Ledarskap

Redo när drevet går

30 januari 2015

När drevet går står chefen ofta ensam. Bristen på stöd och stark personfixering i media gör det svårt att fatta viktiga och brådskande beslut. En väl förankrad mediestrategi är bästa medicinen.

Hur drabbas chefer inom vård och omsorg under ett mediedrev? För tre år sedan fick Lotta Dellve och hennes forskargrupp tre miljoner kronor från AFA Försäkring för att ta reda på vad som händer med dessa chefer när de ansätts hårt av journalister och hur de kan få stöd.

I rapporten Att möta media och undvika personfokuserade drev har ett 50-tal chefer inom vård och omsorg djupintervjuats. Ingen av dem har begått brott eller allvarliga misstag, men de har fått klä skott för strukturella, ekonomiska eller politiska beslut som de inte är ytterst ansvariga för. Det kan till exempel vara verksamheter som lagts ned eller brist på vård- och omsorgsplatser.

Flera chefer vittnar om att de upplever att ledningsgruppen drar sig undan när det hettar till. Att den övriga organisationen backar ett steg och låter förvaltningschefen eller enhetschefen hantera den heta potatisen på egen hand.

Samtidigt har mediebevakningen blivit allt mer personfixerad under senare tid. Offentligt driven verksamhet består ofta av komplexa organisationer varför enskilda personer – läs chefer – får symbolisera hela verksamheten.

– En obekväm historia placeras hos en enskild chef som får rollen som syndabock så att övriga organisationen ska klara sig. Det är en mycket kortsiktig vinst och ett snabbt sätt att förbruka chefer, konstaterar Lotta Dellve, professor i ledarskap och organisation vid Högskolan i Borås.

Hälften av cheferna upplevde en stressreaktion, till exempel sömnproblem, på grund av kontakterna med media. Ungefär lika många, 47 procent, var missnöjda med hur deras organisation beskrevs.

Hur kan man då förbereda sig inför en kritisk granskning? Först och främst måste chefer vara beredda att tala med media om den egna verksamheten och förklara vilka förutsättningar och mål man har. Att relationen till media diskuteras i ledningsgruppen är också viktigt, menar Lotta Dellve.

– Regelbundet, kanske varje dag, bör man stämma av om verksamheten har varit omnämnd i media eller om man har något som kan var

a intressant för journalister att rapportera om. Det är lika viktigt som att diskutera hur bemanningen ser ut under dagen.

4 råd till chefen: Så kommunicerar du i en kris

  1. Undvik att hamna i kriser
    Uppmuntra öppenhet i organisationen, ljug aldrig, lär dig medielogiken och ha ett medieperspektiv, det vill säga tänk efter om besluten ni tar kan intressera media.
  2. Var beredd
    Ha en beredskapsplan för vad ni gör i organisationen om ni hamnar i en kris. Se till att vara tillgänglig eller att någon annan som kan svara är det. Inget är sämre än att lägga locket på.
  3. Var ärlig
    Ha ett tydligt budskap och förminska inte problemet. Om det begåtts fel – berätta vad ni gör åt det.
  4. Tänk på hur du uttrycker dig
    Kroppspråket och hur du svarar signalerar vilket allvar du tar krisen på. Säg aldrig "inga kommentarer", det kan uppfattas som arrogant. Kan du inte svara, förklara varför.

Källa: Nina Odermalm Schei, presschef på Vision