Belastningsregistret innehåller personuppgifter om den som dömts för brott, fått ett strafföreläggande eller ordningsböter, samt uppgifter straffet och gärningen.
Utdrag ur belastningsregistret – så funkar det
28 mars 2023
Söker du jobb? Vill arbetsgivaren att du ska visa att din bakgrund är fläckfri? Här får du reda på det du behöver veta om utdrag ur belastningsregister vid anställning.
Det blir allt vanligare att arbetsgivare vill veta om du är straffad för något brott när du söker jobb. Ibland är de skyldiga att kontrollera delar av din bakgrund, ibland vill de veta allt trots att de inte måste. Tidningen Vision reder ut vad som gäller.
Vad står i belastningsregistret?
Personuppgifter om den som dömts för brott, fått ett strafföreläggande eller ordningsböter, samt uppgifter straffet och gärningen. Domar från länder som Sverige har avtal med finns också i belastningsregistret.
Får vem som helst begära utdrag ur belastningsregistret om mig?
Nej, bara du själv, med några undantag. Ska du till exempel jobba inom psykiatrisk sjukvård eller i ett företag som installerar larm kan arbetsgivaren vända sig till polisen begära ett utdrag. Utdraget skickas dock till dig och du har rätt att läsa vad som står först.
Läs även om Södertälje kommun som brottskollar alla anställda
När ska en arbetsgivare begära att jag själv lämnar ett utdrag ur belastningsregistret?
Om du ska jobba i förskola/skola, med barn inom lss eller annan verksamhet för barn. Likaså om du erbjuds arbete på hvb-hem eller som försäkringsförmedlare.
Kan arbetsgivaren kräva att få se vilka brott som helst?
Nej, bara de som är relevanta för anställningen. Ska du jobba i skolan handlar det, förutom grova våldsbrott, om sexual- och barnpornografibrott. För arbete i hvb-hem tillkommer bland annat narkotikabrott och olaga hot och i försäkringsbranschen bedrägerier och mened.
Du behöver inte lämna utdrag ur belastningsregistret i ett oöppnat kuvert. Och du ska inte visa upp ditt utdrag förrän du har blivit erbjuden jobbet.
Finns ingenting på dig får du ett utdrag där det står ”I belastningsregistret finns inga uppgifter att redovisa”.
Jag dömdes till dagsböter för en dum grej för några år sedan. Hur länge ligger det kvar i belastningsregistret?
Penning- och dagsböter gallras efter fem år. Likaså ett antal påföljder för den som var under 18 när brottet begicks. Fängelse och sluten ungdomsvård ligger kvar i tio år efter avtjänat straff. Om det finns flera påföljder ligger alla kvar tills sista gallringstiden löpt ut, men max i 20 år.
När jag sökte jobb som handläggare på en hr-avdelning ville de att jag skulle visa utdrag ut belastningsregistret. Var det ok?
Det finns inget stöd i lagen för detta men många arbetsgivare gör det ändå och det är inte förbjudet. Två statliga utredningar har velat sätta stopp för sådana förfrågningar men det har inte lett till lagstiftning.
Jag ska inte söka jobb nu men skulle vilja ha ett utdrag ur belastningsregistret veta om jag förekommer där. Kan jag be att få se ett sådant?
Javisst, begär ett så kallat ”utdrag för att kontrollera egna uppgifter”. Det visar allt som finns registrerat på dig den dag det skrivs ut. Finns ingenting får du ett utdrag där det står ”I belastningsregistret finns inga uppgifter att redovisa”.
Jag har blivit erbjuden en säkerhetsklassad tjänst. Vad innebär det?
Att du kommer att säkerhetsprövas löpande, bland annat genom registerkontroller, i syfte att skydda landet mot spionage, sabotage och terrorism. Det handlar om positioner där man har tillgång till känslig information, till exempel om en kommuns it-system.
Arbetssökande kollas upp i personsökstjänster
Genom personsöktjänster som Lexbase och MrKoll, kan vem som helst ta reda på om en person är dömd för brott. För en mindre peng kan man också läsa domen.
Lexbase och MrKoll samlar in uppgifter som är allmän handling och gör dem tillgängliga på nätet. De har ingen skyldighet att bort uppgifterna om någon ber om det. De behöver inte heller gallra domar efter en viss tid, som polisen gör i belastningsregistret.
Martin Wetzler, jurist
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har tagit emot många klagomål mot personsökstjänsterna genom åren.
– De som klagar upplever det som integritetskränkande att vem som helst kan ta del av deras uppgifter. Många är rädda för negativa konsekvenser, säger Martin Wetzler, jurist på IMY.
Skyddas av yttrandefriheten
Syftet med dataskyddsförordningen GDPR, som trädde i kraft för fem år sedan, är att skydda EU-medborgares integritet genom att reglera behandlingen av personuppgifter. Men eftersom de som står bakom personsökstjänsterna har sökt och fått utgivningsbevis skyddas de av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att arbetsgivare och rekryteringsföretag kan använda sig av tjänsterna.
2019 infördes en begränsning i grundlagsskyddet för söktjänster som gäller offentliggörande av ”känsliga uppgifter” om exempelvis hälsa och sexuell läggning. Sedan IMY, med stöd av begränsningen, vann en tvist mot söktjänsten Verifiera i förvaltningsrätten i höstas, får man inte tillgängliggöra och sälja uppgifter om LVM- och LPT-domar (missbruksvård och psykiatrisk tvångsvård).
EU kritiskt
– Det initierades av en anmälan från en person som sökte många jobb men trillade ur processen när arbetsgivarna fick kännedom om en gammal LPT-dom, berättar Martin Wetzler.
För ett år röstade riksdagen ner ett förslag om att göra det svårare att tillgängliggöra uppgifter om brott, precis som om hälsa. Men frågan är inte död, enligt honom.
– EU är kritiskt till den svenska mediegrundlagen och viljan att reglera detta finns fortfarande.
