Orsaken till det bistra läget i kommuner och regioner är inflationen som lett till höjda priser och räntor. Till det ska läggas kraftigt höjda kostnader för pensioner, vilket särskilt drabbar regionerna.
Granskning: Så drabbar krisen dig som anställd
28 november 2023
Alla regioner utom en och var tredje kommun gick back 2023. 2024 blir ännu tuffare. Nedskärningarna drabbar många av Visions medlemmar som får färre arbetskamrater och en sämre arbetsmiljö.
– Ekonomin är urusel, det råder inköps- och anställningsstopp och diskussioner förs om att höja skatten. Ingen ska sägas upp har vi fått veta och det är i och för sig bra. Men arbetsmiljön blir sämre när vakanser inte tillsätts. Alla får mer att göra.
Det säger Lars Burström, ordförande för Vision i Region Västerbotten.
Läs övriga artiklar i granskningen
→ Vision Sörmland vill spara genom kortare arbetstid
→ Tunabyggen sparar och bygger samtidigt
→ Stopp för fortbildning när Söderköping hårdbantar
Västerbotten är inte ensamt. I alla regioner utom Gotland var siffrorna röda 2023. Värst är läget i Sörmland som gick 4000 kronor back per invånare (se artikel på nästa uppslag). Därefter kommer Örebro, Östergötland och Skåne med prognosticerade underskott på drygt 3000 kronor per invånare.
Bland kommunerna är skillnaderna större. Det beror bland annat på andelen äldre i befolkningen, om man hyr eller äger sina fastigheter och om man har kostnader för exempelvis översvämningar. En tredjedel gick med underskott 2023.
Orsaken till det bistra läget är inflationen som lett till räntehöjningar och prisökningar på allt från läkemedel och barnplaceringar till byggmaterial och kaffe. Till det ska läggas kraftigt höjda kostnader för pensioner, vilket särskilt drabbar regionerna som har många högavlönade.
– Det är ett allvarligt läge, det allvarligaste sedan 90-talskrisen. Jag är orolig för att många inte får ihop pengar till att betala löner och räkningar utan måste låna. Det kan man göra kortsiktigt men det är inte hållbart i längden, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
För lite i bidrag från staten
I regeringens budgetförslag för 2024 får kommunerna 7 och regionerna 6 miljarder i generella statsbidrag och sektorsbidrag. Det är för lite, anser SKR liksom Vision och de övriga facken i välfärden.
Trots statsbidragen beräknas det samlade underskottet kommunsektorn bli ungefär 30 miljarder i nästa år. Det visar enkäter som SKR har gjort till ekonomidirektörerna i kommuner och regioner.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR. Foto: Hans Alm
SKR varnar också för att anpassningen till ett förändrat klimat med översvämningar och värmeböljor kommer att bli en stor och dyr utmaning för kommunerna.
På de flesta håll genomförs nu åtgärder för att minska underskotten och anpassa verksamheten för att försöka få en ekonomi som är hållbar på sikt. Några av åtgärderna: nedlagda och bantade verksamheter, varsel om uppsägningar, inköps- och anställningsstopp, byggprojekt som läggs på is, skattehöjningar.
Men trots neddragningar och varsel tror inte Annika Wallenskog att så många tillsvidareanställda kommer att förlora sina jobb.
– Personalen behövs ju. Min bedömning är att man klarar den stora delen med naturlig rörlighet. Folk som går i pension eller vars vikariat löper ut ersätts inte.
Oroliga medlemmar
Även Visions förbundsordförande Veronica Magnusson tycker att det verkar finnas en hög grad av medvetenhet i kommuner och regioner om att det egentligen inte går att skära på personalen.
– Det finns arbetsgivare som säger att de verkligen ska göra allt de kan för att inte dra ner på antalet medarbetare. Om jag ska säga något som är positivt jämfört med tidigare tuffa lägen så är det väl det, säger hon.
Sedan är det ekonomiska läget så illa att många, särskilt i regionerna, ändå är tvungna. Majoriteten av Visions förtroendevalda rapporterar om nedskärningar av olika slag.
Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Stina Loman
– Vi märker att både de och våra medlemmar är oroliga för vad som ska hända.
Redan innan inflationen slog till var arbetsbelastningen hög och arbetsmiljön dålig på många håll, påpekar Veronica Magnusson. Även om bara en mindre del av varslen skulle resultera i uppsägningar leder indragna tjänster och anställningsstopp till att det blir ännu tajtare på arbetsplatserna.
– Medlemmarnas arbetsmiljö och hälsa är det som oroar mig allra mest. Det och hur välfärden ska klara sitt uppdrag, säger hon.
Kompetensförsörjningen största hotet
Vi befinner oss i en olycklig mix av dåliga tider och kompetensbrist, enligt henne. Det handlar inte bara om att klara budgeten 2024 och 2025 utan om vad besparingsåtgärderna leder till på fem eller tio års sikt.
Risken är att medarbetarna i kommuner och regioner söker sig till andra branscher när arbetsmiljön försämras.
– Vi har förståelse för att det ekonomiska läget är tufft men arbetsgivarna behöver orka ha ett längre perspektiv på välfärdsuppdraget och bemanningen. Vi vill se lokala satsningar på arbetsmiljön så att medarbetarna orkar. För på lång sikt är kompetensförsörjningen den stora krisen, säger Veronica Magnusson.
