Nu börjar striden om löneökningen 2023

Facken inom industrin vill ha 4,4 procent i löneökningar nästa år. Motparten går med på två procent och 3 000 kronor i en extra summa. Hur förhandlingarna slutar påverkar lönerna även för Visions medlemmar i den avtalsrörelse som snart drar igång.

Uppdaterad 3 januari 2023.

Kollektivavtalen på flera av Visions avtalsområden löper ut i vår och det stundar avtalsrörelse med bland andra Svenska kyrkan, Vårdföretagarna och Arbetsgivaralliansen. Förhandlingarna drar i gång efter helgerna, vid olika tidpunkter beroende på område.

Läs även: Kommer Vision slåss för högre löner?

Det största avtalet – med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona – löper på ännu ett år men det blir förhandlingar lokalt om lönerna i vår i vanlig ordning. Den här gången är förutsättningarna helt annorlunda jämfört med tidigare, beroende på det ekonomiska läget.

Vill undvika ond spiral

– Det viktigaste för oss och andra fack är att hålla ner inflationen. Vi är övertygade om att en ond spiral, där priser och löner driver upp varandra, vore dåligt för medlemmarna, säger Carl Eos, ombudsman och ansvarig för lönepolitiska frågor på Vision.

Även industrin förhandlar om nya kollektivavtal – för första gången sedan 2020.

Läs mer: Så påverkar inflationen dig

I oktober meddelade LO-förbunden att de kommer att kräva löneökningar på 4,4 procent, dock minst 1 192 kronor mer per månad vilket är en kraftigare låglönesatsning än tidigare år.

Troligt med kort avtal

I december växlade man krav med arbetsgivarna inom industrin, som kom med motbudet på två procent och en engångssumma på 3000 kronor.

Senast den 31 mars 2023 ska det stå klart vilken den procentuella löneökningen blir i industrisektorn, det så kallade märket.

 – Det kommer att sätta nivån för löneökningarna på hela arbetsmarknaden. Det blir sannolikt ett kort avtal med tanke på inflation och lågkonjunktur, spår Carl Eos.

Tufft för medicinska sekreterare

För en del av Visions kvinnodominerade yrkesgrupper, som medicinska sekreterare, tandsköterskor och en del administratörsgrupper, kan det bli särskilt tufft framöver, eftersom deras löner var låga redan före krisen. Enligt Carl Eos är det läge för kommuner och regioner att prioritera dessa grupper med de pengar som trots allt kommer att finnas.