• Vad gör man när man strejkar? Får man lön under strejk? Måste man strejka? Tidningen Vision har svarenn.

Arbetsmarknad

Allt du behöver veta om strejk

25 mars 2024

När fackförbunden och arbetsgivare inte kommer överens under en avtalsrörelse kan det bli strejk. Tidningen Vision reder ut vad som gäller när du varslas om strejk.

När kan jag tas ut i strejk?

Rätten att strejka är skyddad av grundlagen och kan användas av fackförbund under avtalsrörelser för att få igenom sina krav gentemot arbetsgivare. Men det är enbart under perioden då tidigare kollektivavtal går ut och nya ska slutas som facken kan använda sig av strejker och andra konfliktåtgärder. Som till exempel nu i vår då Visions medlemmar i kommuner och regioner får ett nytt löneavtal. 

Under övrig tid gäller fredsplikten, som sedan 2019 är inskriven i lagen. Den hindrar fackförbunden att ta ut sina medlemmar i strejk vid andra tillfällen. Skulle det ändå ske kallas strejken för vild, spontan eller olovlig.

Enda undantaget från fredsplikten är om man vill sympatistrejka för att hjälpa andra fackförbund.

→ Vision stöttar kampen för kollektivavtal på Tesla

Hur vet jag om jag måste strejka?

Minst sju arbetsdagar innan strejken bryter ut måste fackförbunden förvarna, eller varsla om konfliktåtgärden. Av varslet ska det framgå vilken åtgärd det handlar om (till exempel övertidsblockad eller att man lägger ner arbetet helt) och vilka yrkesgrupper som berörs.

Medlemmar informeras av sina fackförbund, som väljer strategiskt viktiga tjänster för att pressa arbetsgivaren till förhandlingsbordet på nytt. Skulle parterna komma överens innan fristen löper ut ställs strejken in.

→ Strejk - så funkar det

 

Får man lön under strejk?

Under en strejk placeras vakter utanför arbetsplatsen för att se till att ingen bryter strejken. Att ta in andra individer än de som skulle ha utfört arbetet kallas för strejkbryteri.

De medlemmar som strejkar får inte längre lön, utan ersätts av fackförbunden som använder sparade pengar ur sin strejkkassa. Fackförbunden kan då också kräva att du bidrar till strejken genom att exempelvis stå som strejkvakt.

Måste jag strejka?

Den som är uttagen i strejk av sitt fackförbund kan välja att fortsätta jobba. Men risken finns att personen då utesluts ur fackförbundet med hänvisning till att hen har brutit mot förbundets stadgar. 

Vad kan arbetsgivaren göra?

När en strejk bryter ut kan arbetsgivare välja att stänga ute samtliga yrkesgrupper. Det kallas för lockout.

De anställda som är medlemmar i ett fackförbund får då ekonomisk ersättning av förbundet, medan de som är oorganiserade varken får lön eller ersättning.

Vad händer om arbetsgivare och fack inte kommer överens?

Inför och under en strejk kan en medlare från den statliga myndigheten Medlingsinstitutet kallas in.

Medlarna, oftast flera än en person, kallar fackförbund och arbetsgivare till förhandling och går igenom kraven som parterna ställer på varandra.

Drar samtalen ut på tiden kan Medlingsinstitutet begära att stridsåtgärder skjuts upp i max 14 dagar. Men det får endast ske en gång under konflikten. Om någon av parterna inte kommer till förhandlingar kan Medlingsinstitutet utdela böter.

Skulle medlingen stranda får parterna själva mötas vid förhandlingsbordet på nytt.

Historiska strejker

  • 27 oktober 2023

Teslastrejken: IF Metall tar ut 130 medlemmar för att få bolaget Tesla att skriva på ett kollektivavtal. Strejken pågår fortfarande och är den längsta lovliga strejken på nästan 80 år.

  • 17 april 2023

Vild strejk på pendeltåg: Lokförare på MTR som driver Stockholms pendeltåg går ut i vild strejk för att stoppa avvecklingen av tågvärdar. Fackförbundet Seko tar avstånd från strejken, och två dagar senare avbryter lokförarna sin protest. MTR stämmer till en början ett hundratal lokförare men ändrar sig snabbt och riktar i stället sin stämningsansökan mot ett tiotal slumpvis utvalda lokförare. 

  • 29 april 2022

Svenska kyrkan: För första gången någonsin utbryter strejk inom Svenska kyrkan när fackförbundet Kommunal tar ut 500 av sina medlemmar. Strejken varar i fem dagar och avslutas genom att Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation accepterar fackets krav.

  • 23 april 2003

Kommunal: I över en månad strejkar närmare 83 000 medlemmar inom Kommunal för högre lön. Strejken avbryts utan att arbetsgivaren skjuter till mer i lön. Istället omfördelas pengarna så att vissa yrkesgrupper prioriteras. 

  • 25 april 1980

Storkonflikten: Efter att LO tackar nej till ett medlarbud tar paraplyorganisationens alla fackförbund ut sammanlagt 100 000 medlemmar i strejk. Arbetsgivarföreningen svarar med en lockout av 700 000 anställda, men backar den 12 maj.

  • 26 november 1974

Städerskestrejken: Ett 70-tal kvinnliga städare på bolaget ASAK i Kiruna strejkar mot sänkta löner och höjd arbetsbörda. Efter 22 dagar backar ASAB, men strejken sprider sig och pågår flera veckor in på det nya året. Strejken anses vara unik eftersom den leds av kvinnor.