Allt du behöver veta om strejk

När fackförbunden och arbetsgivare inte kommer överens under en avtalsrörelse kan det bli strejk. Tidningen Vision reder ut vad som gäller när du varslas om strejk.

När kan jag tas ut i strejk?

Rätten att strejka är skyddad av grundlagen och kan användas av fackförbund under avtalsrörelser för att få igenom sina krav gentemot arbetsgivare. Men det är enbart under perioden då tidigare kollektivavtal går ut och nya ska slutas som facken kan använda sig av strejker och andra konfliktåtgärder. Som till exempel nu i vår då Visions medlemmar i kommuner och regioner får ett nytt löneavtal. 

Under övrig tid gäller fredsplikten, som sedan 2019 är inskriven i lagen. Den hindrar fackförbunden att ta ut sina medlemmar i strejk vid andra tillfällen. Skulle det ändå ske kallas strejken för vild, spontan eller olovlig.

Enda undantaget från fredsplikten är om man vill sympatistrejka för att hjälpa andra fackförbund.

→ Vision stöttar kampen för kollektivavtal på Tesla

Hur vet jag om jag måste strejka?

Minst sju arbetsdagar innan strejken bryter ut måste fackförbunden förvarna, eller varsla om konfliktåtgärden. Av varslet ska det framgå vilken åtgärd det handlar om (till exempel övertidsblockad eller att man lägger ner arbetet helt) och vilka yrkesgrupper som berörs.

Medlemmar informeras av sina fackförbund, som väljer strategiskt viktiga tjänster för att pressa arbetsgivaren till förhandlingsbordet på nytt. Skulle parterna komma överens innan fristen löper ut ställs strejken in.

→ Strejk - så funkar det

Hur påverkas jag av att andra strejkar?

Neutralitet i en konflikt betyder att medlemmar i ett fackförbund inte får bryta ett annat förbunds blockad eller strejk. Neutralitet omfattar alla medlemmar, även chefer.

Om ditt fackförbund förhåller sig neutralt i en konflikt får du som medlem inte täcka upp för strejkande kollegor. Det gäller både deras uppgifter och tid. Om dina vanliga arbetsuppgifter skulle vara satta i blockad, kan du behöva göra andra uppgifter – men endast sådana som är en del av ditt jobb.

Får man lön under strejk?

Under en strejk placeras vakter utanför arbetsplatsen för att se till att ingen bryter strejken. Att ta in andra individer än de som skulle ha utfört arbetet kallas för strejkbryteri.

De medlemmar som strejkar får inte längre lön, utan ersätts av fackförbunden som använder sparade pengar ur sin strejkkassa. Fackförbunden kan då också kräva att du bidrar till strejken genom att exempelvis stå som strejkvakt.

Måste jag strejka?

Den som är uttagen i strejk av sitt fackförbund kan välja att fortsätta jobba. Men risken finns att personen då utesluts ur fackförbundet med hänvisning till att hen har brutit mot förbundets stadgar. 

Vad kan arbetsgivaren göra?

När en strejk bryter ut kan arbetsgivare välja att stänga ute samtliga yrkesgrupper. Det kallas för lockout.

De anställda som är medlemmar i ett fackförbund får då ekonomisk ersättning av förbundet, medan de som är oorganiserade varken får lön eller ersättning.

Vad händer om arbetsgivare och fack inte kommer överens?

Inför och under en strejk kan en medlare från den statliga myndigheten Medlingsinstitutet kallas in.

Medlarna, oftast flera än en person, kallar fackförbund och arbetsgivare till förhandling och går igenom kraven som parterna ställer på varandra.

Drar samtalen ut på tiden kan Medlingsinstitutet begära att stridsåtgärder skjuts upp i max 14 dagar. Men det får endast ske en gång under konflikten. Om någon av parterna inte kommer till förhandlingar kan Medlingsinstitutet utdela böter.

Skulle medlingen stranda får parterna själva mötas vid förhandlingsbordet på nytt.