EU:s minimilöner skapar oro

Det finns en risk att svenska löner i förlängningen närmar sig ­minimilönerna i andra länder, varnar facken.

I höstas klubbades direktivet om tillräckliga minimilöner igenom i EU, mot Sveriges och Danmarks vilja. Syftet med direktivet är att alla ska skyddas av minimilön i lag eller kollektivavtal.

Läs övriga artiklar i granskningen

→ Ingångslön, startlön, lön på första jobbet – lista med 21 yrken
→ Här tjänar alla på höga startlöner
→ Granskning: Därför är din första lön viktig

I den inledande texten finns råd om en nivå som motsvarar 60 procent av medianlönen i landet (vilket i de flesta fall är lägre än våra förstalöner).

Hotar den svenska modellen

I länder med kollektivavtalssystem ska staten rapportera in data över de lägsta lönerna till EU. Dessa länder ska också ha ett system för hur anställda kan klaga på och få villkoren rättade.

Trots att det inte finns något krav på Sverige att införa minimilöner menar arbetsmarknadens parter att direktivet innebär ett hot mot den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens i förhandlingar.

Avstamp kan bli norm

Det beror på att EU-regleringen innebär att innehållet i våra löneavtal kan överprövas av EU-domstolen vid tvister.

Dessutom är de svenska lägstalönerna tänkta som avstamp för lönesättningen, medan en lagstadgad minimilön riskerar att bli en norm att sträva efter.

Oron är därför att svenska löner i förlängningen skulle närma sig minimilönenivån i andra europeiska länder.

En utredning undersöker nu om det är något i svensk lagstiftning som behöver ändras för att Sverige ska uppfylla rapporteringskravet. Den ska redovisa sitt uppdrag senast den 23 juni.