Redo för det värsta

Att tackla ett nödläge görs bäst förberedd. I Stockholms stad kom krisarbetet igång direkt efter attacken på Drottninggatan för drygt ett år sedan. Här får du tips på vad mer du kan göra.

Den 7 april 2017. Två minuter över tre tar Kari Ojala emot samtalet från Storstockholms räddningscentral: ”Troligt terrorattentat på Drottninggatan, en lastbil har mejat ner människor på gatan”. Han hade precis satt sig i ett möte där deltagarna bara hade hunnit presentera sig för varandra, innan det hastigt kom att avslutas.

– Vad är det de säger? Har det hänt här? Och nu? Ungefär det hann jag tänka under det korta telefonsamtalet. Sedan sprang jag upp till stadsdirektören, kommunen gick upp i stabsläge, krisledningsnämnden aktiverades, och så var krishanteringsarbetet igång, berättar Kari Ojala, Stockholms stads dåvarande tillförordnade säkerhetschef och just denna vecka även tjänsteman i beredskap.

En terrorattack som den för ett år sedan hade aldrig tidigare inträffat i Stockholm, och ändå var det tydligt inom kommunens centrala krisledningsgrupp vem som skulle göra vad; Bara två veckor tidigare hade de haft beredskapsövning.

Som tjänsteman i beredskap hade Kari Ojala ansvar för att kommunicera händelsen med andra myndigheter och organisationer samt hålla sig underrättad om utvecklingen.

– Jag fick tät avrapportering av framför allt polisen, som vidarebefordrades till cheferna på stadens förvaltningar och bolag, för att de skulle få koll på sina anställda. Det blev förstås också en del lösningar ad hoc. Ett attentat hade skett men vi visste ju inte var det skulle sluta. Det fanns en stor oro för att det skulle hända något mer, vilket det också spreds falska uppgifter om, så det var rätt obehagligt.

Att dela information är en viktig del i krishanteringsarbete, enligt Kari Ojala, och så här i efterhand tycker han att den biten hade kunnat fungera bättre.

– Vi skrev logg i ett kollegieblock. Om vi hade kunnat skriva digitalt så att informationen kom upp löpande på skärmar så hade alla delaktiga i arbetet kunnat följa den live. Men kollegieblocket var det snabbaste som vi hade till hands just då.

På det stora hela är Kari Ojala ändå nöjd med hur krishanteringen fungerade.

– Vi lyckades skapa resurser för att hantera de behov som dök upp. Vi kontaktade till exempel förskolor för att de skulle hålla öppet längre, eftersom all tågtrafik stoppades och det eventuellt skulle bli svårt för föräldrar att hämta sina barn. Och tillsammans med landstinget såg vi till att öppna lokaler för att folk som inte kunde ta sig hem skulle få tak över huvudet, säger Kari Ojala som nu är tillbaka i sin ordinarie tjänst som säkerhetsstrateg i kommunen.

Nyligen inrättade Försvarshögskolan ett nytt centrum, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, som bland annat erbjuder chefer och annan strategisk personal i offentlig verksamhet uppdragsutbildningar om samhälls- och krisberedskap.

– Förståelsen för behovet av en god beredskap på kommunal nivå har förstärkts sedan attacken på Drottninggatan förra året. Chefer och samhälle behöver vara väl rustade för att kunna förebygga och hantera samhällsstörningar och veta hur de ska agera vid kris, säger Pär Daléus, enhetschef på det nya centrumet och före detta ledarskapsforskare.