Jobba efter 65? Nej tack!
6 februari 2024
Drygt hälften nobbar att fortsätta jobba efter 65-årsdagen. Det visar en ny rapport.
Det finns ett stort samhällsekonomiskt behov av att fler ska orka jobba högre upp i åldrarna. Men den seglivade normen om att 65 är den ålder då man går i pension lever i allra högsta grad kvar.
→Nu börjar kampen om din löneökning 2024
Trots omfattande informationsinsatser och nya pensionsregler planerar drygt hälften att lämna arbetslivet innan de uppnår den så kallade riktåldern. Det vill säga, den ålder man rekommenderas jobba fram till för att uppnå samma nivå på pensionen som tidigare generationer.
Dålig hälsa vanlig orsak
För födda mellan 1967 och 1980 är exempelvis riktåldern 68 år, enligt gällande prognos. Orsaken till att man planerar att lämna före riktåldern är oftast att man inte vill eller orkar jobba kvar på grund av dålig arbetsmiljö eller sviktande hälsa.
Trots detta trivs en övervägande majoritet ganska bra på jobbet. Det visar en ny undersökning från centralorganisationen TCO, som besvarats av
5 630 personer i tjänstemannayrken.
→Därför ska du vara hövlig på jobbet
Orsakerna till att man väljer att inte fortsätta jobba skiljer sig något åt mellan olika yrken. Bland socialsekreterare och kuratorer är det till exempel tydligt att man väljer att stämpla ut av hälsoskäl tätt följt av för hög arbetsbelastning. Bland ekonomer, jurister och samhällsvetare är den absolut vanligaste orsaken att man har ekonomiska möjligheter att göra det.
Ökad brist på folk
Att det ser ut så här får konsekvenser för hela samhället, varnar TCO. Inbetalningarna till pensionssystemet blir lägre. Kompetensbristen inom välfärden förvärras. För att motverka att folk låter bli att jobba efter 65 tycker TCO att arbetsgivarna ska:
- Erbjuda flexibilitet. I slutet av arbetslivet är det extra viktigt att få de anpassningar man behöver i jobbet.
- Erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling.
- Motverka stereotypa föreställningar om äldre och diskriminering.
Relaterade artiklar
”Kortad arbetsvecka kan stoppa flykten från socialtjänsten”
Bättre återhämtning och tid till livet i stort. Men också sämre gruppsammanhållning och mindre raster. Wilma Jansdotter Throgen och Emma Åberg slutsatser om resultatet av förkortad arbetstid får årets socionomstipendium av Vision.
Susanne Landström är finalist i Årets skyddsombud 2024
Färre akuta arbetsmiljöbränder som måste släckas. Det är resultatet av boendehandledaren Susanne Landströms enträgna förebyggande arbete som huvudskyddsombud i Umeå kommun. Nu är hon en av tre finalister som har chans att bli Årets skyddsombud.
Vill ha stopp för ensamarbete på HVB
Mer än hälften av de anställda på HVB har utsatts för hot eller våld under det senaste året, visar en rapport från Vision. Mikael Astner, fackligt förtroendevald för Vision som tidigare jobbat på HVB, vill se ett stopp för ensamarbete och ökade befogenheter för personalen för att förbättra arbetsmiljön.