• Katarina Carlsson befarar stora neddragningar i både Karlstad och Forshaga på allt som inte är lagstadgat.

Arbetsmarknad

Tre av tio ordföranden i Vision befarar fler varsel

17 december 2024

Antalet varsel och uppsägningar har mer än fördubblats i år jämfört med förra året. Fler varsel kommer, tror tre av tio lokala Visionsordföranden.

Under årets elva första månader sades 2240 anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag upp på grund av arbetsbrist, enligt Omställningsfonden. Det är en en fördubbling jämfört med året innan.


→ ”Vi är människor, inte siffror”

→ Region Östergötland varslade 900

→ Allt du behöver veta om varsel


Under samma tid lades 2207 varsel om uppsägning i kommunerna och 1095 i regionerna. Även det är mer än dubbelt så många som under hela 2023. Det visar Arbetsförmedlingens statistik.

Nu är inflationen lägre och räntan på väg ned. Trots detta är det fortsatt tufft på många håll.

Stålbad väntar

Tidningen Vision har frågat Visions lokala ordföranden i kommuner och regioner om de tror att det blir fler varsel det kommande året. 30 procent av de 216 som svarat säger ja, 39 procent att de inte vet.

Katarina Carlsson, Visionsordförande i Karlstad och Forshaga, är en av dem som svarat ja.

– Det väntar ett stålbad för båda kommunerna, säger hon.

Nu begär fackförbundet Vision centrala förhandlingar om socialtjänsten.Forshaga har meddelat att man ska förhandla om övertalighet för ett 50-tal tjänster. Det är mycket i en liten kommun. Till exempel minskar individ- och familjeomsorgen med 25 procent.

Förebyggande förvinner

I Karlstad har barn- och ungdomsförvaltningen dragit ner med 88 tjänster i år. Nu är det arbetsmarknads- och socialförvaltningens tur att försöka få bukt med den dåliga ekonomin. En av de första åtgärderna är att lägga ner Tingvalla mötesplats, en verksamhet för människor i utsatthet.

– Vi befarar stora neddragningar på allt som inte är lagstadgat. Man försöker mildra slaget genom omplaceringar, vikariat och olika överenskommelser om arbetsbefrielse under uppsägningstiden, men antalet händer i verksamheterna minskar, säger Katarina Carlsson.

Hittills har Kommunal och Sveriges lärare berörts mest men även Visions medlemmar har drabbats – till exempel kommunikatörer och administratörer.

80 Visionsmedlemmar fick gå

Årets största varsel lades i Region Östergötland den 28 februari. 900 tjänster skulle bort för att komma till rätta med regionens underskott på 1,7 miljarder. Efter ett halvår av förhandlingar sades 235 anställda upp i slutet av september. 80 av dem är medlemmar i Vision.

Alt-textLotta Dahl

– Bland de drabbade finns receptionister, vårdadministratörer och annan administrativ personal, medicintekniker, it-tekniker och kuratorer. Det är tragiskt, säger Lotta Dahl, ordförande för Vision i Region Östergötland.

Att ”bara” 235 sades upp beror på att antalet anställda minskat genom naturlig personalomsättning sedan varslet lades. Många oroliga medarbetare har sökt andra jobb och de som har haft möjlighet har lämnat regionen.

Ansträngt läge

Nu när målet på 900 tjänster är nått med råge har arbetgivaren upptäckt att det finns uppgifter som saknar folk. Man har inrättat en omställningsenhet dit chefer lämnat namn på medarbetare som kan förflyttas.  Alla dessa medarbetare har blivit ombedda att fylla i ett kompetensvärderingverktyg och redogöra för allt de gjort under sitt arbetsliv.

– Varje neddragning ska samverkas innan arbetsgivaren kan flytta på folk, men det har inte skett överallt och vi får inte veta hur många som berörs. Läget är väldigt ansträngt, säger Lotta Dahl.

Bättre men fortsatt tufft 2025

  • Ekonomirapporten ges ut av Sveriges kommuner och regioner två gånger per år och bygger på en enkät till kommunernas och regionernas ekonomichefer.
  • Den senaste rapporten visar att kommunerna räknar med ett sammanlagt överskott på 4 miljarder kronor i år. Men skillnaderna är stora och 174 kommuner går back. Bäst klarar sig storstäderna och näraliggande pendlingskommuner.
  • 56 procent av kommunerna räknar med underskott inom individ- och familjeomsorgen, där kostnaderna för placeringar av barn och unga ökat snabbt de senaste åren. Äldreomsorgen går med minus i nästan hälften av kommunerna.
  • Nästa år ser prognosen bättre ut – ett gemensamt plusresultat på 25 miljarder. Var tredje kommun bedömer dock att de måste forsätta spara.
  • Samtliga regioner går back i år, men med hur mycket varierar stort. Det sammanlagda underskottet beräknas bli 12 miljarder. Det är något mindre än befarat, vilket bland annat beror på minskad hyrbemanning.
  • Regionernas ekonomichefer uppskattar att personalstyrkan behöver minska med sammanlagt 5 000 anställda i år och ytterligare 700 nästa år på grund av ekonomin. Prognosen för 2025 är ett sammantaget positivt resultat på 3 miljarder.
  • På längre sikt tror SKR att sysselsättningen ökar igen.