Vilken väg ska jag ta?

OSA-föreskriften har satt fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Men många enhetschefer saknar stöd och tid att jobba med arbetsmiljön. Det visar en undersökning Chefen i Fokus gjort.

Det har gått ett och ett halvt år sedan Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, började gälla. Visst fanns det redan tidigare råd och regler kring den psykosociala arbetsmiljön, men med föreskrifterna preciserades arbetsgivarens ansvar och vad man ska inrikta sig på.

Med stöd i forskningen ringades tre områden in där problem riskerar att leda till ohälsa: arbetsbelastning, förläggning av arbetstider och kränkande särbehandling.

Enhetscheferna har en nyckelroll. Inte minst inom omsorgen där andelen sjukskrivna på grund av stress eller andra psykosociala orsaker är hög.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att cirka 60 procent av de arbetssjukdomar som de senaste åren anmälts inom äldreomsorgen är orsakade av just sociala och organisatoriska orsaker. Det handlar bland annat om problem i relationer, allt för mycket arbete, personalbrist, stress och otydliga krav.

Men vilket genomslag har den nya föreskriften fått i verksamheterna? Betydelsen av de sociala och organisatoriska arbetsmiljöfrågorna bekräftas i en ny undersökning bland enhetschefer som Chefen i Fokus gjort. Mer än två tredjedelar, 71 procent, av de 332 enhetschefer som deltagit i undersökningen uppger att frågor kring arbetsbelastning, arbetstid och socialt samspel är de viktigaste arbetsmiljöfrågorna i verksamheten.

Många har också snabbt förändrat arbetssätt för att kunna fånga upp risker och signaler om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 35 procent av enhetscheferna uppger att de ägnar mer tid än tidigare på APT och vid medarbetarsamtal åt frågor som rör stress, arbetsfördelning och kränkande särbehandling. Nästan var femte gör klart att de är mer närvarande bland sin personal.

Carina Engvall, enhetschef för ett nystartat trygghetsteam i hemtjänsten i Östersund, konstaterar att närhet är den viktigaste förutsättningen för att kunna jobba med arbetsmiljön.

– Det inte ovanligt att cheferna sitter i en kontorskorridor och de anställda i grupplokaler på helt olika ställen. Jag har sett till att få en arbetsplats där jag sitter vägg i vägg med personalen.

Vilken betydelse har det?

– Vi tillbringar mycket tid tillsammans och ser till att det finns förutsättningar att ha roligt på jobbet. Vi planerar schema tillsammans, diskuterar fördelningen av arbetsuppgifter, vem som är mest lämpad att göra vad när det gäller inköp, ansvar för bilar, med mera, säger Carina Engvall, som har erfarenhet av att ha varit både anställd och chef inom hemtjänsten i flera olika kommuner.

– Det pratas så ofta om att vi ska ha hälso­främjande arbetsplatser. Men prat räcker inte, man måste jobba mot det också.

Hur då?

– Genom att hela tiden prata om frågor som till exempel orsaker till stress och korttidsfrånvaron. Ser du ett mönster i när sjukfrånvaron inträffar är det dags att ställa de obekväma frågorna: ”Varför stannar du hemma?”.

Carina Engvall betonar också att en grundförutsättning är att man inte har för många anställda som chef. Själv har hon 15.

Det är en aspekt som syns tydligt i svaren i Chefen i Fokus undersökning. Bland chefer med färre än 20 underställda anser 64 procent att de har tillräckliga förutsättningar för att kunna jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Bland chefer med fler än 20 underställda är motsvarande andel bara 39 procent.

Lena Ranell Herwin är chef för nattpatrullen i Växjö med närmare 50 anställda.

– Jag är övertygad om att OSA är viktigt för att mina medarbetare ska må bra, och jag skulle vilja vara mer närvarande för att höra signaler och få en klar bild över hur bra det fungerar kring arbetsbelastning, planering och schema, säger hon och konstaterar att hennes verksamhet dessutom är speciell eftersom den är utspridd över hela kommunen.

– Just nu har jag medarbetarsamtal. Det prioriterar jag. Samtidigt har jag fyra tjänster utannonserade som ska tillsättas, administration, och väldigt mycket mätningar om hygien, utevistelse med mera som alla chefer beroende på verksamhetsansvar ska göra. Även om jag ibland tycker att de inte ger resultat som vi kan använda i verksamheten, säger hon.

I Växjö kommun har alla chefer fått samma erbjudande om utbildning i OSA. Men av undersökningen framgår att personalgruppens storlek har betydelse även för tillgången till kompetensutveckling: Chefer med färre anställda har i större utsträckning fått utbildning och anser att de har tillräckliga kunskaper om OSA än chefer med stora personalgrupper.

– Det är ytterligare en bekräftelse på att ett rimligt antal anställda är en nyckel för att kunna arbeta bra med arbetsmiljön, säger Visions arbetsmiljöexpert Carola Löfstrand, som betonar att det står klart och tydligt i föreskrifterna att chefen ska ges kunskap och förutsättningar att förebygga och åtgärda arbetsmiljöproblem. Därför är det viktigt att högsta ledningen verkligen signalerar att det är har stor betydelse.

– Det måste prioriteras, annars tvingas enhetschefer försöka lösa det efter bästa förmåga, och riskerar i värsta fall att själva bli sjukskrivna.

Hon ser också en positiv utveckling. OSA-föreskriften har bidragit till att man fokuserar på arbetsmiljöproblemens grund i stället för att leta fel hos och försöka rusta enskilda medarbetare att klara högre stress.

Därtill att en så stor del av enhetscheferna (43 procent) i enkäten uppger att de behöver mer kompetensutveckling om OSA.

– Det är jättepositivt. Den viljan och kraften bör arbetsgivarna verkligen ta tillvara och möta upp, säger hon.