Här får alla chansen att jobba

För två år sedan kom Sebastian Riveros till Husbybadet i Stockholm som praktikant. I dag har han en fast anställning och utför arbetsuppgifter som varken han eller chefen Anders Tegeström vågade drömma om i början.

– Sebastian, är du där? kom.

– Sebastian här, kom.

– Vill du ha kaffe? kom.

Sebastian Riveros skrattar åt frågan på komradion. Alla som jobbar på Husbybadet vet att han inte dricker kaffe. Och i livräddningsstolen, där han sitter nu och blickar ut över äventyrsdelen av badet, skulle han aldrig få för sig att dricka någonting. Det skulle störa arbetet.

Han sätter tillbaka komradion i hållaren i byxlinningen och tittar ner i bassängen där badets två vattenrutchkanor mynnar ut.

– Sebastian är väldigt noggrann och mån om att göra rätt, säger Anders Tegeström, enhetschef på Husbybadet.

Det är nu två år sedan Anders blev uppringd av Stockholm stads arbetsmarknadsförvaltning som undrade om han kunde tänka sig att ta emot en praktikant inom ramen för daglig verksamhet.

– Jag tycker att det är viktigt att ge alla en chans att komma in på arbetsmarknaden och just då kändes läget rätt för mig och övrig personal, så jag tackade ja, säger Anders.

I början var Sebastian här några timmar varje dag och den första arbetsuppgiften han introducerades för var städning.

– Det gick nästan lite för bra, eller hur?, säger Anders och blinkar mot Sebastian.

Noggrannheten och strävan efter perfektion gjorde att Sebastian aldrig blev klar. Ett tydligt schema med start- och sluttider för olika sysslor löste det problemet.

Städning är fortfarande en av Sebastians huvuduppgifter. Via en hiss som han låser upp med nyckel visar han vägen till anläggningens aerobicsal som han städar varje dag.

– Nu behöver jag inte titta på mitt schema hela tiden, jag vet ungefär när jag är klar. Jag försöker lita på mig själv, säger Sebastian.

Med tiden har han han gått upp i arbetstid och fått fler arbetsuppgifter, som att tvätta kvarglömda handdukar och bevaka badet under lugna tider.

Efter ett år som praktikant fick Sebastian frågan om han ville hoppa av den dagliga verksamheten och bli anställd på Husbybadet.

– Jag tvekade lite först och tänkte att då kommer jag ju att bli kvar här hela livet. Men till slut tackade jag ja. Det känns bra att ha ett riktigt jobb med ansvar, säger Sebastian.

Och Anders menar att han aldrig tvekade att anställa honom.

– Sebastian är en stor tillgång för oss och han sprider stor glädje i arbetsgruppen, säger Anders.

Han är noga med att påpeka att beslutet att anställa Sebastian inte handlar om social välgörenhet, även om det är en trygghetsanställning som innebär att delar av lönen betalas av staten. Sebastians kompetens behövs, menar Anders. Visst har det krävts tid och tålamod, men det har gett mycket tillbaka.

– Bara att se Sebastians utveckling känns fantastiskt. När han kom hit var han blyg och osäker. I dag är det han som tar hand om nyanställda och vikarier, visar dem runt och förklarar våra rutiner. Sedan några månader tillbaka sitter han även i receptionen ibland, berättar Anders.

Han menar att den viktigaste anledningen till att det gått så bra för Sebastian att arbeta på Husbybadet är den övriga personalens inställning.

– Redan innan Sebastian började sin praktik här tog jag upp på ett APT att han skulle komma och hur jag tänkte kring det. Stockholm stads vision är en stad för alla, vilket jag tolkar ska gälla både besökare och medarbetare. Alla höll med och jag upplever att medarbetarna har tagit ett stort ansvar för att hjälpa Sebastian i det han tycker har varit svårt.

Tillsammans har de sett till att Sebastian alltid har någon att vända sig till.

Antingen bredvid sig eller via komradion.

– Att bli sedd är a och o. Det gäller inte bara Sebastian, det gäller alla medarbetare och det tror jag att vi är ganska bra på här, säger Anders.

Men för några år sedan var situationen en annan. Anders berättar att när han kom till Husbybadet som chef för fyra år sedan hade en negativ stämning satt klorna i simhallen. Det var under kravallerna, när bilar brann och Husby blev ett rikskänt område. Varje fredag kväll tog stökiga ungdomar badet i besittning och personalen kände både obehag och rädsla.

– I det läget, med en otrygg personalgrupp, hade det aldrig gått att ta emot Sebastian, menar Anders.

Med hjälp av konflikthanteringskurser, träning i positivt bemötande och kontakt med det nätverk som bildades i samband med oroligheterna (bestående av bland annat  närpolis, fältassistenter och medborgarvärdar) lyckades Anders och hans personal vända trenden. Ungdomarna kommer fortfarande till badet varje fredag kväll, men de är inte lika stökiga.

Anders har också sett till att stärka livräddningsrutinerna och övar ofta med sin personal, allt för att göra dem trygga. Händer något, så vet alla i personalen vad de ska göra.

– Nu är arbetsmiljön bra och det har varit en förutsättning för Sebastians anställning och utveckling. Alla som jobbar här märker ju hur han har vuxit på de två år han har varit här och det tror jag stärker oss alla faktiskt.

Klordoften slår mot besökarna direkt i entréhallen till Husbybadet. Trots att det är en vanlig vardagsförmiddag droppar det in folk titt som tätt. En äldre man på väg till gymmet, en skolklass som ska på simskola.

Sebastian har lämnat livräddningsstolen och tar plats bakom receptionsdisken bredvid en kollega. Receptionen är hans senaste erövring, i vintras gick han en kassautbildning. Ett enormt steg, menar Anders.

– Nu sitter Sebastian i receptionen en liten stund varje dag, det trodde jag aldrig när han kom hit för två år sedan och det gjorde inte han heller.

Sebastian hälsar glatt på alla som kommer, men när strömmen av folk ökar, reser han sig med en lätt nickning till sin kollega.

– När det är mycket folk undviker jag helst receptionen och badet. Då städar jag hellre, säger han och tar hissen upp till gymet som behöver våttorkas.