Så förbereder sig kyrkor inför en jul i terrorns skugga

Sverige är ett prioriterat mål för terrorism. ­Medan övriga samhällsinstitutioner bygger högre murar på grund av säkerhetsläget vill många kyrkor inte låta rädslan för ett attentat överskugga julens budskap om hopp.

Ljust. Öppet. Avskalat. Den som stiger in genom dörrarna till domkyrkan i Göteborg omfamnas av en stor vidöppen yta. Inredningen som går i vitt, grått och guld har fått några stänk av grönt och rött när julen nu närmar sig.

Pelarna i trä, målade som marmor, är placerade längs kyrkorummets kanter.

– Här finns inga dåliga platser. Alla på bänkarna ser lika bra, säger Maria Bergius, tillförordnad församlingsherde.

Sådant är viktigt. Både för att kyrkan har sin mest välbesökta period. Och på grund av säkerhetsläget.

Domkyrkan i Göteborg är en andaktsplats för alla, inte bara kristna, menar Maria Bergius.

De fyra Luciakonserterna som fyller kyrkans 600 platser vid varje tillfälle sålde som vanligt slut för länge sedan. Men vanligtvis får kyrkan 1 000 besök per dag – allt från turister, till folk som dagligen tillbringar timmar här.

Domkyrkan i Göteborg öppet alla dagar

Öppet är det 10–18 på vardagar, 10–16 på helger – årets alla dagar. 

– Att vara tillgänglig är vår identitet. Vi ligger mitt i stan och är en andaktsplats inte bara för kristna, utan även för judar, muslimer, buddister, ateister. Vi är bland de sista öppna rummen som inte är kommersiella eller privata.

Kriget i Ukraina. Desinformationskampanjen mot socialtjänsten. Koranbränningar. Det var bland annat dessa händelser som fick Säkerhetspolisen att i augusti höja terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan.

– Jag tänkte direkt på hur vi skulle hantera det i kyrkan. Jag kallade till ett personalmöte för att gemensamt hitta svaga punkter i våra rutiner som vi behövde förstärka, säger Maria Bergius.

→ Kyrkans uppmaning: Gör en krisplan i förväg 

Bröder planerade attack mot svensk kyrka 

Även om flera forskare tonar ner risken för attacker mot kyrkor, påpekar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att religiösa organisationer är den tredje mest utsatta måltavlan, efter myndigheter och samhällsviktig service.

Faktum är att två bröder i Tyskland greps i april misstänkta för planering av en attack mot en svensk kyrka. Trots att rättegången pågår just nu är det oklart vilken, men planen var att kyrka skulle ha varit fullsatt. Enligt åklagaren hade den av FN och EU terrorstämplade Islamiska staten beställt attacken som ett svar på koranbränningarna.

Personlarm är ett krav för alla som jobbar i yttre tjänst i domkyrkan i Göteborg.

Maria Bergius lägger ner en grå dosa på bordet i diakonirummet. Säkerhetslarmet har två knappar och har sedan flera år varit del av säkerhetsrutinerna.

– Om vi trycker är Securitas här inom någon minut. Vi säger alltid till personal att det är bättre att trycka och låta dem avgöra om det fanns en fara eller inte.

Nya rutiner på grund av terrorhot

Förutom larmet handlar rutinerna numera bland annat om att undvika ensamarbete och att se till att dörrar i kyrkan är låsta när den stängs. På något annat sätt ska besökarna inte kunna märka av den oroliga världen utanför, förhoppningsvis inte ens efter att polisen den 1 november införde ett förbud mot väskor på stora evenemang.

– Vi anmäler våra större konserter och får direktiv från polisen. Men vi vill inte göra mer än vad de kräver. Det vore en sorg om hemlösa som bär allt med sig inte får komma in och värma sig. Jag vill inte att kyrkor ska förbjuda väskor. Jag vill inte ha väktare utanför. Jag vill inte bidra till rädslans kultur. Är det någonstans vi ska prata om hopp är det här, säger Maria Bergius.

→ Han hjälper kriminella byta liv

Många inom Svenska kyrkan delar hennes inställning. Få vill välja samma väg som Mönsterås där kyrkoherden, enligt Sveriges radio, beslutat att väktare ska gå genom väskor vid större sammankomster. Tidningen Vision har sökt kyrkoherden, som avböjer att kommentera valet vidare. 

Kyrkor har tätare kontakt med polisen

Kent Kvist, säkerhetsansvarig för Helsingborgs pastorat, ser inte väktare som en lösning, eftersom de saknar större lagliga befogenheter än kyrkans egna anställda.

– Vi försöker i stället se till att antalet medarbetare på plats ökar, att ingen jobbar ensam och att bemöta hotfulla personer lågaffektivt.

Man har även etablerat en tät kontakt med ansvariga för säkerhetsarbetet i kommunen, precis som i Lund.

– Vi brukar ha kontakt med polisen inför större evenemang och då försöker vi vara mer synliga i kyrkan. Vaktmästarna har också börjat kolla genom rummet fler gånger mellan evenemangen, så de har en viktig roll, säger Lena Sjöstrand, församlingsherde i Lund.

→ Så jobbar Stockholm efter höjt terrorhot

Kyrkvaktmästare: Var rädd till en början

Samma gäller i Göteborgs domkyrka, där Ida Svenning är kyrkvaktmästare.

Kyrkvaktmästarna har en viktig roll i att se till att ett besök i kyrkan sker på ett tryggt och säkert sätt.

– När hotnivån höjdes blev jag rädd när jag gick runt här. Men när jag tänkte efter så insåg jag att vi vaktmästare alltid har behövt träffa folk och avläsa ­situationer, så det är inte annorlunda nu.

Hen är en av det 40-tal medarbetare och volontärer som nyligen har gått en utbildning i bemötande och nya rutiner. En berör kvarglömda väskor.

– Tidigare hade jag flyttat dem från kyrkorummet, men nu vet jag att vi ska kalla på väktare i stället.

Många kyrkor satsar på säkerhetsutbildning

Många menar att utbildning är den den viktigaste insatsen för säkerhet, berättar Lisa-Gun Bernerstedt, chef för enheten för civilberedskap i kyrkokansliet i Uppsala.

– Jag skulle säga att medvetenheten om vikten av säkerhetsarbetet har ökat. Många har förstått att inför julen är det bra att ha gjort risk- och sårbarhetsanalyser. Jag tror att mycket av det arbete som görs inte syns utåt. 

Maria Bergius är orolig för vad som händer med människors psykiska hälsa i ett samhälle under terrorhot.

I det vidöppna kyrkorummet i domkyrkan i Göteborg ser Maria Bergius tydligt vad som håller på att ske med medmänniskorna.

– I ett upptrissat samhällsklimat mår människor sämre. Vi ser det tydligt. De som redan har psykiska diagnoser blir mer utåtagerande och fler får psykiska problem. För mig är det här det långsiktiga säkerhetsarbetet måste göras.