerstins arbetsmiljöansvar sträcka sig?

Kerstin är enhetschef i hemtjänsten. Hon är mycket mån om sina medarbetares arbetsmiljö. Och eftersom de jobbar hemma hos brukare och Kerstin därför inte kan se hur de har det, uppmanar hon ständigt dem om att prata om sin situation. En av medarbetarna är Ahmed. Han pratar ofta om jobbet med Kerstin, men faktum är att han nästan aldrig har haft något att klaga på.

Ahmed tycker mycket om sitt jobb. Han känner verkligen att han gör nytta som kan hjälpa andra, och går oftast hem nöjd efter ett arbetspass. Ahmed är också omtyckt av brukarna, och han har fått särskilt bra kontakt med 86-åriga Sven. Sven behöver hjälp med ganska mycket, och har beviljats den hjälpen. Men Svens privata sociala nätverk är så gott som obefintligt, och han saknar verkligen någon att bara ha det trevligt och fika med ibland. Ahmed gör så gott han kan för att Sven inte ska känna sig så ensam när han är där, men eftersom arbetsuppgifterna hos Sven är många och tiden är knapp så hinner de sällan ta en kaffe ihop, och aldrig i lugn och ro.

Det har hänt att Sven bett Ahmed att strunta i att duscha honom eller hoppa över handlingen för att i stället bara sitta och prata. Det har Ahmed gått med på ett par gånger, men han inser att det inte är hållbart. Samtidigt smärtar det honom i hans hjärta att så ofta lämna Sven i sin ensamhet.

Sedan en tid tillbaka har Ahmed börjat besöka Sven på fritiden. Det har lättat Ahmeds samvete, men nu börjar han känna sig trött. Kerstin märker också att Ahmed inte är lika glad och pratsam längre, och oroar sig för att han inte får tillräcklig återhämtning. ”Tänk om han håller på att bränna ut sig”, grubblar hon. Samtidigt, funderar hon, är det trots allt Ahmed själv som väljer vad han ska göra på sin fritid; umgås med brukare eller göra något helt annat.

Hur ska Kerstin göra?

Rigmor borg församlingsherde i Kullavik församling, Svenska kyrkan

”Förklara med emfas att det är kontraproduktivt.”

– Bra fråga! Jag tror att det är vanligt att medarbetare med öppet hjärta kan hamna i liknande situationer. Det Ahmed gör för Sven på sin fritid är vackert och medmänskligt, men jag får samma signal som Kerstin, att han håller på att bränna ut sig. Som arbetsledare är mitt allra första uppdrag att se till att medarbetarna orkar jobba och mår bra. Därför måste Kerstin prata med Ahmed.

Vad ska hon säga?

– Kerstin kan inte förbjuda Ahmed att gå till Sven på sin fritid, men hon kan med emfas förklara att det är kontraproduktivt, att det finns risk för att han blir sjukskriven och varken kommer att orka utföra sitt arbete eller gå till Sven på fritiden. Och då går ju Sven miste om Ahmed helt och hållet.

Men Sven och ensamheten då?

– Om det är okej för Sven så kan kommunen kontakta olika besöksorganisationer, till exempel pensionärsorganisationer och diakonin inom kyrkan.

Martin Walhjalt, enhetschef Brunnsgårdens äldreboende, Alingsås kommun

”Jag tycker inte han ska kunna välja att besöka Sven.”

– Att skilja mellan jobb och fritid är grymt viktigt, så till skillnad från Kerstin ser jag det inte som en självklarhet att Ahmed har ett val vad han gör på sin fritid, och jag tycker inte att han ska kunna välja att besöka Sven. För det blir på bekostnad av arbetsmiljön och skapar en otydlighet i arbetsinsatsen. Dessutom ska Ahmed inte behöva känna att han bär hela ansvaret för Sven.

– Jag utgår från att Kerstin har uttömt alla möjligheter för Sven att beviljas mer tid. Så hon måste tydliggöra uppdraget för Ahmed, och låta honom förstå att han ska känna sig nöjd efter arbetsdagens slut med att ha gjort så gott han kunnat.

Men Ahmed mår ju dåligt av att lämna Sven ensam.

– Kerstin kan hjälpa Ahmed att prioritera arbetsuppgifterna och till exempel planera in brukartid i schemat med aktiviteter som hjälper Sven att få ett nytt nätverk.

Erica Heinesson avdelningschef landstings­service, Landstinget Blekinge

”Hitta aktiviteter för Sven i form av daglig verksamhet.”

– Jag tycker att Kerstin ska prata med Ahmed om hur han mår. Hon kan säga att hon har märkt att han har tappat energi och fråga vad som tynger honom. Beroende på vad han svarar kan de tillsammans hitta en lösning. Om det nu är så att problemet ligger i att han känner att han inte räcker till, så kan de försöka hitta aktiviteter för Sven i någon form av daglig verksamhet. Det kan förhoppningsvis lätta Ahmeds dåliga samvete.

Kan Kerstin kräva att Ahmed slutar gå till Sven på fritiden?

– Nej, det är upp till honom vad han gör på sin fritid. Det kanske inte är just besöken hos Sven som gjort Ahmed trött och nere. Men oavsett om han vill umgås med Sven, vara uppe hela nätterna eller göra något helt annat på sin lediga tid, så måste han se till att få återhämtning för att orka med jobbet. Och det bör Kerstin prata med honom om.