”Skattepengar ska inte gå till välfärdsbrott”

Sverige är unikt naivt när det gäller att kontrollera att skattepengarna används rätt – från lägsta handläggare till högsta myndighet. Det anser Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet på Sveriges Kommuner och Regioner.

En kvinna lurar till sig 43 miljoner kronor från Göteborgs stad och Försäkringskassan genom sitt assistansbolag. Upplägget bygger på brukare som simulerar stödbehov, och assistenter som jobbar nästan gratis i hopp om uppehållstillstånd.

Fallet är ett av många exempel på att våra gemensamma tillgångar är utsatta för angrepp från privatpersoner och företag som inte har rent mjöl i påsen.

→Hr-chef: ”Vi kan inte ha anställda som stjäl från dementa”

– Överallt där det finns en möjlighet att tillskansa sig medel eller fördelar finns det också välfärdsbrottslighet. Det handlar om allt från ekonomiskt bistånd och bygglov i kommunerna till dubbeldebiteringar och överförskrivning av mediciner i regionerna, säger Christina Kiernan.

Hon är samordnare mot välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Vi träffas i organisationens hus vid Slussen i Stockholm – ett fort där det krävs inloggning med en i förväg mejlad QR-kod för att komma förbi spärrarna.

Välfärdsbrott vanligare än man trott

Kappsäcken var full med brottsförebyggande erfarenhet från Polisen och Stockholms stad när hon började på sin nyinrättade tjänst 2022.

Året innan hade SKR gjort en undersökning om socialtjänstens verksamhet och fördelning av föreningsbidrag i kommunerna. Den visade att välfärdsbrotten var mycket vanligare än man trott.

Välfärdsbrottslighet är inget storstads- eller storregions­fenomen, enligt Christina Kiernan. Den finns överallt där det erbjuds välfärd.

– Det har såklart alltid funnits människor som har utnyttjat systemen, anmält att de har varit sjuka fast de jobbat och liknande. Men idag är det en helt annan nivå på brottsligheten. Den är systematiskt organiserad och kopplad till kriminell ekonomi, säger Christina Kiernan.

Penningtvätt och målvakter

Här är ett annat exempel, från Södertälje:

Kommunens bygglovsenhet beslutar om omedelbart byggstopp vid en byggarbetsplats i den nya stadsdelen Glasberga. Besöket görs tillsammans med Arbetsmiljöverket, som hittar allvarliga brister i säkerheten, och Polisen som omhändertar åtta papperslösa.

Det finns företagskoncerner som bara är till för att mjölka systemet på pengar. Man försöker föra in pengar från olagliga verksamheter till lagliga så att de kommer ut skattade och rena i andra änden. Man använder ”målvakter”, personer som inte kan någonting om äldreomsorg eller husbyggen men är ostraffade och frontar med sina namn. Blir upplägget avslöjat byter man organisationsnummer och går vidare till nästa kommun eller region.

– Det är inte svårt. Risken för upptäckt är liten, säger Christina Kiernan.

Brister i verktygen mot välfärdsbrott

Den 1 juni förra året fick kommunerna ett brottsförebyggande ansvar, något bara Polisen haft tidigare. De ska hädanefter ta fram regelbundna lägesbilder, vidta åtgärder och göra uppföljningar. Många har börjat se över sina verksamheter, men inte alla.

– Tyvärr finns det stora brister i verktygen. Det spelar ingen roll hur viktigt man tycker detta är om man inte har rätt lagliga förutsättningar, Christina Kiernan.

Sverige är unikt med en stor offentlig sektor som är både skattefinansierad och konkurrensutsatt, och en lagstiftning som betonar tillit, sekretess och personlig integritet. Unikt och naivt, enligt henne.

– Det finns väldigt många områden där vi behöver ha en bättre kontroll. Det borde till exempel vara omöjligt för en person utan körkort att få ekonomiskt bistånd till en parkeringsplats.  Eller att ett par med barn skenseparerar och får förtur till en ny lägenhet som kan hyras ut svart.

Metod från maffiaforskare

Vad göra? Den som vill förebygga brott och fusk kan lämpligen använda sig av crime proofing. Det är en metod utarbetad av italienska maffiaforskare, som innebär att man undersöker regelverken som om man själv var en gärningsperson.

– Var finns glappen? Var skulle jag gå till väga? Det tror jag är ett jättebra sätt att jobba, både ute i verksamheterna och för att titta på lagstiftningen på en generell nivå. Vi undersöker nu hur vi kan använda arbetsmetoden, säger Christina Kiernan.

→JO kritiserar Södertäljes bakgrundskontroller

Ett glapp är rekryteringen till känsliga tjänster, där hon anser att kommuner och regioner bör kontrollera de sökande i öppna källor som sociala medier. Det handlar inte bara om personens egen vandel utan om vilka hen är släkt med eller nära vän till.

– Att ha en anhörig som kan påverka beslut om alkoholutskänkning eller markanvisningar kan vara värt mycket pengar.

Svårt stå emot påtryckningar

Södertälje kommun fick i höstas hård kritik av JO för sina bakgrundskontroller av anställda och arbetssökande. Bland annat Vision menade att tillvägagångssättet var integritetskränkande och icke-förlåtande. Nu har regeringen tillsatt en snabbutredning för att undersöka om kommunerna bör få göra bakgrundskontroller.

Frågan är svår men något måste göras, enligt Christina Kiernan.

– Kan man stå emot påtryckningar om man vuxit upp i ett kompisgäng där alla är kriminella utom man själv? Eller om ens syskon vill att man ska hjälpa till? Vi måste prata om hur man ska resonera, för detta är ett problem för kommuner och regioner, säger hon.

Pistol på bordet

Sekretesslagstiftningen är ett annat glapp. Hon tycker att den ska differentieras så att det blir möjligt att dela information om individer när det krävs för att motverka brottslighet.

– Socialtjänsten i Stockholms stad kan till exempel inte dela information med socialtjänsten i en annan stadsdel eller kommun om man misstänker att en individ begår brott. Sekretessen är total. 

Christina Kiernan vill göra det svårare för brottslingar att infiltrera välfärden.

En klient tar fram sin pistol och lägger den på bordet under mötet med socialtjänsten.

En föreningsordförande, som riskerar att få bidraget indraget, meddelar handläggaren att han är van att slåss.

En alkoholhandläggare blir ombedd av nämndordföranden i kommunen att vara ”positiv” i granskningen av en välbesökt restaurang.

Tre exempel på att medarbetare utsätts för hot, trakasserier och maktspråk för att de gör sitt jobb. Det kallas otillåten påverkan och är nära kopplat till välfärdsbrottsligheten. SKR vill att otillåten påverkan blir en egen brottsrubricering. Idag kvalar inte trakasserier in som brott och kan därför inte polisanmälas och leda till åtal.

Vågar inte anmäla

SKR vill också att lagen ändras så att kommuner och regioner kan vara målsägande i brottmål när anställda utsatts. Även om arbetsgivaren polisanmäler hoten och våldet är det idag medarbetaren som är målsägande.

– Det är du som blir kallad till rättegång, tvingas sitta tillsammans med den som hotat dig och får ditt namn, personnummer och adress uppläst. Under de villkoren är det få som vill polisanmäla, eller ens vågar informera sin chef, säger Christina Kiernan.

Hon slår ett slag för att göra som flera kommuner redan gör – använda rollspel för träna på olika scenarier. Till exempel att någon blir arg och skriker åt en.

– Det är mer givande än vad man kan tro att öva på sånt. Då är man lite förberedd och slipper komma på vad man borde ha sagt eller gjort i efterhand, säger hon.

Välfärdsbrott hotar tilliten

Ekonomin är ansträngd – både för kommuner och regioner som ska leverera välfärd och för människor som behöver och har rätt till den.

Desto viktigare att de pengar som finns används rätt, påpekar Christina Kiernan.

– Vi måste bli bättre på att förebygga, upptäcka och lagföra välfärdsbrotten. Annars försvinner människors tillit till välfärds- och rättssystemen – och i förlängningen till demokratin.