Slitsamt stå startklar

Missnöjet med beredskap är stort. Var femte chef inom omsorg och ­teknik har funderat på att byta jobb för att de upplever beredskapen ­alltför betungande. Ett bra avtal kan vara lösningen.

Beredskap sliter på cheferna. Många sover dåligt och får inte tillräckligt med återhämtning. Och fler än hälften i vår undersökning, som besvarats av 600 chefer, uppger att de känner sig begränsade i sitt privatliv.

– Vi är fullständigt livegna och sliter häcken av oss.

Ylva Lundquist, enhetschef på ett äldreboende i Avesta kommun, är trött. Så trött att hon har funderat på att lägga av.

– Tänkte när det var som värst i höstas att jag mycket hellre står och packar fisk i lådor än att jag har det så här, trots att jag ändå gillar jobbet som sådant.

Och hon är inte ensam. Flera av hennes chefskollegor har också funderat på att lämna sin tjänst, berättar hon. Och enligt Chefen i fokus undersökning har så många som var femte chef funderat på att byta jobb på grund av beredskapen.

– Det är en väldigt hög siffra och den pekar på att det organisatoriska runt beredskapen inte är okej. Det här är en arbetsmiljöfråga för cheferna och det är arbetsgivaren som har övergripande ansvar för arbetsmiljön, säger Ameli Andersson, ombudsman på Vision.

Med beredskap menas att arbetstagaren på sin fritid ska vara beredd att inom en viss tid rycka in och arbeta om så krävs. Beredskap i sig räknas inte som arbetstid, eftersom man faktiskt inte arbetar, utan enbart är beredd att göra det. Men en del chefer tvingas rycka ut i aktiv tjänstgöring väldigt ofta under sin beredskap.

– Beredskapshelg innebär för oss aktiv tjänstgöring som handlar om ren och skär bemanning, eftersom kommunens bemanningscenter inte har rätt att beordra in personal. Jag går hem på fredagskvällen, sedan börjar det ringa på lördagen klockan 6.30 och fortsätter ända in på eftermiddagen. Man hinner knappt gå på toa. Jag har nästan suttit och gråtit inför att kliva på mina beredskapstillfällen, säger Ylva Lundquist.

Vid aktiv tjänstgöring under beredskap gäller övertidsersättning eller motsvarande, enligt centrala avtal. Men i Avesta har cheferna förtroendetid. Det innebär att Ylva Lundquist inte får något betalt för aktiv tjänstgöring under beredskap. Tanken är i stället att hon ska plocka ut den arbetade tiden som ledig tid veckan därpå.

– Men det är ju helt omöjligt eftersom det handlar om hela dagar. Det finns inte tid att ta ledigt så mycket, vilket innebär att vi inte får någon veckovila. Det är en fruktansvärd arbetsmiljö när det gäller beredskap, säger hon.

Visions Ameli Andersson vill inte uttala sig i ett enskilt fall, men tycker att det i Avesta låter tokigt.

– Om det är så att man på sin beredskap ständigt får gå in i arbetsläge och jobba, då borde det vara schemalagd arbetstid och inte beredskap. Beredskap ska vara en extra backup i fall något oförutsett händer, säger hon.

Ameli Andersson menar att beredskap över huvud taget ska finnas i så begränsad omfattning som möjligt, eftersom gränsen mellan fritid och arbetsliv suddas ut.

– Vision vill minska den totala tiden som chefer och andra arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande, säger Ameli Andersson.

Men där beredskap ändå förekommer är beredskapsavtal avgörande för en god arbetsmiljö, eftersom avtalen reglerar arbetsuppgifter, omfattning och ersättning.

När det gäller just ersättning för beredskap ska den, enligt centrala avtal, ersättas med 14 procent av motsvarande timlön alternativt åtta minuter ledig tid per timme, om man inte avtalat med arbetsgivaren att ersättningen är inbakad i lönen.

Men i undersökningen svarade vissa chefer att de inte får någon ersättning alls för att vara stand-by, vilket i de flesta fall antas bero på att beredskapsavtal saknas. Så här berättar en kommunal enhetschef som vill vara anonym:

– När det gäller bemanningsfrågor på kvällstid och helger har personalen bara mig att vända sig till. Jag har rätt enligt anställningsavtalet att lämna telefonen på jobbet när jag går hem, men om det inte går att ordna personal så kan det innebära fara för brukares liv. Arbetsgivaren är medveten om det, men har inte tagit fram någon lösning, så man förväntar sig att en enhetschef ska finnas tillgänglig.

Vision har lokalt drivit på i flera år för att få till ett beredskapsavtal med arbetsgivaren, men utan framgång.

Inte heller i Avesta kommun finns något skriftligt avtal om beredskap, utan bara en muntlig överenskommelse. Men Ylva Lundquist och hennes chefskollegor håller nu, tillsammans med Vision och Ledarna, på att förhandla med arbetsgivaren om ett nytt, skriftligt, beredskapsavtal. Viktigaste bitarna att få igenom, enligt Ylva Lundquist, handlar om att en chef i beredskap enbart ska gå i aktiv tjänst vid extraordinära händelser och att kommunens bemanningsenhet ges mandat att beordra in personal.

En annan angelägen fråga är att delegera mer ansvar till personal som arbetar, genom att införa rutiner för hur de ska göra vid olika situationer. I avtalet ska även ersättning och omfattning framgå, och hänsyn till arbetstidslagen måste tas.

Chefen i fokus har försökt att nå personalchefen i Avesta, Magnus Sörebö, utan att lyckas. Ylva Lundquist hoppas dock att ett nytt avtal blir klart innan sommaren.