Mobbad chef extra utsatt

En av sju har mobbats på jobbet det senaste året. Det visar nya Jobbhälsobarometern från Sveriges företagshälsor. Arbetsplatser där mobbning är ovanligt förklaras ofta med gott ledarskap. Men tänk om chefen är den som utsätts!

Jag tror att det finns en större skam hos chefer som drabbas. De är i en ensam position och är därför extra utsatta. Det kan därför vara svårt att erkänna ens för sig själv att man drabbats, säger Kristina Bähr, läkare och coach för mobbade chefer, som tar emot flera fall varje år.

Den första signalen på att man är mobbad är, enligt Kristina Bähr, att man känner sig orättvist behandlad. Det leder till sämre beslut, som i sin tur skapar kritik mot chefen. Många hon har coachat vittnar om otillräcklighet.

– De har tappat sitt mandat att leda och utveckla verksamheten, vilket kanske var en stor anledning till att de från början ville bli chefer. Och det lamslår beslutsfattandet. Inte sällan kommer tanken: varför händer det här mig och inte mina chefskollegor?

Ja, varför drabbas vissa men inte andra?

– Mobbade chefer har ingen särskild gemensam egenskap. Det är helt oförutsägbart vem som drabbas, och det kan ske på alla chefsnivåer, tydliggör Kristina Bähr.

Hon lägger i stället skulden på mobbaren, som hon beskriver som någon med manipulativt eller dåligt beteende, som vill trycka dit sin chef. Att kränka sin chef under ett offentligt möte är särskilt ”effektivt”.

– En chef kan inte slå tillbaka med samma mynt, just på grund av sin roll som chef och ansvaret det innebär för relationen med övriga medarbetare. Chefer saknar många gånger en verktygslåda för att bemöta dåligt beteende riktat mot dem själva.

Men det finns alltså hjälp att få.

– Man behöver bli lyssnad på och bemött i sina tvivel på sig själv, inte bara få en peppande klapp på axeln, säger Kristina Bähr.

Hon hjälper sina klienter med kunskapen om hur hjärnan fungerar för att få dem att förhålla sig till mobbningssituationen på ett bättre sätt.

– Alla människor är utrustade med en reptilhjärna. Den är ordlös och fungerar som en sorteringsstation för vad som är bra eller dåligt, för fara eller säkerhet. Den gör att vi tappar fokus och inte kan tänka klart när vi är skräckslagna, som när vi utsätts för mobbning.

Men hjärnan består också av pannloben. Det är den rationella delen som processar all information.

– Pannloben är en kontrollfunktion där vi också kan begränsa vad som pågår i reptilhjärnan, som ofta överdriver hotbilden. Med hjälp av den kan vi lära oss att lägga undan reptilhjärnan vid jobbiga situationer för att få distans till vad som händer, se att problemet ligger hos mobbaren och förhålla oss till det. En bra start är att försöka hitta tillbaka till sina egna drivkrafter som chef.

– Pannloben är väldigt fiffig. Här kan vi fantisera om att vi gör bra saker, vilket hjälper oss att agera på ett bra sätt när faran dyker upp i verkligheten. Det handlar om att få tillbaka ratten till bilen.

Men det krävs träning. Det kan ta upp mot ett år om mobbningen har pågått länge.

Men en vältränad pannlob kan väl inte ändra på mobbaren?

– Ingen får lön för att sabotera. Lagen säger att vi ska bidra till en god arbetsmiljö. Gör man inte det har chefen verkligen något att prata med mobbaren om. Det kan kännas obehagligt, men lägg undan reptilhjärnan och fokus- era på det som måste sägas. Om mobbaren fortsätter finns skäl för uppsägning.