Så rustar Sverige för skogsbränder

Från torka och skogsbrand till regn och översvämningar. Extrema väderväxlingar är ett faktum som vi måste förbereda oss för. Räddningschef Peter Nystedt som 2018 hanterade en av Sveriges värsta skogsbränder tycker att Sverige är bättre rustat i dag än då.

Den 15 juni 2023.

– Du, vi måste ställa in. Det har brunnit hela natten och det kommer bli svårt att hinna med en intervju. Jag vet inte hur länge det här kommer pågå,  säger Peter Nystedt, räddningschef vid räddningstjänsten i Ljusdal.

Så låter det när en intervju om skogsbränder blir inställd på grund av en skogsbrand.

Redan i slutet av maj gick SMHI ut med en varning om att risken var väldigt stor att Sverige skulle få flera parallella skogsbränder under sommaren. Störst var risken i bland annat Jönköpings län, Södermanlands län och Östergötlands län. En glödande fimp var allt som behövdes för att en katastrof skulle inträffa, enligt meteorologerna.

Ett blad i taget börjar naturen sakta att återhämta sig i de ljusdalska skogarna.

Staten på tårna för att hantera skogsbränder

I juni kallade regeringen till presskonferens för att meddela att årets skogsbrandsäsong kunde bli lika allvarlig som den torra sommaren 2018, då flera skogsbränder härjade i landet.

– Staten är på tårna och beredda att agera, sa Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

En bit in i augusti kunde dock Sveriges räddningstjänster pusta ut, vad gäller bränder.

Sommaren 2023 blev aldrig så torr som många befarade. Åtminstone inte i Sverige. Värre blev det i södra Europa och Nordamerika där extremvärmen över medelhavsregionen med medföljande skogsbränder drabbade Grekland, Italien och Portugal. I Spanien och Kanada krävdes en handfull dödsoffer. I Algeriet ett 30-tal. På Hawaii över hundra i skrivande stund.

Skogsbränder i Ljusdal i juni

Innan de regelbundna skurarna tog över i juli i Sverige hann dock elden ta fart i de ljusdalska skogarna. Enligt Trafikverket var det gnistor vid tågrälsen som satte igång branden i juni.

– När tåg bromsar är det ju stål mot stål och är det torrt räcker det att gnistorna träffar vegetationen. Sen är en brand i gång, säger Peter Nystedt när han visar runt i det drabbade området.

Små gröna blad och stjälkar har börjat gro igen, men marken är samma färg som botten på träden: svart. Sakta övergår det mörka på stammarna och skiftar mot torrt orange någon meter upp, för att sedan lysa grönt vid kronan.

Peter Nystedt arbetade i dagar med att försöka stoppa skogsbränderna, som började som flera markbränder den 14 juni, och som redan efter det första dygnet drabbade en yta på 1,5 kilometer.

Förutom nio av räddningstjänstens stationer som var på plats för att släcka branden bidrog även fyra helikoptrar från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, till släckningsarbetet. Fem dagars insatser krävdes för att för att kunna släcka bränderna.

För många bränder att hålla reda på

Peter Nystedt kan inte svara på hur många skogsbränder han har behövt släcka i sitt yrke. De har varit för många för honom att hålla reda på under hans 41 år inom räddningstjänsten.

– Efter värnplikten undrade arbetsförmedlingen om jag ville jobba på en brandstation. Det lät ju spännande när man var runt 20 år, så på dagtid fick jag mecka i verkstaden. När det sen fanns en vakans som deltidsbrandman blev jag tillfrågad, och så har det bara rullat på.

Kanske kom kallet till yrket hemifrån.

– Morfar var ambulansförare och mamma sjuksköterska, så det här med att hjälpa till och bidra till samhället finns lite i släkten, säger han.

Ansvarade för en av Sveriges största skogsbränder

I Sverige varierar antalet bränder i skog och mark mycket år från år. Enligt MSB har det inträffat mellan 4 000 och 8 000 sådana bränder de senaste fem åren. De flesta är små och börjar kring tätbefolkade områden. Flest insatser med släckning görs under april till och med augusti.

Peter Nystedt har aldrig ångrat att han började jobba inom räddningstjänsten.

Om Peter Nystedt inte kan svara på hur många skogsbränder han jobbat med, är det desto lättare att nämna den största.

I juli 2018 ansvarade han under de första nio dygnen för arbetet med att släcka en av de största skogsbränderna i Sverige i modern tid, som omfattade 9 500 hektar, med en omkrets på 12,5 mil.

Det motsvarar cirka 20 000 fotbollsplaner.

– Jag avbröt min semester och var här dagen efter bränderna startade. Vi hade fem parallella bränder så mitt jobb handlade om att försöka få stöttning från andra räddningstjänster, som själva hade fullt upp.

Svåra förhållanden under skogsbränderna 2018

Brist på material. Brist på personal. Bränder som låg långt från bilvägar. Svårigheterna var många till en början.

→ Tre av fyra räddningstjänster saknar brandmän
→ Räddningspersonal hotar att säger upp sig efter krav på dygnsvila

– Vi fick dra slangar ut i skogen för att kunna släcka bränderna. Väldigt snabbt hade vi slut på utvilad personal och den mindre helikoptern vi fick var tvungen att flyga mellan flera bränder, så det blev ju varken hackat eller malet.

Nu i efterhand minns han känslan av att inte ha de resurser som skogsbränderna krävde.

– Vi hade själva kunnat hantera skogsbränder bra fram till dess. Men 2018 var det annorlunda, för vi kände att vi inte kommer klara av det. Jag var frustrerad, för vi kunde inte vara framme där vi ville, utan låg ett steg bakom hela tiden.

En alltmer vanlig syn i svenska skogar framöver?

Måste prioritera samhällsviktiga funktioner i bränder

Han påpekar att alla måste hålla en viktig tanke i huvudet under kriser: 

– Det här är människors jobb och de måste till slut hem och vila. Finns det ingen ersättare är man kort på personal tills personen är tillbaka.

Och brist på personal kan i slutändan kräva att tuffa beslut måste fattas.

– Har man inte det man behöver får man prioritera de samhällsviktiga funktionerna, som vattenkraftverk och det stora stamnätet som Vattenfall har. Då kan det bli så illa att vi fattar ett aktivt beslut att låta en privat bostad brinna.

Branden förstörde 25–30 sommarbostäder. Peter Nystedt kommer ihåg reaktionerna.

– Det fanns en hel del ilska när jag höll informationsmöten med de utrymda varje dag. Nu skulle de nog inte stå för hur de reagerade då, för många var arga för att de inte visste vad som hade hänt med deras hem. Men rent yrkesmässigt kan vi inte sätta oss in i varje individs situation, utan vi måste hålla en professionell distans.

Sverige bättre förberett för skogsbränder

Erfarenheterna från den branden har gjort Sverige bättre förberett för kommande skogsbränder slår MSB fast. Det är något som Peter Nystedt håller med om.

– Vi har bättre beredskap nu. Kanske inte personalmässigt, men sett till nationella resurser som helikoptrar, flygplan och skogsbrandsdepåer.

På lokal nivå har organisatoriska förändringar också bidragit till effektivare räddningsarbete.

– Med nya ledningssystemet känner jag mig mycket tryggare. Vi har en bra organisation och stöttning från andra. 2018 behövde jag ringa till varje enskild räddningstjänst, men i dag sitter vårt larmbefäl i Falun och har till exempel koll på hur torrt det är i marken och skickar själv de resurser som krävs utan vi behöver fråga.

Även samarbetet med civilsamhället har förstärkts.

– Lantbrukarnas riksförbund och Maskinringen har vi ett bra samarbete med nu. Vi har många bönder omkring oss som kan fylla sina gödseltunnor med vatten. De är en jättebra resurs, för deras fordon kan hålla mycket mer vatten än våra. Så vi har förberedda kontaktvägar, säger Peter Nystedt.

”Måste ta höjd mellan extrem torka och regn”

Den till en början extremt torra sommaren 2023 övergick i stället till en extrem mängd regn, som i bortspolade vägar och vattenfyllda hem. 

Peter Nystedt säger att räddningstjänsternas stora utmaning i framtiden är den som vi alla måste ta ansvar för: De extrema svängningarna som klimatförändringarna för med sig. 

– Den professionalisering som jag har sett de senaste två, tre åren har jag inte sett under mina 41 år i yrket. Men vi kan inte göra något åt klimatförändringarna. Så vi måste ta höjd för svängningarna mellan extrem torka och regn. Jag törs inte tänka på hur Sverige kommer se ut för mitt barnbarn. Jag kan bara hoppas på en vändning. Vi vill alla att våra barn och barnbarn ska växa upp i en säker värld som inte drabbas av katastrofer.